Alla killkompisar får känslor för mig

Jag är precis i en sån situation, fast jag är en man. En partner är även ens bästa vän, och från början ser man det precis just så som endast en vänskap.

Man är kanske inte en sekund attraherad från start, men ju mer man umgås och har kontakt, och man stöttar och hjälper till och kommer varandra nära, då utvecklas det till något mer.

Men för det har jag både haft och har kvinnliga vänner, som jag just endast är vän med. Men för vissa uppstår något, så man känner att man kommer in på livet på dem, utan att för den skull varit intima.

Men när hon inte känner samma sak, så blir det tungt och plågsamt att fortsätta vänskapen. Jag vet inte vad det är som du har, eftersom du säger att du inte har personligheten eller är attraktiv? Du har säkert någon slags utstrålning eller charm som fäller dem.

Vet inte jag var till någon hjälp men.. 

Enligt min erfarenhet kan inte män (obs, MIN erfarenhet,  ingen sanning) vara kompis med kvinnor utan att vilja nåt mer. Vissa försöker dölja det, andra visar eller säger nåt till slut. 

Kan inte säga om kvinnor kan det? Jag själv har dock aldrig haft intresse av en manlig vän, då hade jag dejtat och inte varit kompis.

Sen flera år har jag bara ytliga manliga bekanta, vänner är kvinnor.  Funkar mycket bättre.

Fast jag är verkligen inte snygg. Ser inte ens okej ut. Är liksom ingen tjej man vänder sig om på gatan. Men har fått höra av killar som är 15 år yngre att jag har något som gör att man fastnar. Att trots att andra i rummet är snyggare är det mig man kollar på och vill vara nära. Men jag vill inte ha det såhär. Jag vill kunna ha killkompisar och jag önskar att ingen känner något för mig mer. Men det känns svårt att ändra på sin personlighet. Allra helst när jag själv inte riktigt ser det andra ser. Är väldigt självkritisk med extremt dåligt självförtroende som säkert gör sitt till. Men jag upplever det här som ett stort problem då många fina vänskapsrelationer blivit förstörda genom åren.

Har ofta varit med om det motsatta, trots att jag med vissa tjejer eller kvinnor varit extremt tydlig så flera så kallade tjejkompisar fått någon form av känslor, kärlek eller sexuella. 

Vissa tjejkompisar hsr till och med dragit det så långt att de försökt begränsa mitt umgänge med andra tjejer som vissa även de bara varit vänner men även  när jag haft någon KK. 

Nu är det här generellt sagt då jag inte känner dig ovh inte vet hur du gör med just dina vänner .   Men..  mycket kan bero på HUR du umgås med dessa killar och i vilket sammanhang ni gör det samt om du alltid väljer singlar. 

Du säger att du är trött på män men tydligen ändå hamnar i situationer som dom tolkar som dejter, att du är intresserad etc etc  och där ligger nog största problemet. 

Så mina tips är att hitta vänner i alla åldrar, att dom faktiskt i många fall är upptagna av en.partner och att du måste sätta gränser mot dig själv och killarna och sluta umgås på tu man hand som om ni dejtade.  Umgås i större sammanhang etc. 

Börjar du skeda i soffan, mysa till filmer , alltid umgås ensam,   etc etc så kommer han självklart att få känslor förr eller senare. Det blir liksom dubbla signaler där. Varför umgås ensam som singlar om det inte är vad du vill liksom... 

Du kan helt enkelt inte förvänta dig att en kille ska fungera på samma sätt som en bästa tjejkompis 

Jag har dock haft killkompisar som jag lärt känna via Internet och bara haft kontakt med via telefon och online i 15 års tid som utvecklade känslor innan vi ens träffades, så det handlar inte om att jag skulle vara på ett närgånget sätt eller något. Nu i vuxen ålder går jag inte på bio och gör sådana aktiviteter med sådana som jag ser som enbart vänner. Det var en annan sak när jag 14 och mer godtrogen. Jag har varit med om flera övergrepp så jag har svårt med närhet överlag och är inte kramig av mig eller myser i soffan med killar. Om jag nu inte själv ser killen som något intressant, vilket typ aldrig händer. Så tror inte sånt beteende ligger bakom det heller.