Jag klipper mig otroligt sällan. Hade långt, långt hår ungefär ner till rumpan tills för ett par år sedan då jag fick nåt flög & rakade bort hälften, klippte det till axlarna & grejade trekam, ett slags spretig punkfrisyr i tusen olika färger. Lite synd nu såhär i efterhand när jag fattat att det inte är så himla fult att ha långt, lockigt hår. Jag saknar mina långa korkskruvar
Nu håller jag på att spara ut det igen. Långt är det. Men det fattas ju en del hår eller är kortare på vissa ställen, så det lär ta ett tag innan det blir som jag vill. Slitet hinner det också bli rätt snabbt särskilt eftersom jag har lockigt hår, det slits ju mycket snabbare. Attans. Har dessutom massa färg i håret - rödbrunt & svart, som jag vill ska växa bort. Inte så snyggt längre...
Funderar på att sno Lilou's taktik & klippa håret själv för det är dyrt & tråkigt att gå till frisören, tycker det är minst lika läskigt som tandläkaren plus att dom aldrig klipper som man vill. Borde inte vara så svårt att klippa själv