Jag är uppvuxen med att man städar varje vecka. Dammar, dammsuger och våttorkar. Enligt denna devis har jag själv sedan också levt. När vi fick barn tog vi in städhjälp. Efter många år med det har vi bestämt för att pausa och göra det själv men helvete vad jobbigt det är att göra det själv nu. Det känns som att det hela tiden är städdag igen. Att hoppa över är knappast aktuellt, snusket är ju totalt efter en vecka med barn i hemmet. Men nu undrar jag ju, hur blev det såhär jobbigt? Blev jag lat och bekväm? Svinar familjen mer? Hur mycket städar du och hur känns det?
