Vikt
1. Har jag fel? Visst är det det som är grundregeln att om man äter mindre än vad kroppen gör av med går man ner äter man mer går man upp. Sen givetvis beror lite på ämnesomsättning och individ till individ. Alla ska ju inte äta 2000kcal för att hålla vikten.
2. Hur kan jag förklara detta för henne utan att förstöra henne så? Hon var arg och ledsen och vägrade lyssna. I slutet fråga hon även om jag älska henne och varför jag inte lämnar henne. Hon blev förstörd. Och inget sjönk in.
Tack på förhand.
Ps är lite autistisk av mig så det där med finkänslighet är inte min grej.
2. Jättesvårt, och inget någon här kommer att kunna hjälpa dig med, tyvärr, eftersom ingen av oss känner henne. Tyvärr är det ju även så att om hon inte själv vill/kan inse att hon har ett problem så är det ganska omöjligt att göra nåt åt det; hon måste själv vara med på banan och ha en vilja till förändring om det ska funka 😔 Det enda jag kan tänka mig att du kan göra är att trycka allt du kan på att du faktiskt är genuint orolig för hennes hälsa - att det inte har nåt öht att göra med att du inte attraheras av henne längre, utan att det enbart handlar om hälsoaspekten, och att det även är viktigt att ge er dotter sunda referensramar. Body positivism i all ära - det är jättefint som idé, men det är faktiskt riktigt, riktigt farligt att vara så extremt långt över normalvikt som din sambo är. Hon ligger i kategorin obesitas/fetma grad III, som är den allra allvarligaste graden av fetma - det finns liksom ingen svårare grad över det ... Det förvånar mig ärligt talat att vården bara sagt lite löst att hon borde "tappa lite kilon". Men visst, obesitas räknas ju tyvärr inte som en ÄS, och därmed kan heller inte tvångsvård sättas in.