Hopp eller ej?

Ska jag vara helt ärlig så har jag svårare att tolka ditt mejl än hans svar - vad exakt är det du vill? Vill du ta en paus från honom för att du i slutänden vill bryta med honom, och du tänker att det blir lättare om du inte träffar honom? Eller vill du att det ska bli ni två, bara att du behöver att ni i så fall tar nästa steg och faktiskt blir ett par på riktigt, inte bara att du ska finnas där i smyg, vid sidan om hans särboförhållande? Och hur passar samtalet in i det hela? Vill du ta en paus och fundera för att sen träffa honom och ha det där långa, brutalt ärliga samtalet, eller menar du att ni först skulle ha samtalet och sen ha en paus för att fundera? I min hjärna finns det så många frågetecken kring ditt mejl ...

Vad gäller hans svar är det lättare att tolka, och kan väl sammanfattas med att han definitivt vill ha dig kvar i sitt liv, och att han är villig att följa dig och dina behov till 100 %, för att förhoppningsvis i slutändan få behålla dig. Däremot framkommer det ju inte om han kan tänka sig att bryta med sin särbo och i stället ha ett fullt-ut-förhållande med dig; det svarar han ju inte på öht (men å andra sidan frågade du inte heller, eller iaf inte rent ut).

Kan du i korta ordalag beskriva vad det är du vill, avskalat och tydligt, så blir det lättare att komma med tankar som kanske kan hjälpa dig att bestämma hur du ska gå vidare ❤️

Han är tillsammans med en annan kvinna! Vill han ha dig som nummer ett så kan han göra slut med henne och sedan får ni se. Eller vill du kanske vara en liten sak sådär vid sidan om? Det kanske passar dig och din livsstil?

Börja med atr bestämma hur du själv vill ha det. Just nu är han förbjuden frukt, och det kanske är mer spännande än om du var hans förstahandsval? Själv hade jag inte velat vara med en person som sviker sin livskamrat och som endast ville ha mig som tvåa.

Jag som klippt in texten lite fel, utan sammanhang som var innan när vi pratat. Det var dumt. Men jag vill ha paus/distans i kontakten nu för att kunna tänka och landa i tankarna, något han själv också sagt någon gång. Och så att vi kanske kommer tillbaks i kontakten om några månader och ser om vi kommit fram till något, och prata ordentligt med varandra då. 

Det här är den klassiska situationen, tyvärr. Med man som förälskar sig i en kvinna men har en stark bindning kvar till "frun", i det här fallet en särbo.

Dessutom gör den stora åldersskillnaden att han troligen funderar på vad som ska hända när han känner av ålderdomen på riktigt och blir 75 och du fortfarande är relativt ung, 55.

Han kan vara rädd att inte kunna prestera sexuellt, vilket är rätt vanligt då och att vara sjuk och inte orka göra något. Medan du är helt igång. Han är rädd att bli lämnad på ålderns höst. Ålderdomen är en realitet och hana särbo är jämnårig.

Du gör rätt som tar paus. Då får han tänka efter om han struntar i allt och vill bara vara med dig, oavsett konsekvenser.

Men du bör också tänka på hur det är under ålderdomen. De sista åren 6-7 åren brukar människor vara sjuka och orka ganska lite, inte alla men många. 

När en kvinna är över 60 så brukar det dessutom inte finnas så många bra män som är lediga. Alltså kan du själv bli ensam på ålderns höst.

Alltså jag är själv i den åldern och frivilligt barnfri. Inga av mina vänner är ens intresserade av män som är 60 år. Dessutom är det ytterst sällan vi frivilligt barnfria blir intresserade av män med barn.

Det är inte så att detta ör en 60 årig man som hoppas att en 40 årig kvinna utan barn. Ska vara intresserad av honom, som är fast med fru och barn? 

Hur har ni ens träffats och skriver mail till varandra?! Så mycket frågetecken med denna trådstart. Extremt märklig dessutom. Nä detta tror jag inte ett dugg på lol 

Håller med , jag är 41 nu. Aldrig varit intresserade av gubbar på 60 år. Alldeles för stor åldersskillnad. Dessutom har jag själv valt bort barn frivilligt. Son du säger, vi blir inte intresserade av män med barn. Den livsstilen går inte ihop med att vi själva inte vill ha barn.

Nu är väl som vuxna. Och HUR ens? Alltså där jag bor der jag knappt mina grannar. Troligare scenario att det är en äldre man som suktar efter en kvinna i denna ålder. Förmodligen vet han att hon har boll intresse. 

Men det är fritt fram att drömma online ')

Nä, tror inte på detta heller faktiskt. Känns skumt.

*noll intresse 

Ska lägga till att min farsa är bara typ 5 år äldre än 60. Så nej urk.

Haha, med tanke på att personen tummar ned. Kan ni vara nära sanningen.

Ytterst sällan 40 åriga kvinnor intresserar sig för 60 år gamla män. Inga av mina kvinnliga vänner gör det heller. Dessutom kan jag styrka det om frivilligt barnfri  kvinnor. Don jag har i min krets, har noll intresse av män med barn. Vuxna eller inte. Nån äldre herre som suktar efter en kvinna han aldrig kan få.

Annars måste man vara redigt desperat i mina ögon. Många har farsor kring den här åldern. 

Jag tror på din historia av den enkla anledningen att jag förstår hans svar.
Och eftersom det verkar vara så viktigt i denna tråd att ha bekanta som dras till 60åringar: Har även en 31-årig väninna som har en märklig dragning till ÄLDRE män så obviously går det.

On topic så blir mitt råd att lägga ner. Olycklig kärlek leder sällan till något bra.
Att det är i en äldre man som bor nära dig ger mig även intrycket att han kanske fyller en roll som varit vakant sedan tidigare, och det finns andra och bättre sätt att bearbeta en sådan saknad. 

Ja, det klart att man kan förälska sig över åldersgränser men det är mer ovanligt. Det är ju bara att titta på statistiken när det gäller åldersskillnader på de som gifter sig.

Sedan ger det komplikationer i längden för båda parter om åldersskillnaden är så stor som 20 år. 
Det tror jag att mannen i det här fallet funderar över. Han vill inte riskera att bli ensam på ålderdomen eller inte orka med att göra olika saker tillsammans med sin yngre fru. Potensproblem är vanliga högre upp i åldern.