• Norrlandstösa

    Kan man kalla sig MAMMA när man gör sådär?!

    Jag lever sedan tio år tillbaka i ett förhållande där jag från början fick med en bonusson på köpet
    Inget fel med det, inget konstigt alls. MEN, hans mamma, alltså hans biologiska mamma kan gå både mig och maken på nerverna en och två gånger om dagen.
    Bonussonen, som är 12 år i år, bor med oss och har alltid gjort det sedan jag kom med i bilden. Mamman och pappan bor med 30 mils avstånd så bonussonen pendlar varannan helg och hälften av alla lov till sin mamma. Inget konstigt med det heller.

    Till min topicfråga:

    Bonussonen i fråga behöver en ny cykel och då vår gemensamma son fick sin nya av SIN morfar (min pappa) sa bonussonen att han skulle fråga SIN morfar (sin mammas pappa) om han kunde få en av honom. Inget fel i det tyckte vi då hans morfar inte direkt har funnits där så mycket utan det är bonussonen som hållt kontakten.
    Sagt och gjort, han ringer sin morfar som säger att han "ligger lite risigt till just nu" men lovar att kolla över ekonomin och ringa upp snarast.
    Nu har det gått över en vecka sedan bonussonen ringde sin morfar och morfadern har INTE ringt upp.
    Bonussonen blir lite frågande och börjar såklart undra varför han inte ringer. Idag ringde hans biomamma för att prata en stund och då passar bonussonen på att fråga sin mamma om hon kanske pratat med morfadern om cykel och ja, det har hon.
    Hon har då sagt till morfadern att hon inte tycker han ska köpa en cykel åt sitt barnbarn. Av den anledning att hon anser att cykeln han fick senast för två år sedan (inköpt på Biltema för 1490 borde hålla i minst 8 år till! Hon har alltså avrått sin pappa, sitt barns morfar, att hjälpa till med ett cykelköp. Hon tycker uppenbarligen att det är bättre att han blir hemma hela sommaren då alla hans kompisar bor 3-4 km från oss. Vi skjutsar i den mån vi kan och har möjlighet men kan långt ifrån ställa upp varje dag som han säkert skulle vilja.

    Hur f*n kan man göra så mot sitt egna barn?

    Vad hade ni gjort i denna situation??

    Bonussonen blev helt förstörd av hennes svar men hon skiter fullkomligt i det bara alla dansar efter hennes pipa så är hon nöjd. Själv vägrar hon såklart att ställa upp med ett enda dugg, hon köper inte kläder, står inte för något utan vi betalar allt utom hans resor fram och tillbaka till henne.
    Vi har accepterat att det får vara så men jag själv börjar bli less på det här. Det känns som om hon utnyttjar oss hela tiden.
    Man vill ju helst av allt inte låta bonussonen åka dit över huvud taget men så kan man ju inte heller göra.

    Vad ska vi göra? Hon fattar inte vad vi än säger...bara argumentetar emot och vi orkar inte tjafsa mer....

    Men varför gör hon såhär mot sin son? Han kan väl inte rå för att det är som det är?!!!

    Skulle kunna rabbla fler konstiga/sjuka saker hon sagt och gjort men det skulle då bli en hel roman.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-04-16 22:37:47:
    Ska nog tillägga att cykeln från Biltema var trasig, annars skulle han inte behöva en ny. Hon trodde hon kunde laga den...nån gång i framtiden...och när skulle det bli av?!

  • Svar på tråden Kan man kalla sig MAMMA när man gör sådär?!
  • Sarius

    Jag är Bio-mamma och min dotter bor hos mig.
    Jag skulle inte drömma om att be henne ringa sin farfar och be om saker.
    Sådant sköter jag med hennes pappa.
    Kan inte vi komma överrens så ska inte hon behöva hamna i mitten.

    Min åsikt!


    Spädbarn sover aldrig, de ligger bara på laddning.
  • Pysse

    Jag tycker det är synd om pojken som måste ringa och tigga till sig en cykel. Vad kan en begagnad cykel kosta till en 12 åring- max 1500. Låt pojken jobba ihop till den istället - gå ärenden, städa etc.

  • digimax

    Måste bara få tillägga att ni faktiskt skulle tagit tag i det direkt när andra sonen fick cykel av sin morfar,den stora killen lever ju med er så varför ger morfar bara 1 barn cykel?
    Tycker inte man gör så...
    Man kan inte ge det ena barnet och inte det andra,även om han inte är bio morfar åt det barnet borde det vara självklart.
    Och vilka föräldrar som låter honom ringa och bli besviken att tigga efter en ny cykel,vilken självkänsla ni ger den pojken,är inte han lika mkt värd som eran gemensamma?

  • flisansma

    Jag tycker inte heller att man bara ger en cykel till det ena barnen när man vet att den andra behöver en.
    Pojken bor hos er mest hela tiden så det ska väl inte vara någon skillnad på pojkarna.
    Särbehandling!

  • Stargirl

    Varför köper inte ni en cykel åt honom som han kan ha hos er?


    ♥ L-01 ♥ S-03 ♥ M-07 ♥
  • revik

    Ja, prata med mamman kan ni ju alltid göra, men det verkar inte vara så lönt vad jag förstår. Prata med morfar tycker jag att ni ska göra. Kanske han faktiskt vill hålla sitt löfte men känner sig osäker efter samtal med dottern? Och vill han inte det: köp en cykel till grabben snarast. Det kan INTE FINNAS PRESTIGE i en sådan här sak, även om jag förstår din frustration (jag är själv bonusmamma och har erfarnhet av det du säger att du känner).

    Den här ungen har ju redan förlorat stort. Han behöver ju inte förlora i det lilla också... bl a genom att behöva vara en politiskt het potatis.

    Jag funderar över vilka signaler allt det här sänder till bonusen? Singnalerna från mamma är är klara i sak, men säkert svåra att begripa. Att morfar sviker är nog också svårt att ta in. Och er tvekan att själva ställa upp med att hjälpa honom..?

  • Bill och Bull

    Tycker att ni inte ska låta irritationen över pojkens mamma gå ut över honom. Har andra sonen fått en cykel tycker jag att det är SJÄLVKLART att ni ordnar en cykel till honom oxå! Jag och min nuvarande man betalar ALLT för min dotter då hennes pappa hellre lägger pengarna på sig själv men det skulle ALDRIG falla oss in att låta henne vara utan pga att hennes pappa är dum. Har yngsta dottern fått skulle äldsta oxå få!

  • ninni73a
    Silverkatten06 skrev 2007-04-16 23:40:01 följande:
    Föresten så tycker inte jag att man ska kräva/begära ngt av mor- och farföräldrar oavsett om de är biologiska eller inte, det är ju inte deras barn och inte deras skyldighet på nåt sätt, men det var inte det jag menade med mitt inlägg. Dessutom var det inte menat som kritik utan bara en nyfiken fråga. Jag kanske är konstig eller lyckligt lottad eller nåt, men i vår släkt har vi aldrig gjort skillnad på syskon oavsett hel- eller halvsyskon. Får den ena får den andra och har man inte råd till båda får ingen.. Men vi kanske är ovanliga i vår släkt, vi tittar inte så noga på blodsbanden...
    Vi gör inte heller skillnad på gemensamma barn o bonusbarn. (Hoppas jag!) Jag är bio-mamma till alla tre så det kanske är svårare att se, MEN min man är fantastiskt rättvis.
    Barnen har i och med min nye man fått ännu ett par farföräldrar. Min dotter har nästan fått en extra-pappa i mitt ex. Jag hade köpt cykeln till pojken och sen pratat med morfadern hur han såg på saken, om han ville vara med och betala. Men som sagt, ja tycker inte man kan KRÄVA nåt av några morföräldrar, bara önska! Om mina barn kommer och kräver saker till sina barn en gång i tiden så skulle ja bli arg, för så har jag inte uppfostrat dem.

    Lycka till! Om inte alla vuxna i en bland-familj och exen osv är VUXNA nog att inse att det är för barnens skull så är det inte lätt att ändra på det. Man får bara göra det bästa av det!
  • Sicali

    Min spontana tanke är att det verkar vara mer en principsak för er vuxna, inte omtanke om pojken. För om nu inte morfarn köper en cykel och ni vet att han behöver en, varför köper ni inte en till honom då? Han bor ju permanent hos er och besöker bara mamman, han kunde varit din riktiga son då han varit med från början. Hade han varit det hade ni förmodligen med all säkerhet köpt honom en cykel men nu eftersom han har en annan mamma så skall han inte få hänga med kompisarna i sommar, jusrt för att ni ser det som en princip att hon skall fixa en cykel.

  • tokmonkan

    Hej! Tror vi har en sak gemensamt! Mitt bonusbarns mamma e inte riktig i huvudet heller, fast hon gör faktiskt VÄRRE saker än det du berättar om...Hon använder sin 3 åriga son som ett slags vapen i kriget mot fadern (min man). Vi får höras! Kram M.


    Norrlandstösa skrev 2007-04-16 22:34:53 följande:
    Jag lever sedan tio år tillbaka i ett förhållande där jag från början fick med en bonusson på köpet Inget fel med det, inget konstigt alls. MEN, hans mamma, alltså hans biologiska mamma kan gå både mig och maken på nerverna en och två gånger om dagen.Bonussonen, som är 12 år i år, bor med oss och har alltid gjort det sedan jag kom med i bilden. Mamman och pappan bor med 30 mils avstånd så bonussonen pendlar varannan helg och hälften av alla lov till sin mamma. Inget konstigt med det heller.Till min topicfråga:Bonussonen i fråga behöver en ny cykel och då vår gemensamma son fick sin nya av SIN morfar (min pappa) sa bonussonen att han skulle fråga SIN morfar (sin mammas pappa) om han kunde få en av honom. Inget fel i det tyckte vi då hans morfar inte direkt har funnits där så mycket utan det är bonussonen som hållt kontakten.Sagt och gjort, han ringer sin morfar som säger att han "ligger lite risigt till just nu" men lovar att kolla över ekonomin och ringa upp snarast.Nu har det gått över en vecka sedan bonussonen ringde sin morfar och morfadern har INTE ringt upp.Bonussonen blir lite frågande och börjar såklart undra varför han inte ringer. Idag ringde hans biomamma för att prata en stund och då passar bonussonen på att fråga sin mamma om hon kanske pratat med morfadern om cykel och ja, det har hon.Hon har då sagt till morfadern att hon inte tycker han ska köpa en cykel åt sitt barnbarn. Av den anledning att hon anser att cykeln han fick senast för två år sedan (inköpt på Biltema för 1490 borde hålla i minst 8 år till! Hon har alltså avrått sin pappa, sitt barns morfar, att hjälpa till med ett cykelköp. Hon tycker uppenbarligen att det är bättre att han blir hemma hela sommaren då alla hans kompisar bor 3-4 km från oss. Vi skjutsar i den mån vi kan och har möjlighet men kan långt ifrån ställa upp varje dag som han säkert skulle vilja.Hur f*n kan man göra så mot sitt egna barn? Vad hade ni gjort i denna situation??Bonussonen blev helt förstörd av hennes svar men hon skiter fullkomligt i det bara alla dansar efter hennes pipa så är hon nöjd. Själv vägrar hon såklart att ställa upp med ett enda dugg, hon köper inte kläder, står inte för något utan vi betalar allt utom hans resor fram och tillbaka till henne.Vi har accepterat att det får vara så men jag själv börjar bli less på det här. Det känns som om hon utnyttjar oss hela tiden.Man vill ju helst av allt inte låta bonussonen åka dit över huvud taget men så kan man ju inte heller göra.Vad ska vi göra? Hon fattar inte vad vi än säger...bara argumentetar emot och vi orkar inte tjafsa mer....Men varför gör hon såhär mot sin son? Han kan väl inte rå för att det är som det är?!!!Skulle kunna rabbla fler konstiga/sjuka saker hon sagt och gjort men det skulle då bli en hel roman.TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-04-16 22:37:47:Ska nog tillägga att cykeln från Biltema var trasig, annars skulle han inte behöva en ny. Hon trodde hon kunde laga den...nån gång i framtiden...och när skulle det bli av?!
  • Dazzle

    Oj vad intressant och massa åsikter. Jag tror jag har hunnit ändra åsikt tio gånger nu, så när jag har tänkt efter lite blir mitt svar så här:

    Ni borde behandla barnen lika. Om han ska ha en cykel hos er borde ni stå för den. Om han ska ha en cykel hos sin mamma borde hon och hennes släkt stå för den. Sen kan jag fatta att det blir dyrt. Men det är dyrt med flera barn.

    När min sambo och jag får barn ska vi självklart behandla alla barn likadant (vare sig de bor hos oss lr inte). Men sedan är det ju oxå så, vi kan bara läsa dina ord, vi kan itne veta hur det är hos er, det är väl förmodligen toppen och likvärdigt men frågan är om ni inte utsatt din mans son för att känna att han inte är lika älskad av sin morfar som er son är av sin. Kanske er morfar behöver dela med sig lite mer då. Kanske kan farfar köpa cykel, kanske kan ni hjälpa till i smyg men säga det är från din far lr pojkens farfar, om det behövs.

    Lycka till

  • tahira

    Stackars, stackars pojke .

    Jag tycker att det är självklart att ni (du och din man) ska köpa en cykel till honom om han bor hos er på heltid (i stort sett).

    Om jag fattat det rätt så har din bonusson växt upp med dig/ er och bott med er sen han var två år? HUR kan din pappa då bara köpa en cykel till en av pojkarna?

    Jag reagerar också mest på hur ni vuxna behandlar situationen. Det viktiga är väl att barnet får en cykel och kan träffa sina vänner? Han känner sig säkerligen redan utanför som det är i er familj och det måste kännas hemskt för honom att hans mamma och morfar inte vill ge honom en cykel. Varför måste ni vara så småaktiga och säga att "nej, då har han helt enkelt ingen cykel"? - Det är det jag reagerar på.

    Strunta i biomamman och köp en cykel till andra sonen också!


    If you can't be good, be careful
  • Miew

    JAg tycker också att det är självklart att det är ni som ska se till att den äldsta pojken får en cykel. Jag har syskon som min mamma har med en ny och det var ruskig särbehandling mellan oss. Min mamma och hennes karl köpte till mina syskon medans hon sa till mig att det kan gott din pappa köpa. Jag skämdes så mycket att jag frågade knappt min pappa om nåt, utan gick utan cykel och annat dylikt. Jag lånade av mina kompisar istället. Det var hemskt att känna sig så särbehandlad, man kände sig som om man inte riktigt var en medlem av familjen utan bara till besvär, stackars pojke...

Svar på tråden Kan man kalla sig MAMMA när man gör sådär?!