Hopp eller ej?

Anonym (Lägga ner?) · 2025-12-05T23:14:21+01:00

Har satt mig i klistret rejält och det är fritt att hata mig. Jag är singel, men har en äldre granne jag kärat ner mig i. Han är särbo med en kvinna sedan 25 år, men känslorna mellan honom och mig är tyvärr ömsesidiga, annars hade det nog varit enklare att släppa honom. Åldersskillnaden är stor, 20 år, och han har vuxna barn. Vi sågs första gången för cirka 15 år sedan, det var kärlek redan då men vi bröt helt innan det hann eskalera. Nu idag är det en annan sak, det känns som ödet fört oss samman igen nästan. Men trots att vi varit grannar och setts i två år så vet han fortfarande inte vad han vill, han tvekar. Jag är 40 och han är 60, jag har inga barn och vill inte ha. Jag är så fruktansvärt kär och galen i denna mannen. Jag skrev nu för någon vecka sedan ett mail att jag inte orkade mer och ville ha en paus i några månader. Ska jag tolka hans svar positivt eller negativt, och är det ens värt att träffa honom igen? Ska jag flytta? Lägga ner helt? Vi springer dessvärre på varann ibland utanför huset men jag får verkligen försöka undvika honom nu framöver. Mitt mail:Det är (tyvärr) så mycket jag vill, med dig. Jag vill vara dig nära, jag vill hitta på saker med dig, jag vill få dig att må bra, jag vill vara din vän och den som får krypa ner bredvid dig på nätterna och hålla dig varm. Jag vill lyssna på alla dina problem och glädjeämnen och jag vill träffa dig och ha dig i mitt liv på något vis. Och jag vet att det skulle innebära uppoffringar och förmodligen kantas av en del problem. Jag tror vi hade fått känna oss fram väldigt långsamt och varsamt. Det känns mer och mer ohållbart för min del att känna så starkt som jag gör för dig. Jag funderar på om vi skulle kunna klara av att ta distans från varandra ett tag, så att vi båda får fundera? Förut så kände jag att det är okej, jag kommer kunna ta det lugnt och det är okej att bara ses ibland och inga förväntningar på något mer. Men så fort vi träffas är jag tillbaks på ruta ett igen, och fast jag försöker allt jag nånsin kan så märker jag att jag hoppas och känner och längtar något enormt och blir sårad. Jag tvingar undan ALLA gränser jag egentligen har för att få en stund av närhet ifrån dig. Jag bryr mig inte om konsekvenser eller att jag bara får smulor och jag tycker inte om den svaga personen jag blir när jag inte står upp för mig själv. När det är så här starka känslor från min sida så kan jag tyvärr inte på lång sikt vara så som det känns som du vill att jag ska vara - bekymmerslös och glad och icke grubblande. Den personen blir jag när jag känner mig trygg, när personen jag älskar finns vid min sida och vill vara med mig precis lika mycket som jag vill vara med den. Du har trots det berikat mitt liv på ett helt annat plan än någon annan tidigare gjort. När/om vi ses nästa gång så vill jag att du ska ligga i min famn och att vi pratar, länge. Jag vill att du inte lindar in något eller pratar runt saker, jag vill att du ger mig brutalt ärliga, raka och obekväma svar, vad jag än frågar dig om. Och jag vill att du ställer lika raka öppna frågor tillbaks, som du undrat/undrar över. Hade det varit okej? Hans svar:Förstår hur du känner och är ledsen och bekymrad av att jag satt dig i denna situation, att jag inte gör dig lycklig. Det finns ingen kraft i mig till att hålla emot mina känslor för dig vilket troligen många skulle säga vara klokt, en gång i en annan tid stötte jag bort dig från mig, den kraften att bekämpa mina känslor har jag inte längre. Vi gör en paus så du får mer ro i ditt sinne men låt mig snälla få tro att vi får kontakt igen och att jag får se dig igen, bara att se och prata med dig gör mig väldigt gott. Svårt att hitta rätt ord men det viktigaste för mig är att du inte har det jobbigt i sinnet när jag nu ställt till det så som en förnuftig man inte skulle ha gjort.Kommer alltid att ta emot och svara dig om du som jag måste tro, kontaktar mig igen.Det är lättare att prata med dig när det blir så här känslosamt, nu kan jag inte se hur du känner, när jag ser dig känner jag av och läser dig. Jag har inte några problem att svara ärligt på dina frågor om vi träffas. Att jag inte har några svar på allt är en annan sak. Jag vet inte hur jag skall förhålla mig till dig för att göra rätt, du försöker få distans ifrån mig, och jag förstår din kamp. Är det då rätt att jag besvarar dina kärleksfulla känslor och bekänner mina känslor för dig med fina ord och meningar? Livet har fört oss samman, du och jag hör ihop, men frågan är vad vi gör med det, längtar efter att få prata med dig om det. Ta väl hand om dig nu och färsök att koppla bort de jobbiga tankarna om mig, ta vara på det vi hittills fått uppleva med varann. Jag skjuter bollen högt i det blå så får vi se var den landar om en tid.

Han gillar dig inte tillräckligt mycket författarna göra slut med din flickvän. Men han säger inte det rakt ut eftersom du då skulle bryta er kontakt. Han ger dig svävande svar för att du ska fortsätta hoppas så att han kan ha dig vid sidan av.

Din romantiska flickboksnovell får honom att tro att han har dig runt sitt lillfinger. Var lite mer tydlig och rak: "Jag är kär i dig och vill bli ihop med dig men det går inte eftersom du har flickvän. Du får bestämma dig nu. Antingen gör du slut med din tjej så vi kan dejta eller så bryter vi kontakten. Vi kanske kan bli kompisar nån gång i framtiden men just nu kan vi inte ha kontakt alls så länge du är upptagen. Hör av dig om du är singel men lämna mig ifred annars".

Ezmeraldah

Sat 6 Dec 2025 11:13

#12

Anonym (Melanie) skrev 2025-12-06 10:06:37 följande:

Håller med , jag är 41 nu. Aldrig varit intresserade av gubbar på 60 år. Alldeles för stor åldersskillnad. Dessutom har jag själv valt bort barn frivilligt. Son du säger, vi blir inte intresserade av män med barn. Den livsstilen går inte ihop med att vi själva inte vill ha barn.

Nu är väl som vuxna. Och HUR ens? Alltså där jag bor der jag knappt mina grannar. Troligare scenario att det är en äldre man som suktar efter en kvinna i denna ålder. Förmodligen vet han att hon har boll intresse.

Men det är fritt fram att drömma online ')

Nä, tror inte på detta heller faktiskt. Känns skumt.

Han har ju vuxna barn.

Ezmeraldah

Sat 6 Dec 2025 11:40

#14

Fri tolkning från mansspråk till svenska.

"Förstår hur du känner och är ledsen och bekymrad av att jag satt dig i denna situation, att jag inte gör dig lycklig." - Men jag har inga planer på att ändra på det. Därför att för mig är det egentligen skitsamma men lite sex tackar man inte nej till.

(Du:) "Och jag vet att det skulle innebära uppoffringar och förmodligen kantas av en del problem." - Några såna uppoffringar är jag tyvärr inte beredd att göra. Du har dragit alldeles för stora växlar.

"Det är lättare att prata med dig när det blir så här känslosamt, nu kan jag inte se hur du känner, när jag ser dig känner jag av och läser dig." - Jag slingrar mig nu för att slippa säga som det är och gå miste om eventuell möjlighet till sex.

"Jag har inte några problem att svara ärligt på dina frågor om vi träffas." - Jag undviker att svara på om jag kan tänka mig att göra slut med min flickvän och dejta dig eller inte.

"Att jag inte har några svar på allt är en annan sak." - Jag vill träffa dig men jag kan inte lova nåt.

"Jag vet inte hur jag skall förhålla mig till dig för att göra rätt, du försöker få distans ifrån mig, och jag förstår din kamp." - Jag vill ha kvar dig vid sidan av men jag vill inte dumpa min tjej.

"Är det då rätt att jag besvarar dina kärleksfulla känslor och bekänner mina känslor för dig med fina ord och meningar?" - Eftersom jag inte kommer att dumpa min tjej så vill jag inte ge dig falska förhoppningar. Bara lite grann, så jag kan behålla dig vid sidan av.

"Svårt att hitta rätt ord men det viktigaste för mig är att du inte har det jobbigt i sinnet när jag nu ställt till det så som en förnuftig man inte skulle ha gjort." - Jobbigt för dig att du är så kär i mig. Jag spelar med så länge jag har nåt att vinna på det.

"Vi gör en paus så du får mer ro i ditt sinne men låt mig snälla få tro att vi får kontakt igen och att jag får se dig igen, bara att se och prata med dig gör mig väldigt gott." - Ingen större förlust för min del men hade hoppats på lite sex innan jag dumpar dig. Mina behov är förstås viktigast och ni kvinnor finns till för att uppfylla dem.

Summa summarum: Jag känner mig smickrad, gillar uppmärksamheten och har gärna sex med dig. Men jag gillar min flickvän mer och vill inte byta ut henne.

Ezmeraldah

Sat 6 Dec 2025 11:57

#17

"Det är (tyvärr) så mycket jag vill, med dig. Jag vill vara dig nära, jag vill hitta på saker med dig, jag vill få dig att må bra, jag vill vara din vän och den som får krypa ner bredvid dig på nätterna och hålla dig varm. Jag vill lyssna på alla dina problem och glädjeämnen och jag vill träffa dig och ha dig i mitt liv på något vis."

Ovanstående kommenterar han överhuvudtaget inte.

Att träffa dig gör honom bara gott, skriver han. Han är bekymrad över att ha ställt till det för dig, skriver han. Han mår inte dåligt utan trivs som det är och vill fortsätta så. Trist att du inte är lycklig men det är tyvärr allt han kan erbjuda. Synd om du försvinner men flickvännen är viktigast.

Ezmeraldah

Sat 6 Dec 2025 12:33

#23

Anonym (Jason) skrev 2025-12-06 12:25:33 följande:

Alltså ni får nog finna er och respektera det, som faktiskt barnfria kvinnor skriver i tråden. Det finns massvis, fler män än kvinnor utan barn. Dom väljer inte män som redan har barn och familj. Det är nog någon dröm hos en del män med barn. Men dom kommer aldrig kunna få en frivilligt barnfri kvinna. Dom har noll intresse av dessa oavsett ålder på deras "barn". Finns för mycket män utan barn att välja emellan för dessa.

Finns dessutom massvis av kvinnor i hans egen ålder med egna vuxna barn att dejta.

Jag är också kvinna och frivilligt barnfri.

Ezmeraldah

Mon 8 Dec 2025 14:05

#40

Anonym (Jason) skrev 2025-12-06 13:07:24 följande:

Då är du nog inte frivilligt barnfri, då borde du veta vad det innebär tycker man. Det innebär att man valt bort barn i sitt liv. Dessa kvinnor kommer inte välja män med barn. Eftersom dom inte vill ha barn, noll intresse av barn och familj.

Då är du ofrivilligt barnlös, om du är barn kär och vill ha barn i ditt liv. Det är en STOR skillnad . Titta vad dom frivilligt barnfria skriver och den gemensamma faktorn är. Inga män med barn. Många vill inte bli indragna i familje dynamik. Dom träffar ju fortfarande sina vuxna barn. Dessa kommer ha helt olika syn på livet. Därför väljer som en man utan barn. Dom har mer gemensamt och samma syn på livet. Mina frivilligt barnfria kvinnliga vänner säger exakt samma sak.

Jo, jag är frivilligt barnfri. Mannen i trådstarten har vuxna barn - de är alltså inte barn utan vuxna och de bor inte hos honom och TS behöver inte träffa dem om hon inte vill. Man kan välja bort egna barn men ändå vara ihop med nån som har barn. Det är skillnad på att ha ansvar för barn dygnet runt och att spendera viss tid med nån annans barn - till exempel vara särbo med nån som har en tonåring varannan helg (man behöver inte alltid umgås just den helgen). Man kan välja bort barn på grund av karriär eller intresse/sport (som exempel) men det måste inte innebära att man aldrig vill träffa nåt barn en endaste minut. Att välja bort egna barn behöver inte betyda att man hatar barn och aldrig vill umgås med barn. Du verkar väldigt dryg och otrevlig så jag förstår att just dina barnfria vänner uttrycker sig så som du beskriver.

Hopp eller ej?

INNEHÅLL