Längtar hem...

OK, här ska jag medvetet försöka nämna nagra grejer jag inte gillar med Sverige. Det är ju för att bota hemlängtan och jag ser det inte alltid sa negativt som jag skriver nu..

Jag har en ofantlig hemlängtan ocksa titt som tätt och brukar kunna organisera en resa hem ganska snabbt vid dessa attacker efter som jag "bara" bor i Tyskland. Nästan varje gang trakar jag i hjäl mig efter en vecka ungefär. Det händer ju INGENTING.

Och i staden jag ursprungligen kommer ifran funkar allt fortfarande precis pa samma vis även om jag redan har bott utomlands i tio ar.

De flesta jag känner är ganska konservativa och konsumorienterade i mina ögon och har som livsmal: hus, barn, bil (allt i snygg design, har man inte rad med det dyra orginalet köper man HM o IKEA) och en ok inkomst med nara veckors semester om aret.(OK, ganska avskalat, men ungefär det hallet iaf). Alla har samma smak i inredning och alla ser likadana ut. Snygga och rena hem och snygga och rena människor. Genomorganisierade.

Eftersom jag har en annan ide om hur jag vill gestalta mitt liv och inte klär mig som en HM-reklam och kör en gammal bil blir jag ansedd vara nagon slags hippie eller "väldigt alternativ", "speciell" eller bara lite märklig och konstig. SUCK! Det finns liv utanför Sverige.

Kommer sa väl ihag när jag ville bjuda in mig själv och min kille pa en fest hos bekannta fran den gamla goa tiden (samma kväll som jag ringde eftersom vi kom hem lite spontant och oplanerat som vanligt). Jag hade hört av en annan kompis att jättemanga som jag kände sedan tidigare skulle komma och jag tänkte i min naivitet att det tycker väl alla är roligt att ses igen, det var ju ända ett ar sedan senast... Under min vänskapskrets i Berlin är mottot "the more the merrier" och jag har väl bott här lite väl länge för jag blev uppriktigt förvanad när jag fick höra att pga oss tva skulle det bli för manga pa festen?

Sen kom jag ihag att sadär kan man egentligen inte bete sig i Sverige. Man kan ju inte bjuda in sig själv pa en fest där det redan är planerat för 24 personer och INTE 26. Dessutom är det väl ända lite väl fräckt att vilja bjuda in sig själv hos bekannta!

Kvävs nästan av det superorganiserade trevliga samhället. Mellanmjölkens land. Allting är sa lagom och langtrakigt att jag far tuppjuck!