Tilles tråd

Jag måste bara berätta att jag tänker på Tille så mycket att jag på sistone vid flera tillfällen kallat min egen son (som är 7 dagar äldre än Tille) för Tille. De första gångerna blev jag alldeles kall inombords, trodde det var ett hemskt omen av något slag (försök förstå mig rätt), men nu har jag insett att det bara är ytterligare ett tecken på vilket bestående avtryck er lille son lämnat här ute i världen! Jag försöker se det som något vackert, som att lill-Tille har satt ett klokt, litet spår i mig och även i min Vilmer. Han lever vidare för alltid, inte bara hos er! *försöker sända er styrka*

God torsdag på er! Jag drömde härliga drömmar om Tille i natt, han var frisk och glad och sprallig - kanske en syn in i framtiden, då han sitter och snickrar och leker med de andra barnänglarna, som du skrev häromdagen, Therese?

Om du orkar svara, så har jag funderat över hans namn, Tille..? Hur och när fick han sitt namn? Jag har aldrig hört det förut, men det är ett ljust och mjukt namn som verkligen passar honom. Tille..... För alltid förknippat med värme, kämparglöd, kärlek.

Therese, jag ser att du är här nu. Hur gick badet? Jag vill inte tänka på hur tungt det måste vara för både er och Tille att behöva gå igenom sånt då tiden tillsammans ändå är så knapp. Jag hoppas innerligt att det var så skonsamt som möjligt för honom. Solstrålar till er!

Varma god natt-tankar till dig Tille-lille! Jag hoppas mina tankar når dig även om jag sällan skriver ner dem. Du finns med mig dygnet runt, det hoppas jag du känner. Jag vill bara blunda då min blick sveper över presentationsbilden där du är så rund och glad - det är så du borde få se ut. Jag sänder dig så mycket styrka jag kan!

Varför är jag så ledsen?! Vi är många som saknar Tille, men själv har han det säkert bra. Jag hoppas att han kan sitta och titta på oss alla nu, och se hur många som lärt sig mycket av den kvalitetstid han gav oss. Varma tankar till hela er familj.