Vill veta vad ni tycker!!!

Jag har jättesvårt för resonemanget att man ska ha med alla barn eller inga. Ett bonusbarn som bor del av tiden hos mamma och del av tiden hos pappa har naturligtvis inte samma situation som barn som bor hos endera föräldern på heltid. Den uppenbara skillnaden är att vv bonusbarn bara är 50% hos varje förälder. Då kan de ju inte rimligtvis vara med på 100% av alla aktiviteter. Resor är väl en typ av aktivitet. Ibland är de med och ibland inte, precis som med allt annat.

Jag tror att det är viktigt att inte göra rättvisan till en grej. Ibland säger min bonusson "ååååh, har ni ätit chips när inte jag var här". Då kontrar jag med att han säkert har ätit chips hos sin mamma.
På samma vis kommer jag inte att överkompensera vårt gemensamma för att storebror får mer paket till jul och födelsedag. Han har "turen" att ha fyra föräldrar. Mitt barn kommer att ha turen att bo med båda sina biologiska. Så är det bara.

Jag och min sambo har ett barn tillsammans.
Hos oss bor på heltid mina två döttrar sedan ett tidigare förhållande.
Varannan helg kommer 4 av min sambos 5 barn och stannar fredagkväll till söndag eftermiddag.

Om vi någonsin får för oss att åka utomlands/på semester (allt handlar tyvärr om ekonomi för oss *suck*) skulle vi åka med vårt gemensamma och förmodligen skulle mina två döttrar följa med. Hans barn skulle få vara hemma.
Det finns några olika anledningar till detta.
För det första ekonomin. Att åka 9 pers utomlands/på semester är ju ingen billig historia.....
För det andra händer det hela tiden saker hemmavid för hans barn, deras mamma och nya partner hittar på saker med dom på sitt håll.
För det tredje så skulle samma sak gälla även om det var min sambos barn som bodde här på heltid och mina barn bara kom varannan helg - dvs vi skulle åka med heltidsfamiljen och mina barn skulle få stanna hemma.

På vår sommarsemester åker vi till mina föräldrar som bor 60 mil härifrån. Dit åker jag, min sambo och mina barn. Hans barn har aldrig varit med på en sån resa och det finns ingen anledning till att dom skulle följa med heller. Mest på grund av att mina föräldrar och hans barn inte har någon som helst relation på grund av avståndet...Dessutom är dom oftast på semester med sin mamma när vi åker på vår "semester".

För att svara på din fråga tycker jag inte alls att ni ska ha med er bonusbarnet på varje semester eller resa ni gör. Det finns ingen som helst annledning till det.

självklart ska ni kunna göra saker och åka bort då barnet är hos sin mamma också.

Nej men lägg av nu? Du har ju själv valt att bilda en familj med denna man, då inser du väl att hans dotter är lika viktig för honom som dina egna barn är för dig? Och skulle du kunna lämna något av dem hemma och åka på semester med "favoritbarnen"? DET ÄR BARN DU PRATAR OM FÖR GUDS SKULL. Gräv ner stridsyxan med exet. Acceptera faktum att du har familj med en man som även har ett barn med en annan kvinna.

nej det har en sämre sits eftersom det inte får vara med sina bägge föräldrar lika mycket om halvsyskonen.
Och att då ytterliggare exkuldera det barnet är hemskt

Ytterligare exkludera? Que? Föräldrar som flyttar isär exkluderar alltså i dina ögon sina barn? När varje förälder sedan inte kan erbjuda 100% umgänge med barnen utan del av 100% hos vardera och gör saker när barnen inte är där sker YTTERLIGARE en exkludering.

Vad ska en förälder göra den tiden barnen är hos den andre föräldern? Sitta och vänta på att det ska bli barnvecka? Nej, vi kan inte åka bort den veckan ditt halvsyskon är med mamma (i USA), inte åka till farmor, inte till simhallen för vi vill inte exkludera honom/henne. Vi ska sitta här och tugga luft tills nästa vecka. Vem tror du känner sig exkluderad då?

Jag kan också tänka att det blir konstigt för syskonen om livet ska stanna upp varannan vecka, medan deras syskon är hos sin andra förälder och gör en massa skoj. Det vet jag att jag tyckte var konstigt när jag levde med bonussyskon.
Sen är det väl självklart att man planerar de större sakerna så att alla kan vara med, men ska bonusbarnet vara två veckor med sin andra förälder på sommaren måste ju resten av familjen kunna göra något annat. Det är väl samma sak om om ett biosyskon åker på ridläger och de andra är med föräldrarna i stugan.

Absolut måste man få fortsätta sitt liv varannan när bonusen inte finns med just den familjen man lever i själv, däremot ska man inte ha ursäkten "jag vill inte höra hennes namn och jag vill bara vara med mina barn" när man ska hitta på något med familjen. Det är inte rätt inställning i en familj och det är inte schysst mot det stackars barnet som blir behandlat på det viset. Det är väl inte barnets fel att pappas nya tjej hatar hans/hennes mamma.. .

Ja det är väl rätt självklart att barn till skilda föräldrar har mist nått viktigt som de som lever med bägge sina föräldrar inte har gjort?
Nej livet ska inte stanna upp men semester tycker jag man har tillsammans

Jag har varit i den sitsen själv men här på FL är det bara hemska styvbarn som man vill umgås så lite som möjligt med och vidirga biomammor...

TS, klart ni kan ha semester utan bonusbarnet. Livet står inte still när bonusbarnet är hos sin mamma, utan det hittas nog på saker där oxo. Jag har själv 2 bonusbarn och dom åker snart på solsemester med sin biomamma tex. Det kommer aldrig bli "rättvist" mellan barnen hur man än vänder och vrider på det.Lycka till. Kram!

Jag tycker inte det är en ursäkt utan en bidragande orsak. Alla har behov av att göra olika saker i olika konstellationer oavsett hur bra eller dåligt man kommer överens. Sedan tycker jag inte man ska tvinga ihop folk för mycket. Man kanske fungerar bra ihop upp till en gräns och mer av "det goda" gör umgänget sämre.

I sammansatta familjer där allt fungerar bra är det då OK att lämna bonusbarn hemma på semestern ibland för man har en schysst inställning och gör det av "rätt" anledning?

I sammansatta familjer där det är jobbigt ska däremot bonusbarnen med varje gång för att man skulle lämna dem hemma av både "rätt" "fel" anledningar? Låter som ett bra sätt att nöta ner varandra.

Att inte klara av att höra styvdottern prata om sin mamma däremot; gynnar nog inget barns uppväxt. Hon kanske vill berätta något som mamma och hon gör och förstår inte såna där konstiga vuxna känslor som svartsjuka...

Oj, vad du läser in mycket negativt. Svartsjuka? Är man svartsjuk för att man har svårt för en person som betett sig illa? Klart TS klarar av att höra styvdottern prata om sina mamma. Det är väl det som händer som regel. Och lite paus från det känns nog bara bra.

TS jag har full förståelse för att du vill vila lite från styvdottern och de problem som situationen med mamman innebär. Om du ger dig själv mer utrymme och är lite egoistisk skaffar du dig mer ork för att vara generös. Passa du på och ta en välförtjänt semester när tjejen är hos mamman. Nästa gång kanske du verkligen känner att du VILL ha med henne. Då blir båda semestrarna bra isf att båda blir en prövning.

Styvmammor är faktiskt inte satta här på jorden specifikt för att tillfredställa andras barns behov genom att ständigt försaka sina egna. Det är ge och ta som gäller tycker jag.

Självklart kan ni åka på semester utan henne. Det kan aldrig bli millimeterrättvisa och det är inget att sträva efter heller tycker jag.

Det skrivs ju en massa om ensamtid och att göra nåt kul tillsammans och hur viktigt det är att få det, både som par och med sitt/sina barn. Och jag ser inget konstigt i att en mamma vill ha ensamtid med sin man och sina barn. Och ja, jag skriver sina barn, för hur man än vrider och vänder på steken så är partnerns tidigare barn inte ens egna barn.

Så ni menar på fullt allvar att, i till exempel i vår familj, skulle vi invänta att mina bonus (min sambos barn) skulle komma hem från sin semester med sin biomamma för att kunna åka på vår semester?
Om det inte skulle funka rent praktiskt då? Ska vi då strunta helt i semester just för att hans barn inte hinner följa med? Eller om vi inte har råd att åka 9 pers på semester, ska vi behöva strunta i det då?

Helsjukt!

Men då vill jag vända på alltihopa.

Ska mina barn, som blivit "påtvingade" 5 styvsyskon, bli utan semester för att vi inte får ihop semesterveckor eller kanske inte ens har råd att åka allihopa???
I en sån situation - hur bra mår MINA barn??