Ni mammor som fått komplikationer vid vaginal förlossning

Jag hade nog en ganska normal förlossning egentligen. Fick inre och yttre bristningar grad 2 och blev sydd. Men på efterkontrollen upptäckte bm att det inte läkt som det skulle, stack ut en bit slemhinna ur ett stygn typ. Det var helt omöjligt att ha samliv pga smärta. Fick göra en operation där dom tog bort detta. Blev ändå inte bra, gjorde jätteont vid sex så nu har jag gjort ytterligare en operation. Det var ganska nyligen så vet ju inte hur resultatet blir.

Allt detta pga att det inte läkt som det ska inne i slidan alt. att bm inte sydde tillräckligt bra, inte vet jag... Har gått mer än 1 år nu och jag mår fruktansvärt dåligt över detta. Tänk om man aldrig mer kan ha sex, aldrig mer kan få barn?! Kommer kräva snitt om det blir ett barn till. Tycker det är konstigt att det inte pratas mer om sådana här komplikationer.

Min dotter fick födas fram med sugklocka och yttre press. "Dragningen" var svår och när hon väl kom ut så hade jag inte brustit "hela vägen" men däremot på två ställen och flera cm djupa. Det tog hela ett år innan jag kunde sitta utan att känna av mina besvär. (Fick en ärrvävnadsknöl på köpet) och det har tagit drygt två år innan jag kunnat ha samlag som varit "bra". Helt återställd är jag dock inte. Kan inte alls få orgasm på samma sätt som tidigare, och känner inte alls samma "pirr" vid samlag, vilket såklart känns jättetråkigt. (brast i klitoris)

Min första förlossning var inge roligare den. Den avslutades med katastofsnitt och en blodförlust på 2 liter. Det tog lååång tid innan jag inte kände av ärret på magen... Jag är nog helt enkelt inte en av dem som är som gjord för att föda, så mycket har jag iaf förstått...

Jag har inte fått haft mina barn hos mig efter födseln någon av gångerna. Den första gången var jag sövd, den andra gången var dottern så dålig att de sprang i väg med henne. (ingen komplikation av förlossningen i sig, bara en väldigt jobbig upplevelse)

sommar barn skrev 2009-04-11 00:16:46 följande:

sommar barn: Fy vad tråkigt att du har varit med om två sådana jobbiga förlossningar och dessutom fått komplikationer så långt efteråt. Jag tycker iaf det är skönt att läsa att man inte är ensam om detta. Får lite hopp när du skriver att du kunnat ha samlag igen iaf, även om det inte känns som förut. Hoppas det blir samma sak för mig.

vifyratillsammans: Fattar inte varför det inte informeras om det mer i tidningar, böcker mm. Eller är man rädd att ingen ska våga föda barn då kanske? FL är iaf bra i såna här sammanhang, så man får veta att man inte är ensam.

Jag fölorade 2 liter blod pga att moderkakan inte släppte så livmodern kunde dra ihop sig. Det tog 1,5 vecka innan jag kände mig som en människa igen. Jag fölorade för lite blod för att få en transfusion, annars hade jag kanske piggna till lite snabbare.

Sprack 4:e graden dvs hela vägen till baken. Tog ca 2 månader innan jag kunde gå normalt, efter 4 månader hade jag bara problem om jag blev hård i magen, då kunde det spricka lite igen och bloda. Börjar kunna ha sex igen, i början var det inte bra eller skönt. Det är nu lite över 9 månader sen jag födde vår lilla son. Hade jag vetat vad jag vet idag hade jag tagit kejsarsnittet jag blev erbjuden...

Blev förlöst med sugklocka pga hotande syrebrist hos dottern.
Sprack fram, bak o inuti. Sydd över 30 stygn, smärtfri först efter 1 år (åt diklofenak tills dess).
Forftarande problem med läckage både fram o bak, hemorojder och smärta i tarmen.
Kunde fått snitt andra ggn, men ville se om jag kunde föda normalt/vagnialt.
Det gick bra!
Nu väntar jag trean

Glömde skriva att jag förlora blod också, ingen aning om hur mycket, blodvärdet låg på 84 (128 innan förlossningen) läkaren som sydde mig sa att det såg ut som ett "slaktfält" när han kom in... Jag var rätt likblek i några veckor efter förlossningen... Tog också ca 10 dagar innan mjölken strömma till pga att jag var så svag.

Vid första förlossningen våren 2003 fick jag komplikationer. Jag blev igångsatt med värkstimulerande dropp det avslutades med sugklocka. Barnet omhändertogs direkt till neonatal avd pga prematuritet.
5 h efter förlossningen in på operation för manuell placenta lösning. En vecka därpå återigen in för operation för att placenta fanns kvar i livmodern. Ny skrapning, då upptäcktes en total sfinkterruptur grad 4 samt en rift på 7-8 cm vaginal- och rektal slemhinnan. vaknade upp på uva. Info om ny operation samma dag. Fick en tillfärllig stomi samt en operation för uppbyggnad av väggen mellan slidan och tarmen. Hade avlastande stomi 3½ månad. Fick komplikationer, nya operationer. Har haft sen 2003 inkontinens, våren 2008 sns operation, inopererat elektrod och pacemakern för att få kontroll på tarm- och urinblåsa. Har genomgått en ny sns operation i mars i år då systemet inte fungerade som det ska.

larki: Herregud säger jag bara, man börjar ju bli rädd för sin kommande förlossning nu ju.... Är min andra iofs men ändå....

Fy..när jag läser här måste jag säga att jag kommit lindrigt undan!
Min andra kom ut av sej själv, inga bristningar eller nåt. Men han hade "sunny side up" och dessutom ena handen framför munnen... Han är en månad gammal nu. Har fått problem med svanskotan efter förlossningen. Det är visst ganska vanligt när barnen kommer ut med näsan i vädret... ?

Ja, vaginal förlossning var nog inget för mig heller.
Efter 36 timmars förlossning var huvudet på min dotter nästan ute, då min bm ber mig att vända mig till sidan. Det resulterade i att hon åkte in igen och fastnade med axeln under blygbenet. När det blev panik kom 6 läkarare in och kämpade, fick dra ut henne med händerna för att få ut henne. Då dem var tvungna att knäcka en axel så nerverna tog skada. Väl ute var hon helt blå, andades ej och dem sprang iväg och var borta ca 30 min, när dottern min var tillbaka åkte jag in på operation i 7 timmar då dem inte kunde få stopp på min blödning. Tappade 3,9 liter blod.
Sprack invändigt, ringmuskel gick helt sönder samt mellan gården.
Nu 2 år efter är jag återställd då jag fick genomgå en till operation för att åtgärda syfel där nere.
Ja, behöver man säga mer... :( Hon vägde 5085g.
Och kunde ej röra armen på 4 månader då hon fick en plexusskada.

Sonen fick dras med sugklocka och yttre press. Sju dragningar varav klockan släppte två gånger. Han kom till slut ut med en hand framför ansiktet. En perinealruptur grad 4 (total påverkan på sfinkter), en vaginalruptur från sida till sida och en separat bristning i analslemhinnan blev resultatet. Menen jag dragits med efteråt (förutom den psykiska påfrestningen av total kontrollförlust när de fysiskt slet ut mitt barn ur mig, mardrömmar, undvikande, ångest och depression) är att jag har viss ansträngningsinkontinens, kan inte hålla gas, blandade problem med nummer två (kan vara smärtor, svårt att knipa av, behöver toalett omgående vissa dagar), ibland smärtor vid samlag. Detta är inget som jag gärna pratar med mina vänner om för det är stigmatiserande.