Var på Aurora idag...usch vad svårt!!! Känner mig "dålig" om jag väljer snitt!

Fast för mig är det inte bara smärtan i sig som gör mig rädd, utan även alla komplikationer som kan inträffa, som att spricka mycket, eller att barnet ska få syrebrist i utdrivningsskedet och skadas på ngt sett.
Så smärtan efteråt är jag inte alls rädd för. Den är ju dessutom kontrollerbar, och det finns smärtstillande att ta till vid behov.

Känner mig fortfarande nöjd med mitt snittbeslut , tack igen för era snälla och uppmuntrande ord!

Äh, man målar ju upp skräckscenariot...i de allra flesta fall går det ju hur bra som helst! Att vara nervös hör till
Lycka till du också!

jag har skräcken på andra hållet jag. Min största fasa är att det ska bli snitt. Första barnet är taget med sugklocka efter 48 timmar, barn nr 2 kom efter 10 minuters krystvärkar, MEN jag hade en lågt liggande moderkaka, och fick gå på extra UL v 32, och fick då veta at den flyttat på sig så det gick på vanlig väg, tack och lov!!! :)
Min bästa vän fick samtidigt som jag och gick in stenhårt för vaginal förlossning, men fick ge upp efter 2 dygn och blev snittad, och hon kände som jag, men hon sa oxå att i det läget hade de fått göra vad de ville med henne för att få ut barnet. ALlt gick bra, och hon har nu gjort ett snitt till då det visade sig att hon inte kan föda normalt, men hon är nöjd med att hon iallafall försökte. :)
Hon hade en jättebra läkare med vilken hon skrev en 'plan' för hur förloppet skulle gå. Hon fick 30 minuter med varje del, värkstimulerande osv, och så gick de vidare till nästa åtgärd osv. I sin journal fick hon inskrivet att hon skulle få snitt om hon vill det, så det ska du nog oxå kunna få.
Alla förlossningar är olika, och man har en så stark övertygelse innan, men när allt väl händer sköter kroppen det mesta själv. Jag är övertygad om att jag skulle gå med på snitt oxå om det skulle vara risk för mig eller barnet, och detsamma gäller dig.
Se till att få tag på en läkare som lyssnar, och att du åtminstone får inskrivet att du vill ha snitt, så har du tryggheten i det!!
Lycka till

Hejsan allihopa !

Mycket bra tråd, både bra och mindre bra upplevelser.

Jag är i vecka 27, och jag har varit hos en specialist BM pga att jag har diskbråck och kronisk inflammation i rygg korsetten, och i omed det extrem trötthet i ryggen vid ansträngning, tex dammsugning, gå/stå längre än 20 min osv.... Och när jag känner av denna extrema tröttheten, så får jag värk. Och det kan bli så illa att jag ligger i smärtor i veckor och vara mer eller mindre sängliggande: kan inte gå själv, inte duscha själv , att klä på sig blir en mardröm eller tex sätta sig/resa sig från toa...usch...Jobbigt att bara tänka på det!!

Men iallafall när jag var hos denna spec BM, så sa hon, vad kan jag hjälpa dig med ? Då jag sa: det gäller ett kjesarsnitt.
Och förklarade mitt problem att jag var rädd att föda vaginalt, eftersom jag har mina problem och vill inte bli sängliggande.

Många som fött barn säger att de får extrem trötthet i ryggen vid vaginal födsel, att det är ett tufft tryck mot ryggenraden vid födseln, rätt och slätt ont i ryggen.
Då jag undrar hur det blir för mig, som redan har ont och extrem trötthet....

Denna BM, sa då till mig. (Naturligt vis fick vi nej till kejsarsnitt.)
Här i detta landstinget, görs det inte många snitt och pratade mycket om statestiken, Och att mina problem inte var medisinskt bevisade, för att jag skulle behöva ett kejsarsnitt. Och ni kan lova att jag inte blir sämre, frågade jag. Nej, sa hon det kan vi ju inte !!
Det gör mig så ledsen... Jag är RÄDD..

Pratade senare med en av mina läkare, då hon hade påstått att jag hade bara gått in och krävt ett kejsarsnitt !!!! Och då får man ofta nej.

Och nu till ngra frågor:

*Om du skulle förklara den fysiska känslan vid en förlossning:öppningsskedet, utdrivnings skedet, hur kändes det för dig ?

* När huvudet skulle ut och igenom kanalen, hur kände du ? Panik ? Underbart ?
Var det ondare än öppnings skedet ?

Tack på förhand om någon orkar svara !!!

Kram

jag tror att du klarar att föda vaginalt.du verkar ha de tankegångarna.varför utsätta sig för en operation om det inte behövs? du får en kraft som du inte visste att du besatt när du kommer i gång.kroppen arbetar på åt de allra,allra flesta.det är en sjujäkla känsla.