Kärlek och sex mellan syskon - ok eller förkastligt?

Isfjord, angående ditt exempel->
"Vad ska man göra?
Köra vidare?
Ungdomarna gör slut?
Föräldarna gör slut?
Båda gör slut?

Jag vet inte vad jag själv tycker, alla alternativ känns lika fel. "

Frågan är vad som känns fel eller rätt för de inblandade? Om de redan har en massa känslor, skulle de ge upp sina förhållanden bara för att omgivningen, en del människor de stöter på, kanske skulle tycka det är konstigt...? Nej sånt önskar jag att människor skulle få slippa, men jag kan tänka mig att det är en faktor ändå för de inblandade, men en sån sak borde inte få avgöra. Men om de tycker att det hela blir för konstigt, och de bara kan ge upp sina förhållanden, så ska de naturligtvis gör det. De får väga för och nackdelar mot varandra.

Nog ungefär så jag känner också. De är inte biologiskt släkt men känslomässigt kan det bli krockar när de är både styvsyskon/par respektive styvföräldrar/svärföräldrar.

Det skulle nog kännas konstigt, men ännu mer fel att några skulle behöva göra slut.

Som med det mesta år man nog till sist avgöra från fall till fall.

Jag flyttar upp den här, för den finns inte längre med på listan under "etik" enligt när senaste inlägget gjordes. Men det var konstigt att den här inte bytte namn som alla de andra trådarna. Men det var bra så klart.

jag känner en familj som lever ungefär som isfjords exempel.

Ett par träffades flyttade ihop, de hade barn i övre tonåren.
Mamman hade en dotter, pappan en son.
Son och Dotter lärde känna varandra, levde som syskon men blev kära.
Deras föräldrar fick så en son, som alltså blev deras syskon.
Tonåringarna, som nu var lite äldre fick sedan 3 egna barn.

Visst har man reagerat lite det tillhör ju inte vanligheterna direkt. Men inte har jag tyckt att det varit snuskigt eller fel på något vis.

Kan NÅGON ge mig ett endaste VETTIGT argument till VARFÖR det skulle vara ok för två syskon att skaffa barn tillsammans??
Jag kan INTE för mitt liv komma på NÅGOT bra med att syskon är kära och bildar familj.

Jag dömer ingen men det här är verkligen konstigt.

Jag tror inte ahdela att du får nått svar på den frågan för det är ingen här som sagt att syskon bör få skaffa barn tillsammans. Adoptera tycker jag de borde få men att skaffa barn tillsammans är att sätta sig själva långt mycket före barnen (att skaffa barn är alltid egoistiskt men om syskon gör det är det inte bara ego utan riktigt dumdristigt också att riskera barnens hälsa på det viset).

Ahdela->
"Jag kan INTE för mitt liv komma på NÅGOT bra med att syskon är kära och bildar familj."

Är kärlek inte ett tillräckligt bra argument för två personer att vara tillsammans och leva tillsammans? Jag behöver inga fler argument för att jag ska leva med min kille i alla fall (vi är inte syskon, men vi är en man och en kvinna som är kära i varandra). Detsamma tycker jag borde gälla för alla andra också. Det är inte för andra som man borde presentera argument för varför man vill leva med nån, utan för varandra.

Biologiska barn tycker jag är nåt helt annat, och om du kollar tillbaks i tråden så ska du se att det inte är någon hittills som tyckt att biologiska barn mellan syskon skulle vara bra eller ok, pga nackdelarna för barnet uppkomna ur inaveln.

det finns väl ingen människa som tycker sånt är okej!?!?!

utan att ha läst tråden måste jag bara få fråga..

usch...

menade inte att låta otrevlig..

om ni minns skilda världar där sandra och daniel blev vrålkära utan att veta att de var syskon..det tyckte jag inte var äckligt..vet inte om dom kysstes efter att dom veta men jag tyckte fortfarande inte att det var äckligt..

man kan inte rå för vem man blir kär i.det är mitt tycke..

som homosexuella, de blir kära i personen, om det är det motsatta könet spelar säkert mindre roll...

men att medvetet flirta med sitt syson ( man kanske träffas första gången efter många år) tycker jag är fel..

stäåmmer det inte att det blir fel på barnen om dom får barn??

sannispannisen:

Jo barnen kan få grava och allvarliga fel och missbildningar.

Däremot så tycker jag att all kärlek som uppstår mellan två vuxna individer, som inte skadar någon, är vacker och borde få finnas!

altså att syskon har en kärleksrelation utan barn?

sannispannisen:

Frågan var riktad till mig? Du frågar alltså just efter jag sagt att all kärlek som inte skadar någon och uppstår mellan två vuxna borde få finnas?

Ja om du frågade mig så är svaret: JA, definitivt. Jag tycker alla som blir kära, där deras kärlek inte skadar någon, ska få omfamna kärleken och varandra! Helt klart. Varför inte?

Varför får i så fall jag älska min man obehindrat? Varför får grannens kärlek finnas? Varför får ett visst pars kärlek finnas ända tills man fått reda på att dom två är syskon eller kanske kusiner? Man får endast älska personer så länge man inte delar på nått rent fysiskt, alltså delar på kött och blod? Varför det? Om två syskon vill leva tillsammans och ine tänker skaffa barn tillsammans, varför skulle det vara fel?

Tycker det är helt ok med sex mellan syskon så länge det görs frivilligt och att man skyddar sig mot oönskade graviditeter. Har själv erfarenhet av sex med mina syskon, både systrar och bröder.

Det är ganska enkelt syskon ska inte ha sex.  Dels är det Tabu  och dels fördubblas anlagen hos avkomman.  En fördubbling av de genetiska anlagen innebär att sjukdomsanlag som annars skulle ha legat latent kan blomma upp.