• sandra1984

    Pojkvännen svartsjuk på mitt ex

    Jag tycker det är jätte bra att du och ditt ex står varandra rätt nära,och att ni pratar mycket med varandra.Just med den anledningen att ni två har barn ihop.
    Tycker det ska fortsätta så,för det skapar stor trygghet och glädje hos ert barn.

    Jag brukar inte vara emot svartsjuka speciellt mycket,inom rimliga gränser förstås.
    Men han verkar inte bara svartsjuk,utan kontrollerande.Han ska egentligen stötta dig i detta att du vill ha bra kontakt med ditt barns pappa.

    Och på andra punkter du nämner så är det mer kontrollerande saker han gör.
    Varför litar han inte på dig?

    Jag o sambon kan vara svartsjuka nån gång,men ändå rätt sällan för det finns aldrig nån anledning till det.
    Men att kontrollera nån väldigt mycket,och försöka "styra" hela tiden låter inget bra.

    Det du kan göra är att följa Hanahs råd.
    Och självklart inte aceptera att han bestämmer över dig eller kollar dig jämt.

  • sandra1984

    Osäkerhet ibland kan hända.
    Svartsjuka kan komma nån gång.

    Men i ditt fall är killen väldigt kontrollerande.Det mår varken han eller du bättre av,vilket resulterar ofta vid att man gör slut.Man står inte ut.

    Eftersom du har barn med ditt ex ska du absolut stå på dig att du har rätt att ringa han när du vill.Jag tycker att fler föräldrar som är skilda bör ha sådan bra kontakt som ni verkar ha,för då mår ofta barnen mycket bättre och blir lyckligare.

    Han begär att du ska rapportera verenda samtal till han ju...
    Han vill ha koll på dig.
    Veta att du verkligen är hemma,eller kanske på jobbet.
    Bara han får se dig i bikini.

    Tycker du en annan ska bestämma över dig och kontrollera dig så?

    Jag själv har vart kontrollerande,och svartsjuk för ingenting.
    Men jag tog mig ochså igenom det.För jag mådde inte bra av det.Och i längden tar sånt död på förhållandet.

    Jag tycker du ska ta ett allvarligt snack med din kille.
    Säg att du är förälder,och du är vuxen människa,och du bestämmer över dig själv.
    Ni kan diskutera,ni kan försöka lösa saker om ni är oense..

    Men själva beslutet ligger på dig vad gäller dina handlingar.
    Han kan,och får aldrig "tvinga" dig att sluta ringa ditt ex,att sluta ha bikini....

    Det är helt uppenbart att han inte litar på dig alls.Och det är hans problem.
    Om han vill ta itu med sitt problem så kan du finnas där för honom.

    Men vill han inte det,eller inser han inte problemet,så får du helt enkelt aceptera detta (vilket du aldrig ska ska göra),eller lämna honom....

  • sandra1984

    Okej.Du känner nog bäst jälv vad du vill göra och om ni kan lösa detta.

    Men stå på dig.Du tänker väldigt bra tycker jag,och låt inte nån ändra på det.

  • sandra1984
    Det är inget fel att vara god vän med sitt ex om man har barn ihop.

    Jag känner några som separerat,ena träffat en ny.Föräldrarna träffas ensamma då o då med barnen,ringer,sms:ar och ibland tar mamman med sig sin sambo.
    Där är det inga problem.
    Hennes sambo acepterar det,och stöttar deras vänskaps relation för att deras barn mår väldigt bra för den goda relationen.
    Ibland umgås de alla.
    De till och med bor på samma gård nu.

    Jag blir bara glad när jag hör när separerade föräldrar har god relation till varandra,att man ringer eller träffas.
    Barnen mår mycket bättre.

    Ja,det finns killar absolut som tycker sånt är okej.Finns många bra killar,endel blir säkert glada att ni pratar med varandra.
    Träffar man nån som har barn,får man ochså aceptera och stötta om föräldrarna har god kontakt med varandra.
    Sånt har man inget att säga till om.

    Tycker det är själviskt och elakt att vilja sära eller förstöra det.
    Du låter väldigt självständig,det gillar jag...
    Och vuxen förstås.

    Det kommer att gå bra.
  • sandra1984
    Mina förälderar skilde sig efter många år ihop.De hann få 5 barn.

    När de skilde sig så pratade de knappt med varandra.När de väl pratade,pratade de bara om oss.
    Det var inte alls roligt,jag hatade det.
    Jag och säkert mina syskon med,hade mått mycket bättre om våra föräldrar kunde prata med varandra.Eller gå i terapi om det var så illa.
    Vi hade velat att de skulle umgås ibland,som föräldrar o vänner...

    Även om jag vet att ingen kan ta mammas plats hos pappa,efter alla år ihop och alla barn,så önskar jag de kunde haft en mycket bättre relation.

    Tänk vad härligt om ens separerade föräldrar ville ringa varandra varje dag,eller var tredje dag,och inte bara prata om barnen.
    Så skulle jag ha det om jag separerade från min sambo.Och hans önskan är ochså det.

    Om nån kille inte aceptera läget,hade jag dumpat honom.
    Finns ju många jätte bra killar,som litar på en fullständigt...
  • sandra1984

    Ser att det är delade åsikter om detta.
    Men så är det med allt.

    Man får utgå från det man själv tycker känns,och är bäst.

    Jag tycker det inte är nåt att vara svartsjuk över,det är hans som är osäker i sig själv.
    Och hoppas han inser det,så kan ni två prata om detta,så bådes röster blir hörda.

    Och du och barnets pappa har inga romantiska känslor för varandra.
    Enbart vänner och två mycket bra och samarbetande föräldrar.

    Även om min sambo vet typ allt,och vi ringer ganska ofta,så skulle vi inte kolla varandra så.Där kommer ju förtroendet in.Min sambo går sällan ut.
    Men när han gör det,så vet jag att han dricker måttligt,och kommer hem.
    Jag litar ju på han..

    Jag skulle bli knäpp på att oroa mig så..eller på att kolla honom ofta.
    Oro är en sak,men oro kan bli jobbigt.
    Men han kollar ju dig....i längden blir sånt bara krävande..man kvävs.

    Så skulle jag upplevt det.

Svar på tråden Pojkvännen svartsjuk på mitt ex