Inlägg från: My Nona Person |Visa alla inlägg
  • My Nona Person

    Otrohet

    Det är fint att du älskar en person. Inget illa alls. Men om mannen och kvinnan har det bra så bör du inte övertala honom till att skilja sig. Har du gjort det?

  • My Nona Person
    Anonym (Mia) skrev 2026-03-14 08:37:27 följande:
    Han säger att de haft det bra innan mig. Men att de glidit över till vänskap innan jag kom in i bilden. Senaste året har de väl mest varit osams o stel stämning då han dragit sig undan och inte längre gör alla de vardagliga saker tillsammans med frun. De lever varsitt separat liv skulle jag säga. Han med mig hon med sina fritidsintressen. Sen slår det mig ändå att de såklart har massor med mer liv än han får mig att tro. Jag finns i hans liv 8-17 ibland massor på kvällar o helger men ibland totalt radiotystnad. Då för han mår dåligt. Han säger att han sagt till sin fru i över ett år att han vill skilja sig. Men han klarar inte av att gå. Jag har blivit så frustrerad o så arg så många gånger hur han kan såra mig genom att vara kvar. Nu börjar jag mer o mer inse att jag måste bestämma mig vad som är okej för mig. Men jag är livrädd att lämna på målsnöret. För det är så det kommer låta från honom. Han är påväg. Hans hjärta tillhör mig (säger han) men samtidigt jag vill ha mer. Jag vill ha någon att planera livet med. Även fast det innebär barn (den tiden är förbi) så vill jag ha någon som är en del av min familj och jag av hans. Där man finns för varandra. Där man får ringa även kl 21 en vardag. Där man firar julafton tillsammans. Där man hänger i soffan en söndagsmorgon. Vardag helt enkelt. 
    Det du beskriver är inte tillräckligt för en skilsmässa. Jag tror att du egentligen inte vill såra henne och att det är inte bra om du skulle ta honom från henne. När du ringer honom eller träffas, skulle du då kunna fråga honom om han kan föreställa sig att du är hans syster? Säg till honom att du verkligen önskar att han tänker på dig och älskar dig som om du vore hans syster! Kan du klara att fråga honom det? Jag tror att det är för svårt att släppa honom direkt så vi måste hitta ett sätt där ni inte föder förälskelse känslor med mer energi. Men börja med att säga detta eller något liknande. På längre sikt ska vi hitta någon annan att fira jul med. Men inte än.
  • My Nona Person
    Anonym (Mia) skrev 2026-03-14 10:16:59 följande:
    Du menar att vi ska fortsätta ha en relation men som vänner. Det har vi försökt. Vi faller tillbaka. 
    Nej inte vänner. Syskon. Kan du föreställa dig att han är din bror?
  • My Nona Person
    Anonym (M.) skrev 2026-03-14 17:24:30 följande:
    Det går ju inte. Man kan inte föreställa sig att någon man legat med är ens bror! Vilket konstigt förslag.
    Innebär det att du egentligen vill att han skiljer sig och att ni två gifter er?
  • My Nona Person
    Anonym (M.) skrev 2026-03-14 18:14:09 följande:
    Jag är inte TS.
    Förlåt. Men ditt svar stämmer väldigt väl in på tankemönstret. Den grundläggande frågan är om TS verkligen innerst inne vill ta honom och splittra det gifta paret. Han är inte bror. Han är inte hennes man. Men kan hon tänka sig det ena eller andra?
  • My Nona Person
    Anonym (Mia) skrev 2026-03-14 20:37:19 följande:

    Nej jag kan inte tänka mig honom som min bror. Självklart inte. Och ja det harju varit min önskan i snart tre år att han ska välja att skilja sig så att han och jag kan ha en riktig relation


    Hur långt har du kommit i tankarna att hitta en annan man?
  • My Nona Person
    My Nona Person skrev 2026-03-14 21:41:08 följande:
    Hur långt har du kommit i tankarna att hitta en annan man?

    Tystnaden talar för sig självt. Jag trodde att du på allvar försökte att hitta en man att dela livet med men inte kunde hitta någon, jag trodde att du skämdes som åtrådde en man som tillhörde en annan kvinna, och eftersom du träffade denne man så ofta trodde jag att du tvingades träffa honom i jobbet eller föreningslivet ofrivilligt. Är det då tvärtom? Men kära nån! Att med berått mod sticka in en kil mellan man och hustru och försöka tillskansa sig något som inte alls tillhör dig är ju så fruktansvärt fel. Är det verkligen så att du är helt utan moralisk kompass? Du skrev i trådstarten att du visste om att ni uppförde er som svin, men anledningen till att du gjorde det var inte att du själv skämdes, det var mer för att dela med dig av det kollektiva ansvaret med mannen. Men du måste ju själv ansvara för dina egna handlingar. Om det är så att du inte behöver träffa denna man dagligen i ditt arbete eller föreningsliv så är det ju hur enkelt som helst. Det är ju för f.n bara att avbryta relationen nu med en gång. Det är ju hur lätt som helst. Det är bara att bryta. Nu. Och en sak skall jag säga dig och det är att även om du lyckas erövra denne man så kommer det aldrig någonsin att bli ett lyckligt förhållande. Det är ett förhållande som bygger på svek och brustna löften. Den mannen har en gång i livet lovat en kvinna att han skall älska henne i nöd och i lust till dess döden skiljer dem åt, men det blir Du och inte döden som skiljer dem åt. Jag kan referera till två fall av med mig nära relationer, och jag skäms för att jag inte ingrep och förhindrade dem, men i båda relationerna skämdes männen för deras gärningar så mycket att de fick sömnproblem och psykiska problem, vilket ledde till deltidssjukskrivningar i båda fallen. Och de problemen kommer efter skilsmässan. Inte under tiden de var otrogna. Så, ja i båda fallen fick kvinnorna var sin invalid till man som straff för det de hade gjort. Men, vem vet, det kanske går bra för er. Tycker du att det är värt risken?

Svar på tråden Otrohet