Vikt

Anonym (Förvirrad) · 2025-12-04T01:13:49+01:00

Hejsan Jag är en man på 31 år och håller nu på med att gå ner i vikt, då jag under tiden jag varit tillsammans med min sambo har blkvit bekväm och gått upp en del. Gått ner 15 kg och ligger nu på den vikt jag var när jag började träffa henne. Men vill ner lite till. Grejen är att även min sambo har laggt på sig en del, och hon mycket mer än jag. Största anledningen är att hon har varit väldigt sjuk genom åren och jag förstår att det kan skena iväg dä särskilt då jag själv varit där. Jag älskar henne fortfarande otrlligt mycket tycker också att hon är lika atraktiv nu som då. Så deg är inte så atg jag avskyr henne. Problemet är nu bara att nu när hon mår bra så vill även hon gå ner lite i vikt. Och jag stötgar det till 100 procent. En vikt på 108kg på en tjej som är 160cm är inte optimalt. Särskilt när jag ser på henne att hon mår dåligt av det. Svårt att röra sig och kan knappt gå till och från bilen utan att vara slut. Jag försöker ställa mig lote längre ifrån på parkeringar aå hon får in lite extra träning. Jag veg ju var den stora boven är och det är att hon rör sig för lite och äter för mycket skit. En skål chips, popcorn eller ostbågar varje kväll och kanske en liter cola på deg. Hon sa nu i kväll efter vi nattat vår flicka att hon inte är stor när vi kom in på vikt. Och jag sa uppriktigt att hon är det och att äve läkarna råder henne att tappa lite kilon. Hom säger då att hon inte kan, att det som jag glr inte funkar för henne. Och jag försöker förklara att deg ligger i vad du äter även när du äter det, men framföralt vad. Om du för in mer energi i din kropp än vad du gör av med kommer kroppen att lagra det som fett. Detta blir då världens diskution och det slutar med att jag ger upp och att hon nästan gråter ocj säger att hon inte är tjock och att jag har fel. Detta leder till två frågor för mig som jag hoppas jag kan få hjälp med. 1. Har jag fel? Visst är det det som är grundregeln att om man äter mindre än vad kroppen gör av med går man ner äter man mer går man upp. Sen givetvis beror lite på ämnesomsättning och individ till individ. Alla ska ju inte äta 2000kcal för att hålla vikten. 2. Hur kan jag förklara detta för henne utan att förstöra henne så? Hon var arg och ledsen och vägrade lyssna. I slutet fråga hon även om jag älska henne och varför jag inte lämnar henne. Hon blev förstörd. Och inget sjönk in. Tack på förhand. Ps är lite autistisk av mig så det där med finkänslighet är inte min grej.

Vikten är känslig och svårt att ta tag i, men med 108kg så måste det ju göras, jag är lika lång som din sambo men väger knappt hälften, jag vet att jag väger mindre än medel men din sambo väger absolut alldeles för mycket.

"Add, don't subtract" verkar ha erfarenhet av övervikt så jag skulle ta in hennes råd

Själv har jag gått upp och ner en del men som högst har jag vägt 60kg (ej räknat graviditeter) så jag vet inte riktigt hur pass jobbigt det kan vara men när jag märkt att jag börjat gå upp i vikt så har jag försökt ta tag i det på en gång, promenader, kokt ägg till frukost, lättare lunch men sen vad jag vill till middag, jag har helt uteslutit kvällsnacks men det är en vanesak (typ som rökning) så det är svårt att sluta tvärt utan att humöret påverkas så om det inte går att begränsa till helgen så skulle jag försöka byta ut till ett nyttigare alternativ, jag åt en massa rostade kikärter ett tag, kolla recept på alternativt till chips och gör något tillsammans, blir en kul grej. Gå promenader tillsammans efter middagen hela familjen osv, det är svårt att bryta vanor oavsett om det är mat, cigaretter eller alkohol så det är små förändringar i taget som gäller

Vikt

INNEHÅLL