På villhabarn.com..

Ingen som kommit en bit på väg och träffat någon donator via villhabarn.com? (Maila mig gärna om du vill vara privat)

Fattar inte riktigt hur det där funkar.
Själv kan jag ju lätt tänka mig att ställa upp och donera till singeltjejer, lespiska par etc bara det inte blir för mycket jobb med det eller långa resor.

Hur funkar det?
Går man till närmaste sjukhus och säger att man vill donera?
Får man någonting för det?

Har donerat tidigare, men då privat via rfsl-kontakt men tyvärr blev det inget för något av de två paren

MatsAtari skrev 2009-02-15 02:21:42 följande:

Då är du eftertraktad, det är brist på sperma idag! Du kan kanske kontakta en klinik son håller på med ivf?

Du kan inte donera till singeltjejer här i Sverige, i alla fall inte ännu. Men lesbiska och heterosexuella par går naturligtvis bra.

Alla sjukhus har inte reproduktionsmedisinska mottagningar, bara de större, t.ex. Karolinska i Stockholm, Sahlgrenska i Göteborg, MAS i Malmö, Akademiska i Uppsala, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Universitetssjukhuset i Linköping och Universitetssjukhuset i Örebro. Kontakta ditt närmaste!

Jag tror man får utlägg för resekostnader.

Stockholm och Uppsala är de två närmaste.
Har hört talas om lespiska par som fått barn genom någon behandling (ivf?) här i stan också, men då har de alltså genomfört den någon annanstans?

Men alltså, att åka till något lasarett, sätta sig och runka i något rum och sen bara åka hem som det kanske funkar rent praktiskt känns inte så intressant. Vill ju inte ha det 100% anonymt.
Skulle ju helst vilja träffa paret personligen så jag vet att de är reko. Och sedan vore det kul att se barnet en gång när det är fött.
Det är ju inte några orimliga krav.

Men ok, utlägg för resekostnader. Vad innebär det då? Exakt på kronan eller? Inte för att man tjänar så fantastiskt bra, men det tar ju ändå bort några timmar att åka fram och tillbaka.

Hmm.
Om man ska åka så ofta som 1gång/vecka så kommer jag desvärre förlora en del pengar på det pga utebliven inkomst under den dagen, ca 1-2000kr/mån (eller 300-500kr/dag.). Det går inte att få ersättning för det eller att jag donerar i den stad jag bor i, de fryser ner och skickar till Sthlm, Uppsala etc?

Ställer gladeligen upp för lespiska par då alla jag träffat varit snälla och sympatiska personer, men det är ju inte ngn hemlig dröm att spendera tid och pengar på att åka land och rike runt för att göra så många som möjligt gravida.

"Hur går det till?
Du kommer till Fertilitetsenheten och lämnar spermaprov samt blodprov för sjukdomar som eventuellt kan överföras via sperma. Om spermaprovet är bra och tål nedfrysning och upptining samt att blodproverna är utan anmärkning kallas du till läkar- och kuratorsbesök.

Om du blir godkänd som donator vill vi att du kommer minst 1 gång per vecka och lämnar sperma för nedfrysning. Därefter väntar vi i 6 månader och tar nya infektionsprover."

Det är ju tyvärr så det är, om du gör det via landstinget. Leverera anonymt på klinik.Som sagt, det är 100% anonymt, från bådas sida. Du får inte veta vika paret är och de får inte veta vilken du är. Men är de gonkända som mottagare så är de förmodligen ganska reko. De har ju fått göra tester precis som du. Du får inte träffa barnet (eller barnen, mottagarparet har ju rätt till att få hjälp med två graviditeter om de så önskar), men barnet/barnen kan få ett brev från dig där du berättar lite om dig själv. Jag tror att det enda du har rätt att få veta är om dina donationer lett till någon/några graviditeter och vilket kön det blivit.Tja, de har väl nån symbolisk klumpsumma.

Du får väl ta och fixa det hela privat då.  Finns säkert en hel del singeltjejer och par som ordnat det på det viset. Då kan ni ju ordna det hela hemma hos någon av er, och du kanske till och med får träffa barnet när det väl är fött.

När man läser på sidor om ensamstående föräldrar så hittar man förvånansvärt ofta föräldrar som mer än gärna är utan sina barn varannan helg eller t.o.m varannan vecka.

Jag har inte läst hela denna tråd, men min tanke är att det finns alla sorters människor och vill man skaffa barn utan att ha ett förhållande med den andra föräldern så finns det säkert rätt stora möjligheter.
Det svåraste är väl att hitta en gemensam linje för umgänge, barnuppfostran etc, men borde väl inte vara så svårt om båda vet vad de ger sig in på och dessutom är någorlunda normala människor.
Sedan får man ju vara beredd på att det inte kommer att funka i alla fall - men det kanske är en risk man måste ta?

Ingenting brukar fungera som man vill och som man planerat, men allting brukar gå att fixa till ändå så att det fungerar bra i slutändan. Det gäller bara att vara flexibel!

Man får 400kr/lämningstillfälle vilket iofs är helt ok.
Men jag fick inte klart för mig om man får någon reseersättning eller inte.
Får man inte det är det väldigt ovärt om man inte bor på orten eftersom det kostar 300-420kr (Tåg+tunnelbana.) tur och retur till sthlm beroende på hur man bokar biljetten.

Man får tyvärr inte utlägg för resorna, iaf inte på Karolinska.
Det är ju inte så svårt att förstå varför det är brist på donatorer i sverige.
För mig skulle det innebära att jag får offra en arbetsdag i veckan under ett halvårs tid utan att få någonting för det :)

Jo, det är tråkigt för dem som bor långt ifrån...

Men du, vaddå "inte få någonting för det"? Du får vetskapen om att du gör ett par till lyckliga föräldrar. Det är väl värt något? Tror inte många killar donerar för pengarna.

Jo, men den vetskapen suger faktiskt en del när man inte har en aning om vem han/hon är eller hur han/hon har det.

Att dom är reko som du säger tvivlar jag ju inte på, men just att inte veta någonting.

Det måste vara så eller?
Det går inte om man träffar på ett par på FL eller någon annan stans som är intresserad av att göra ivf med känd donator?

Används (för mottagarparet) känd donator i Sverige?

Du kan väl posta under "Insemination", där borde de veta.

Jag tycker absolut att man ska få betalt för gjorda utlägg om man donerar. (Resor, förlorad arbetsförtjänst, traktamente...)

Personligen tycker jag också att man skulle få en rätt rejäl slant i "lön" som ersättning - iaf äggdonatorer, som ju faktiskt får gå igenom en hel del "sveda och värk".
Hur mycket det skulle vara vet jag att det diskuterats flitigt i andra trådar, men för egen del tror jag att kanske iaf 5000 kr skulle göra många fler intresserade av att donera. Alltså inget man blir rik på, men ändå tillräckligt för att använda till något speciellt. (Kanske en sista-minuten-resa eller något annat kul).

Det lutar väl åt Örebro i så fall. Det tar väl ungefär lika lång tid att åka som till sthlm fram och tillbaka, men kostar mellan 50 och 100kr mindre/resa att åka mellan.

hymafr skrev 2009-02-26 08:54:20 följande:

Ja, ska man donera anonymt så vill man ju iaf inte gå back på det.
Om jag börjar donera så kommer kanske ett eller flera par bli glada (Bra.)
Jag ger upp en (eller iaf minst en halv.) arbetsdag/vecka under ett halvårs tid (Mycket dåligt för mig.). Samtidigt som Stockholms läns stadstrafik tjänar några slantar (Inget som jag har någon glädje av.)