De här raderna skrev jag till min dotters dödsannons, och det är även det som står på hennes gravsten:
Vi älskar dig
ända till månen,
ända till stjärnorna
och bortom...
Och här en av mina dikter (som också finns tryckt på kort).
Längtar efter dig I hjärtat finns ett rumsom bara är för dig.Och var jag än tar platsså finns du här hos mig. Jag hör din varma röstsom inspelad musik.Jag lyssnar om igenför den är helt unik. I mörker och i ljusditt ansikte jag ser.Ur minnet tar jag framde bilder där du ler. Men bland allt du är för migfinns något svårt att bära - min längtan efter dignär jag inte har dig nära. Siv AnderssonOm man byter ut längtan mot saknad och "jag" mot "vi" kan de två sista verserna kanske passa (den första versen går ju inte att skriva om eftersom rimmet är på dig/mig). Om den används vill jag att mitt namn står med som författare.
I mörker och i ljusditt ansikte vi ser.Ur minnet tar vi framde bilder där du ler. Men bland allt du var för oss
finns något svårt att bära - vår saknad efter dignär vi inte har dig nära. Siv Andersson