• Anonym (Sömn)

    2-åring sover fortfarande dåligt

    Finns det något man kan göra? Vi har kämpat med sömnen i 2 års tid nu och trodde det skulle bli bra med tiden och verkligen nu vid 2 års ålder. Men känner knappt att det förändrats det senaste halvåret och vi är ganska utmattade. Vi har följt alla sömnråd som finns känns det som från tidig bebisålder i hopp om bättre sömn men med knapp förbättring. 

    en vanlig natt ser ut som så att dottern somnar vid 19-20 och därefter under natten får ett eller flera uppvak (upp mot 6 stycken ibland). Vid varje uppvak måste man upp och trösta, ofta somnar hon om själv vid tröst. ofta är hon jättepigg vid ett av dessa uppvak. 


    Då är alternativen att hon får gungas till sömns i 1 timme, ibland mer (Av mannen för jag orkar inte). Alternativt får jag vara uppe med henne i 2 timmar innan hon är trött nog att somna om. Detta sker ofta vid ca 3-4 på natten. Sen sover hon vidare till 6-8 någonstans..

    Någon som varit med om liknande? Och eventuellt löst det? Eller vet när det ?växer bort?? 


    Vi är oftast utmattade pga detta, ibland så pass att det är svårt att hålla sig vaken på jobbet vilket är mycket påfrestande. Beror på typ av natt det varit. Känns som att vi har testat allt och är fast i att bara acceptera läget.. 

    det har hänt att hon har sovit hela nätter utan uppvak men detta hör tyvärr till ovanligheterna. Det har kanske hänt 30 gånger totalt sedan födseln? 

  • Svar på tråden 2-åring sover fortfarande dåligt
  • Anonym (H)

    Jag har en två-åring. Vi samsover. Hon väcker mig ett par gånger per natt, villet jag tror är normalt. Sonen väckte mig ett par gånger per natt till ham blev kanske fyra, fem år. Jag räknar med att dottern också sover hackigt fram till dess. Tips är att samsova så att barnet känner mycket närhet och trygghet.

  • Agda90
    Anonym (Sömn) skrev 2025-12-28 23:39:43 följande:
    2-åring sover fortfarande dåligt

    Finns det något man kan göra? Vi har kämpat med sömnen i 2 års tid nu och trodde det skulle bli bra med tiden och verkligen nu vid 2 års ålder. Men känner knappt att det förändrats det senaste halvåret och vi är ganska utmattade. Vi har följt alla sömnråd som finns känns det som från tidig bebisålder i hopp om bättre sömn men med knapp förbättring. 

    en vanlig natt ser ut som så att dottern somnar vid 19-20 och därefter under natten får ett eller flera uppvak (upp mot 6 stycken ibland). Vid varje uppvak måste man upp och trösta, ofta somnar hon om själv vid tröst. ofta är hon jättepigg vid ett av dessa uppvak. 


    Då är alternativen att hon får gungas till sömns i 1 timme, ibland mer (Av mannen för jag orkar inte). Alternativt får jag vara uppe med henne i 2 timmar innan hon är trött nog att somna om. Detta sker ofta vid ca 3-4 på natten. Sen sover hon vidare till 6-8 någonstans..

    Någon som varit med om liknande? Och eventuellt löst det? Eller vet när det ?växer bort?? 


    Vi är oftast utmattade pga detta, ibland så pass att det är svårt att hålla sig vaken på jobbet vilket är mycket påfrestande. Beror på typ av natt det varit. Känns som att vi har testat allt och är fast i att bara acceptera läget.. 

    det har hänt att hon har sovit hela nätter utan uppvak men detta hör tyvärr till ovanligheterna. Det har kanske hänt 30 gånger totalt sedan födseln? 


    En två åring förstår mer än vad man tror. Vi valde bort växasängar till våra barn och satte in en 120 säng så fort de skulle byta från spjällsäng. Det gjorde att vaknade barnet på natten kunde en av oss gå in och lägga oss med barnet. 
    Allt för att säkra nattsömnen för alla!

    Det vi inte gjorde var att acceptera att man gick upp ur sängen på natten. Vaknade barnet fick barnet sällskap utav en av oss i sängen och vi stannade i sängen. Ville barnet lämna sängen då la vi tillbaka det och sa "det är natt och på nätterna ska man sova". Det hände mer än en gång att jag somnade och barnet satt i sängen och surade tills tröttheten tog över. MEN, det fanns alltid närhet och trygghet. Dock skedde inte allt på barnets villkor. 

    Det var för oss det enda sättet att rädda nattsömnen på. En av oss fick ryckig sömn medan den andra fick sova ut och natten efter bytte vi. 
  • Parlplattan

    Min äldsta (nu 6 år) har alltid sovit dåligt. När hon var liten vaknade hon mellan 5-10 gånger/natten och sov sin första hela natt vid 2,5. För att överleva så delade vi på nätterna och sov i olika rum. Hade aldrig överlevt annars. Men största skillnaden kom när hon slutade med napp, vi trodde att den hjälpte henne att somna om men det var snarare så att hon vaknade av att tappa den. Efter det blev det mkt bättre. Men nu vid 6 års ålder så har hon fortfarande perioder där hon vaknad 2-3 gånger/natt och sen sover hon ett gäng nätter utan uppvak. Jag har förlikat mig med att hon helt enkelt sover mkt mer oroligt och behöver hjälp för att somna om. Förhoppningsvis växer hon ur det snart. This too shall pass är ett rätt bra mantra när det är kämpigt. 

  • Anonym (Några tankar)

    Ser ni till att barnet inte är för varmt/kallt och kollar bl.a nacke för att kolla? Det är vanligt att ett barn vaknar ofta på natten om barnet är för varmt eller för kall. 

  • Anonym (Sömn)
    Anonym (H) skrev 2025-12-29 14:42:00 följande:

    Jag har en två-åring. Vi samsover. Hon väcker mig ett par gånger per natt, villet jag tror är normalt. Sonen väckte mig ett par gånger per natt till ham blev kanske fyra, fem år. Jag räknar med att dottern också sover hackigt fram till dess. Tips är att samsova så att barnet känner mycket närhet och trygghet.


    jag sover redan med henne, intalar mig att det hjälper något. 
  • Anonym (Sömn)
    Agda90 skrev 2025-12-29 15:14:54 följande:
    En två åring förstår mer än vad man tror. Vi valde bort växasängar till våra barn och satte in en 120 säng så fort de skulle byta från spjällsäng. Det gjorde att vaknade barnet på natten kunde en av oss gå in och lägga oss med barnet. 
    Allt för att säkra nattsömnen för alla!

    Det vi inte gjorde var att acceptera att man gick upp ur sängen på natten. Vaknade barnet fick barnet sällskap utav en av oss i sängen och vi stannade i sängen. Ville barnet lämna sängen då la vi tillbaka det och sa "det är natt och på nätterna ska man sova". Det hände mer än en gång att jag somnade och barnet satt i sängen och surade tills tröttheten tog över. MEN, det fanns alltid närhet och trygghet. Dock skedde inte allt på barnets villkor. 

    Det var för oss det enda sättet att rädda nattsömnen på. En av oss fick ryckig sömn medan den andra fick sova ut och natten efter bytte vi. 

    Vi har redan en 140 golvsäng inne hos dottern just av samma anledning, men jag lägger mig hos henne när jag ska sova även innan hon vaknat. 


    Intressant att höra er taktik. Vi kanske borde försöka prata och förklara mer för henne. I och med att hon inte pratar me än några lösa ord själv har vi inte riktigt tänkt att konversationer hjälper på natten. Problemet är att det blir gråt och gnäll om man inte ger henne uppmärksamhet när hon är vaken på natten så det är svårt att somna när hon är vaken..

  • Anonym (Sömn)
    Parlplattan skrev 2025-12-29 20:59:15 följande:

    Min äldsta (nu 6 år) har alltid sovit dåligt. När hon var liten vaknade hon mellan 5-10 gånger/natten och sov sin första hela natt vid 2,5. För att överleva så delade vi på nätterna och sov i olika rum. Hade aldrig överlevt annars. Men största skillnaden kom när hon slutade med napp, vi trodde att den hjälpte henne att somna om men det var snarare så att hon vaknade av att tappa den. Efter det blev det mkt bättre. Men nu vid 6 års ålder så har hon fortfarande perioder där hon vaknad 2-3 gånger/natt och sen sover hon ett gäng nätter utan uppvak. Jag har förlikat mig med att hon helt enkelt sover mkt mer oroligt och behöver hjälp för att somna om. Förhoppningsvis växer hon ur det snart. This too shall pass är ett rätt bra mantra när det är kämpigt. 


    Oj vad ni har kämpat länge! Det kanske är ett personlighetsdrag som vi också får räkna med att dras med ett tag till då.. hur gör ni när hon vaknar för att hon ska somna om? Och hur lång tid tar det? 


    Vår dotter använder inte napp men suger på tummen istället, vilket är något svårare att få henne att sluta med.. men det kanske kan ha en del i det? 

  • Anonym (Sömn)
    Anonym (Några tankar) skrev 2025-12-29 22:25:03 följande:

    Ser ni till att barnet inte är för varmt/kallt och kollar bl.a nacke för att kolla? Det är vanligt att ett barn vaknar ofta på natten om barnet är för varmt eller för kall. 


    Tycker just det där med temperaturen är svårt. Vi har skiftat mycket med klädsel/täcke/sovoverall osv just för att vi har varit så osäkra och velat att det ska bli bra. Nu har vi nyligen skiftat till kortärmad pyjamas och täcke då jag märkte att hon rörde sig mycket mindre på natten (rullade nästan inget alls) när hon hade mitt täcke på sig. 
    Hon har alltid varit ett väldigt varmt barn och lätt blivit svettig på natten varav jag har undvikit att ha på henne för mycket och hon har länge sovit med bara långärmat och inget mer. Men då har jag mest haft på overaller av olika slag när vi testat ?mer?. Täcket har inte setts som ett alternativ då hon rullat runt så fruktansvärt mycket men nu är vi inne på att det kanske är det bäst alternativet då det verkar fungera bra. Är dock ständigt orolig över att hon ska kasta av sig det och bli kall på natten.. men det kanske ofta har varit så att hon varit för varm/kall om nätterna? 


    Det har hänt att hon kastat av sig täcket de senaste nätterna och då har hon blivit kall så det är dock lite svårt med det.. 

  • Anonym (Trygghet)

    En bra napp och en bekväm blöja, så sover hon tryggt. 

  • Ruter

    Sover hon fortfarande på dagen? Vi märkte jättestor skillnad när vi kortade ner vilan dagtid. Ibland tog vi bort den helt hemma och begränsade till 45min-1timme på förskolan.

Svar på tråden 2-åring sover fortfarande dåligt