Hopplös väntan...

Tack och nu dröjer det förhoppningsvis inte många månader till, men jag tror att de här sista månaderna vi står inför kommer att bli de jobbigaste.

Sympatikramar! Det måste vara hemskt att gå i sådan ovisshet så länge!

Vet hur det känns. Vi har stått i kö sedan januari 2006 och är inte ens i närheten av att få skicka in papper än....

Fy fabian.

Storkjä***n verkar ha strukit vårt hus från sin karta.

Vallmo75, Usch! Vilket land väntar ni på? Trodde inte det var länder som hade sådär långa köer förutom Vietnam då det var aktuellt.

TS, usch där också! Jag led något fruktansvärt när vi väntade BB, mådde jättedåligt (och det var inte heller i närheten till 21 månader, utan drygt 14, men jag ställde in mig på 10-12, så varje minute efter 12 månader kändes som ett år). Det konstanta stressen, man tar med telefonen överallt (möten, toa, läkartider, mm - inte vill man missa samtalet...., och man dör när man upptäcker att man gick ifrån telefonen i 5 minuter...) . Kram på dig, hoppas det rör på sig ordentligt i kön PRONTO.

Sally: vi har inte varit gifta i mer än 2 år och eftersom jag varken är döpt eller konfirmerad så går en massa länder bort där man har krav på att adoptivföräldrarna ska uppfostra barnet enligt "den kristna läran".

Vi siktar på Etiopien.

Hm... Nu förstår jag inte så mycket... *funderar* Menar du kanske att ni varit sökanden sen januari 2007? För jan 2006 borde ju ha räckt för länge, länge sen till Etiopien...

Ethi: Japp, du har helt rätt! Januari 2007 ska det ju vara. *förvirrad* Just 2007 var året då Kina-kön segade till och Vietnam-kön stängdes så vi har haft riktig osis på så sätt.

Väntetiden för att få skicka papper har hela tiden förlängts med 6 månader. Trodde vid årsskiftet att vi skulle få skicka i höst men som det ser ut nu så blir det tidigast vid jul....

Men "den som väntar på något gott" heter det ju.

Vallmo, ah, då är jag med Jag känner igen det där med att det hela tiden är sex månader bort... Så var det för oss med i ett halvår... Men sen *vips* var vi plötsligt framme, när vi minst anade det! Så man vet ju aldrig... Jag håller tummarna för att det ska bli så för er med.

I slutändan väntar man exakt rätt länge för att få exakt just det barn man skulle ha! Även om det är en klen tröst just medan man väntar

Oh, ok, jan 2007 var annorlunda - jag tänkte att med januari 2006, måste man vara framma i de flesta köer.... Hoppas det går fort nu!

Ethi: Det ÄR faktiskt en tröst att veta att vi väntar så länge just för att VÅR kotte ska komma till just oss. För så är det ju.

Sally: Ja, vi hoppas på ketchup-effekten. Under tiden sitter jag och "roar" mig med att kolla adoptionsfilmer på YouTube. Det är så fint när de får varandra att jag grinar varje gång och tänker att snart är det vi. Min man håller på att få spader, hehehe.

Hej!

Måste bara få skicka stora kramar till er som väntat så!

Väntan är verkligen pesten.

Det kan ringa imorgon om 18 månader eller aldrig.........
HUR ska man klara det?
Bokar ni semester resor? Börjar ni kurser? söker utbildningar? Eller är även era liv på Paus? Samtidigt som det sakta tickar mot sista medgivandet...

.. som det varit sedan typ första IVF en för 1000 år sedan