För att en organism ska kunna öka sin massa (?vikt?) så behöver energi tillföras utifrån. Det finns inga undantag för denna regel utan det är en fysikalisk grundlag, massa är energi (e=mc^2!). Tar man ett kycklingägg som exempel så får embryot energin från sig själv (äggulan), inte utifrån. När kycklingen är färdig, just innan ägget kläcks, så väger ägget exakt så mycket som det gjorde direkt när hönan lade ägget. Enda skillnaden är att energin som först fanns i äggulan nu är inlagrad i själva kycklingen.
När det gäller däggdjur så växer de som bekant i storlek under fostertiden. Denna tillväxt börjar i det ögonblick som näring från moderns blod kan börja diffundera över till embryot. För att detta ska kunna ske, krävs det att embryot befinner sig några mikrometer från ett blodkärl. Dvs det sker när ägget har implanterats (?fäst?). Fram till denna punkt så fungerar det som hos kycklingen: äggcellen kan dela sig, så att en cell blir två, två blir fyra, fyra blir åtta osv, men vikten ökar inte utan för varje delning halveras vikten av de enskilda cellerna.
Efter att blastocysten implanterats så är tillväxthastigheten individuell och variationen i en viss dag/vecka av graviditeten följer en normalfördelningskurva som blir bredare allteftersom graviditeten fortlöper. Att säga att foster växer lika fram till vecka 20 och därefter olika, är lika sant som att säga samma sak angående vecka 5 eller vecka 9 eller vecka 25. Ju längre gången man är, desto större variation.
Ligger man utanför normalfördelningsspannet så finns det tyvärr en viss sannolikhet att något är fel. Men ligger man ganska nära gränsen för vad som är normalt, så kan det ibland ändå handla om en normalvatiation. Man brukar inom medicinen sätta gränserna för var som är ?normalt?, så att 2,5% av alla friska individer hamnar under normalspannet och 2,5% över det. Av alla graviditeter som i slutändan visar sig gå bra, så skulle alltså 2,5% av embryona bli bedömda som för små för graviditetslängden om alla gjorde VUL. Ju längre bort från gränsen till normalt man ligger, desto högre är sannolikheten att det inte handlar om en normalvariation utan att något faktiskt är fel.