Vi vill att min sambo adopterar!

Min sons biologiska far skulle altså kunna säga nej till adoption bara för att vara jävlig?? Jag har vid ett tillfälle då min son var några månader kontaktat hans biologiska far, som inte hade NÅGOT som helst intresse av sin son.
Blir så himla upprörd när jag tänker på vad som kan hända om jag skulle dö.... Då kan alltså soc. besluta att rycka upp min son från allt som är hans stora trygghet???? Han skulle inte heller få träffa sin syster då alltså???? Tar inte socialen någon som helst hänsyn till vad som är bäst för barnen????
Det finns ju inga papper på att hans biologiska far har eller har haft ett missbruk.... Vilket det däremot gör på både mig å min sambo eftersom vi båda frivilligt sökte hjälp!!!
Hans biologiska far lever i både missbruk å kriminalitet. Det enda som finns dokumenterat ang. hans far är dock ett längre avtjänat fängelsestraff. Men det hör väl också till det förflutna??

Tack "Lillan 7704"!!! Det värmer att höra! Tyvärr har det många gånger varit till min nackdel att det finns dokumenterat...att jag frivilligt sökte hjälp verkar vara av mindre betydelse.
Men det är ändå bland det bästa jag gjort i hela mitt liv!! Mina barn förtjänar nyktra å drogfria föräldrar!!! Nu kom jag visst helt ifrån ämnet...
Jag blir SÅ himla ledsen när jag inser hur många "pappor" (säkert mammor oxå) som tror sig ha en massa rättigheter men inga som helst skyldigheter!!! Hur f-n kan man säga att man vill ha vårdnaden om ett barn bara för att sabba för den andra föräldern??? När man knappt är kapabel att ta hand om sig själv?? Fattar man inte att det drabbar barnen värst? Vart tog BARNENS rättigheter vägen?

Till MammaHela: Va??!! Kan det verkligen vara sant att det är så enkelt att bara ansöka hos tingsrätten?? Förstod inte riktigt vem som svarat på mammans funderingar... Någon hos familjerätten eller? Jag blir alldeles lycklig om det skulle gå så lätt!!!!!!

Jag har ensam vårdnad. Min sons biologiske far hade inget intresse av gemensam vårdnad. När jag inte ville fortsätta våran relation började han förneka att han var far, (vilket ett faderskapstest bevisade motsatsen av) och ville inte veta av varken mig eller min son.
Jag har försökt att ta kontakt vid ett tillfälle då pojken var ca.4 månader då jag ville att hans dotter (min sons halvsyster) skulle få träffa pojken (hon var mycket hos oss när vi hade ett förhållande och väntade självklart hon oxå på sitt lilla syskon), men han förklarade då att jag och min son skulle hålla oss borta från henne och att han inte ville ha något med oss att göra...
Saken var den att hans dotter då var hos sin mamma, så HAN hade inte behövt se någon av oss, men han hotade hennes mamma så att hon inte vågade låta flickan träffa sin bror utan hans tillåtelse!
Jag tror att han fortfarande förnekar för sig själv att han är den biologiske fadern... Men jag är ganska övertygad att han skulle sätta sig emot en adoption (endast för att jävlas) om han har den möjligheten!?
Jag är bara så rädd att dra igång något som kanske bara ställer till det för min son......!!! Borde jag kanske bara låta allt vara så länge han håller sig borta?