Längtan efter samtal
Jag är en 51-årig man som inser att livet inte alltid blir så samtalsrikt som man tänkt sig. Vardagen rullar på, ansvar tas, men någonstans längs vägen kan det bli lite tyst. Det är väl där jag befinner mig just nu.Jag är en öppen och trevlig person, nyfiken på människor och deras tankar. Positiv i grunden, även om jag ibland fastnar i funderingar om livet, relationer och allt däremellan. Ensam är kanske ett starkt ord ? men jag saknar det där naturliga samtalet som inte måste leda någonstans, mer än till att man känner sig lite mer mänsklig efteråt.
Det är inte äventyr eller snabba kickar jag söker, utan snarare ord, reflektioner och den där mjuka dynamiken som uppstår när två personer faktiskt lyssnar på varandra. Samtal om stort och smått, vardag och känslor, humor och allvar. Gärna med någon som uppskattar nyanser och inte är rädd för att stanna upp och tänka efter.
Om du känner igen dig i att samtalet i sig är något att längta efter ? skriv gärna några rader nedan eller direkt till mig.
Vänliga hälsningar
/en fundersam men hoppfull man