• MammaFiaa

    Vecka 19+0 och nu är hon borta

    1 på 6000 var vad vi fick höra. Jag var gravid i vecka 19 (18+4) då vi for på vårt första u-ljud. Där var våra planer att få ta reda på vad för kön vår lilla ängel hade. Men till vår stora besvikelse, fick vi annat besked. Hon hade en väldigt ovanlig missbildning, där i stort sett allt ovanför ögonbrynnen fattades. Vi alla vet att utan hjärna kan vi inte överleva. Så därför fick vi avsluta graviditeten. Det var som ett stort slag i magen, helt plötsligt blev lyckan utbytt mot en enorm sorg. Detta u-ljud gjordes torsdag 24/4, onsdag 25/4 togs den första tabletten. Söndag 27/4 togs de andra tabletterna och 6 timmar senare var den lilla förlossningen klar och vår lilla flicka mötte världen, död. Jag valde att titta på henne efteråt, och det är något jag absolut inte ångrar. Hon var så liten, så oskyldig men ack så vacker. Min pojkvän (pappan) valde att inte titta på henne. Vilket jag har full förståelse för. Titta på dina händer, det var så liten hon var. Liten men som sagt, vacker! Hon har nu skickats iväg på analys till Umeå, och om ett par veckor kommer hon tillbaka. Då kremeras hon och sedan sprids hon ut på minneslund på Örnäset här i Luleå. Det är något som Sunderby sjukhus erbjuder, man får ju självklart välja annat. Men vi tyckte att detta kändes bäst. Det blir då en liten begravning där vi tar farväl av vår lilla flicka. Hon har ännu inte fått ett namn, men det ska nog snart vara klart. Jag hoppas verkligen inte att någon av er blir 1 på 6000, för denna sorg är inget man önskar någon.

    Det som gäller för mig och min pojkvän, är nu att stå kvar stark. Denna missbildning ska inte vara något ärftligt, så vi hoppas på ett plus på stickan inom en snar framtid.

    Ett gott tips, prata om det. Men glöm aldrig.

    MVH/ En sörjande Fia

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-06-02 14:46
    Isabelle blev vår vackra flickas namn! Vi har nu fått svaren från Umeå och det var inget nytt, redan det vi visste. Isabelle saknade storhjärna och skallben.

    Det har nu gått lite mer än 4 veckor och saknaden är enorm!

  • Svar på tråden Vecka 19+0 och nu är hon borta
  • Tomas tjej

    Finns inget som gör så ont...
    Vår lilla ängel, en son, föddes 1/4 2008 i v.17

    Kramar om...

  • Krusmynta

    Ledsen för er skull. Fick en son i nov med flera svåra missbildningar bla acrani. Tänker på er. Krama varandra mycket!!

  • lamagirl

    Kramar om er.
    Stolt mamma
    till Ängel Michaela
    och 3 Jordbarn

  • änglamamma75

    Jag är verkligen ledsen för er skull. Min son föddes med acrani den 7/5 - 08 i vecka 17+3.
    Stor kram.

  • Blå molnet

    Det gör mig så ont att läsa om er förlust. Jag beklagar verkligen...
    *Kramar om*

  • miggs

    fruktansvärt för er, jag finner inga ord men skickar massor med ljus o styrkekramar

  • Lussekatten87

    usch jag lider med er! hemskt att någon ska behöva gå igenom något så fruktansvärt...


    ~.::* Älskade lilla Gabriel 080109 *::.~
  • Woza

    Vår dotter hade också akrani. Vi avslutade graviditeten dag 20+0.

    Jag är så ledsen för er skull! Kram

  • Krusmynta

    Tänker på er. Har också förlorat vår son i anencefali mfl missbildningar i v.19. Önskar er styrka att gå vidare utan er Isabell vid er sida men för alltid i era hjärtan. kram

  • SimonsTilda

    Han föddes ocksåi vecka 19 ..:( Han levde tills dagen innan förlossningen , då jag tog en tablett som gjorde att hans hjärta slutade slå

  • jerveline

    Jag lider med er. Jag førlorade min lilla Signe den 2 juni 2008. Det er snart 4 veckors sedan. Hon var fullt frisk men moderkakan hade sleppt. Jag var vecka 22 + 0. Jag har haft blødningar sedan den 8 mars. Åkt ut o in till sjukhuset. Så vi var instelld på att det skulle bli komplikationer.

    Jag har 2 barn sedan førut men det ær tomt efter lilla. Vi hade begravning men en del personer tyckte att vi var konstiga. Andreas och Jenny, mina andra barn fick bestæmma hur allt skulle vara på Signes begravning. Det blev Pippi Långstrumps sång, Idas sommarvisa och barnatro. Barnen ritade teckningar och la dit ett syskonkort. Vi plockade sommarblommor.

    Ena dagen kan allt kænnas bra men imorgon kan allt vara åt skogen.

    Min minsta, Jenny, tror att man dør av allt nu. Hon tror man dør av regn, åska, om man leker ute. Hon ær 3 år. har ni något råd.

    Det har varit mycket sorg på 2 månader. Først ena av våra katter och sen lilla Signe.

    Många kramar till er alla

Svar på tråden Vecka 19+0 och nu är hon borta