Frågor till er som är hemmamammor

Tack för alla svar, tycker det är väldigt intressant att höra hur alla resonerar! De flesta runtomkring mig går tillbaks till arbetslivet efter 1-2 år hemma med barnen, tycker det ibland är svårt att inte dras med och se det som en självklarhet istället för något man själv väljer.
Vad gäller synen på hemmaföräldrar så håller jag med, det finns nog inget barn som har tyckt att det varit dåligt att ha mycket tid tillsammans med sina föräldrar. Jag har själv en mamma som var hemma med sina barn och det uppskattar jag mycket idag. Väljer jag att vara hemma ska jag absolut bara pensionsspara själv som du säger neene, bättre att ta det säkra före det osäkra för man vet aldrig hur framtiden blir!

Jag är också hemma på heltid och har varit det i 7 år nu.

Visst kan det verka som om det är tabu och väldigt ovanlig. Dessvärre är det nog många som ser på det hela så också.....

MEN, det finns fler än du tror. Jag tycker att du ska gå in på www.haro.se och kika runt lite.

Tack för lästipset, är inne på sidan nu och läser :)

DrKejs skrev 2009-01-31 19:43:13 följande:

Ja så är det tyvärr. Är hemma med min 20 mån gamla son och kommer att vara hemma med honom tills han är tre år och då hoppas jag att det är dags för syskon. Jag har blivit stärkt i min magkänsla genom att läsa en hel del ny forskning angående förskola, anknytning mm. Bla hemmaföräldrar.se och alternativmixen.com hänvisar till ny forskning och litteratur i ämnet. Jag är högskoleutbildad och känner mig trygg i min arbetsituation när det väl är dags att arbeta igen. Jag anser också att jag är en stark kvinna och kan vara en god förebild för min son. Vi har ett jämställt och respektfullt förhållande till varandra och hjälps åt med det mesta när vi väl är hemma båda. Min man är dessutom en engagerad far så han tar vara på den tid han är hemma. Om man oroar sig för pensionen an man ju alltid spara själv till den som är hemma.

Måste tillägga att min man arbetar i Damnark och har därför ingen rättighet att gå ner i tjänst eller vara föräldraledig i mer än fyra månader annars skulle vi dela på ledigheten. Hoppas på att hitta ett arbete i Sverige till det blir dags för syskon för det är lite sorgligt att han inte får uppleva hur det är att vara hemma någon längre tid.

Vill bara tacka er som har skrivit och berättat hur ni själva gör och tänker, det har hjälpt oss en hel del kan jag säga! Jag har surfat runt mycket bland länkarna, var inne särskilt i haro.se och läste artiklar.

Vi har nu ganska lätt tagit beslutet att vår son inte ska börja dagis förrän allra tidigast vid 2 år. Jag har haft en hel del ångest kring jobbet och dagisstart, vilket vi först hade tänkt skulle bli vid 1,5 år. Dröjer många månader tills dess, sonen är bara 8 mån, men det har bara känts så fel. Dels för att jag känner att JAG vill ta hand om mitt eget barn, att den här småbarnstiden går så fort och bara är några år av mitt liv. Sedan så har min son ett väldigt stort trygghetsbehov, det har han alltid haft. Vi umgås mycket med familj och kompisar, går på öppen förskola regelbundet - all denna sociala kontakt älskar han och njuter verkligen av den. Men att någon annan än jag och min man ska hålla honom, eller att vi lämnar honom någonstans - det kan vi bara glömma. Och även när vi är med och han är uppslukad av någon/något annat måste han göra avbrott, ge oss en liten kram för att försäkra sig själv att vi är där. Så att lämna honom så liten på dagis, där han knappast kommer kunna kommunicera med personalen, nä, det känns bara fel.

Så nu blir det så att jag jobbar i sommar, sedan till hösten delar vi upp veckorna mellan oss och nästa år vet jag inte riktigt. Vi planerar ett syskon inte alltför långt fram i tiden, så då kan vi säkert vara hemma med lilleman ännu längre om vi och han vill det. Jag har länge haft dåligt samvete när jag tänkt på jobbet och känt att jag har så mycket ansvar (är forskarstuderande med eget projekt) men nu när vi har bestämt oss för att prioritera vår son så har all oro släppt. Det var honom jag egentligen oroade mig för visade det sig, inte något jobb som jag knappast kommer bry mig om efter 10 år....

Jag tror tyvärr att vi kommer få ta mycket skit för det här beslutet, det kommer jag i alla fall få på mitt arbete där många återvänder efter bara några månaders föräldraledighet och där många verkligen lever för sina jobb. Har redan lyckats "chocka" en del kompisar när jag berättat att det blir inget dagis förrän minst 2 år. Förstår inte att det är så konstigt egentligen....

Nåja, det här blev längre än jag hade tänkt, ville egentligen mest tacka för hänvisandet till olika sidor där jag surfat runt mycket och för all uppmuntran!

Visst anses det lite udda att vara hemma längre än 1-1½ år. Det märker man ju då och då. Men, jag skulle inte alls vilja jobba nu när barnen är så små. Tror inte det är många som ångrar att de haft barnen hemma några år extra, om man bara gör det frivilligt. jag ser inget negativt med det. Barnen har en mycket lugnare och lyckligare mamma, och pappa med som inte behöver känna sig som en bov när han är borta länge och lämnar mig med allt (han jobbar på sjön). Vi gör vad vi känner för om dagarna. Om de är förkylda behöver inte jag bli stressad för att jag inte kan jobba (vilket man ofta hör andra är), och jag behöver inte lämna ett nästan friskt barn och hoppas hon inte blir sämre under dagen (vilket man också hör ibland). Vill vi åka på minisemester mitt i veckan så gör vi det.

Angående pensionen bör man lägga undan minst en månadslön per år om man räknar med att vara hemma ett tag. Och se till att man får del i makens pension om han dör före en själv. Han har ju kunnat jobba som han gör för att jag är hemma och tar hand om hem och barn.

Jag är en ganska stressad människa i mig själv, behöver mycket lugn omkring mig för att fungera. Så tanken på att behöva skynda iväg till dagis och hela den karusellen känns inte ett dugg lockande! Fortfarande supernöjd med vårt beslut, nu måste vi bara komma på hur vi ska göra med ekonomin och föräldrapengarna!

Men det låyer ju perfekt att du har den insikten!! Suveränt att du vågar lyssna inåt, det är starkt. Ekonomin ordnar sig när ni har fått lite kläm på hu mycket ni har att röra er med varje månad.

Om ni vet att du ska vara hemma i många år, så är det ett tips att låta ditt privata pensionssparande bli lite större än makens, som ju får pensionspoäng från sitt jobb. Det är också värt att kolla upp extra försäkringar, så att ni klarar er även om din man skulle råka ut för sjukdom osv.

Jag är egenföretagare (ett gemensamt beslut med min man) och inte hemmafru, men den lönen jag kan ta ut är mest en lite droppe i havet i jämförelse med min mans lön. Därför har vi ordnat allt med extra privat sparande till mig osv, för att få det hela mer jämställt på lång sikt.

Lycka till!

Starta företag.

Från 1/7 kommer möjligheten att själv driva barnomsorg öka markant. Det du behöver göra är att hitta ett par familjer till som vill vara hemma med sitt/sina barn. Ni behöver vara ca 4-5 barn för att kunna få ihop ett flerfamiljssystem. I detta system kan ni själva vara anställda på deltid. Ni behöver inte ha någon pedagogisk kompetens inom ert företag så länge ni i er verksamhetsplan har inskrivet att ni kommer att besöka öppna förskolan och använda de pedagogiska resurser som finns där. Kommunen kommer enligt den kommande lagen att betala ut en barnomsorgspeng som inte oskäligen understiger det kommunen betalar till förskolorna per barn. I Stockholm handlar det om knappt 10000/mån in i företaget för barn upp till 4 (året det fyller 4 sänks nivån). Dra bort lite omkostnader (företaget kanske behöver en dator , sociala avgifter och du får ut en liten summa pengar varje månad, en summa som är större än lägstanivån på fp.

Jag tycker i för sig inte att man är några bra förebilder för sina barn när båda föräldrarna jobbar så mycket att de inte hinner med sina barn, sig själva, och bara stressar med det där "livpusslet" Men det är ju jag det

Du kan ju vara hemma nu när barnen är jättesmå några år, och sen jobba mindre, eller att ni båda jobbar lite mindre. Dina barn mår bra av att vara hemma sina första år. OCh ni som familje slipper den här stressen.

Lovade lägga ut länken till lagförslaget som jag refererar till:

www.regeringen.se/content/1/c6/10/83/78/c47fa48e.pdf

Detta dokument beskriver de ändringar som genomförs.

Tack för påminnelsen.

Det finns många sidor. Haro uppdaterar nästan aldrig sin sida och har ett "dött" forum men kolla in www.hemmaforaldrar.se och www.barnensratt.se

Därmed inte sagt att Haro är dåligt men vill man vara aktiv och hitta andra så är det kanske inte det bästa.

Hej,
Nu har jag inte läst inläggen innan mig.

Det viktigaste tycker jag är att du måste göra det DU vill.

Själv är jag hemma med min dotter som är 20 månader och kommer att vara hemma ett tag till. Min man betalar in pension till mig, vilket vi tycker är viktigt. Vi älskar varandra och båda räknar med såklart att vi komemr att vara gifta resten av våra liv, men man vet aldrig vad som händer. Om det händer så vill inte jag sitta där och ha en super tskig pension medans mannen (eller då ex,) har värst lyxpensionen.

så resonerar vi.

Lycka till

Kan oxå tillägga att nästan varje morgon känner jag hur bra jag har det eftersom jag inte behöver stressa till ngt jobb.

Susuilusa: Det har hänt en del sen jag skrev inlägget och jag känner mig alltmer stärkt i vårt val att ha sonen hemma så länge det bara går. Vi ska försöka pussla med våra arbeten så att båda kan jobba (jag kommer bara jobba 1 dag i veckan medan mannen jobbar 4 dgr) och jag tror att vi kommer få det att fungera.
Som du föreslog så kommer vi pensionsspara till mig. Min mamma råkade ut för just det där att hon var hemmamamma medan pappa jobbade, och nu är de skilda och hon har ingen pension att tala om. Jag tror också att vi kommer vara lyckligt gifta forever men som du skrev så är det inte helt säkert!
Tack för ditt inlägg!

Jag undrar om man kan ge barnen lika mycket stimulans och aktiviteter hemma som när de är på dagis?missröstå mig inte, jag är bara nyfiken. Hur ser era dagar ut när ni är hemma med barnen?jag skulle vela ha lite tips:)

Till hemlig
Ibland känner jag mig otillräklig men andra dagar är det "full"fart. Öppna fsk är ett måste. Tror starkt att barna måste få leka med och runt andra barn. Sen i andra stunder när vi inte är där så kan man ta det lite lugnare för tror å andra sidan inte att barn behöver ha ständig stimulans. Ibland kan det räka med att gå ut i skogen och ta lunchen med sig och barnen får leka själva medans jag sitter med en kaffe. Men där tror jag det beror på vad sär barn du har, vissa är mer spedeade medan andra är mer lugna. Man får helt enkelt hitta det som passar ens eget barn bäst. När jag var gravid så sa jag till mig själv att jag kommer att försöka att vara en mamma som tar det lugt och inte springer på mammabio och liknande. Tror barn behöver lugn till en vis ålder.

Men så länge mitt barn mår bra så ska vi vara hemma men tror helt klart att det kommer att komma en dag så hon börjat på dagis för alla dagar hemma är inte så himla roliga, inga arbetskamrater osv,

Susanne

Du kan ge barnen stimulans, ha aktiviteter med och utan andra barn, läsa ihop med dem, rita, sjunga, dansa, bygga legotorn, sparka boll, räkna, göra djävulstecken och mycket mycket mer.

Det du har utöver detta är en möjlighet till lugn och ro tillsammans med en av föräldrarna, besök till mor- och farföräldrar, besök på Skansen och diverse muséer, utforskande promenader i skogen och mycket mera.

Du har dessutom mycket lugnare morgnar, lugnare kvällar och en generellt sett stressfri tillvaro.

Tillkommer att det är du som får uppleva allt nytt tillsammans med barnen; inte någon förskolefröken.

Hur kan min dag med barnen se ut?

Vakna av ljud från barnrummet, kanske ett barn som sjunger något. Kliva upp, göra välling och ge barnen välling i soffan. Ligga i soffan med barnen i famnen och läsa tidningen, berätta något om bilderna de ser. Sen hoppar de ner själva och leker med något på egen hand. Dags för gemensam frukost. Packa ihop skötväskan med allt som behövs, klä på barnen i lugn och ro och gå ut. Köra dem i vagnen till öf, träffa kompisar och leka, fika med någon mamma, mata barnen. Mer lek och sen promenad. Efter promenaden någon park så de kan springa fritt, kanske sparka boll eller något annat. Lite mellanmål, lite mer lek och kanske klappa en hund som kommer. Prata med andra föräldrar ibland. Komma hem, dags att rita. Sitta och rita vid köksbordet, pappa ska så klart hjälpa till ibland. Fixa käk samtidigt, rensa lite i köket. Låta barnen hjälpa till med matlagningen och fixandet. Äta middag, bygga legotorn, kanske dansa och sjunga en stund, kanske hjälpa till med disken. Hälla upp ett bad, bada och plaska vilt. Göra iordning för kvällen, sitta ner och titta på mamma mu en stund innan kvällsvällingen kommer. Borsta tänderna, läsa saga, natta.