"Guuuud vad söt"

Det är nåt med de här flätorna. Folk blir helt betuttade. För alla, och då menar jag ALLA, vi möter kommenterar alltid, och då menar jag ALLTID, får dotters flätor. Att de är fina, frågar vem som gjort dom, och att hon är söt och fin i dem. Och många bara mååååste känna på dem också. Till närstående personer har jag faktiskt sagt att de får lov att lägga av. Hon är faktiskt mer än hår...

Det hade kunnat vara jag som suckade och stånkade. Man blir less. Och det är främst för att jag är rädd att min flicka ska bli så identifierad med att vara söt. Hon är så mycket mer. Hon är rolig, orädd, framåt, intelligent, kreativ, etc etc etc. Jag vill att hon ska veta det i stället för att bara veta att hon är söt.

Nu har jag nyligen börjat fläta vår lilla flicka också. Och banne mig, kommentarerna har börjat komma...

Jag tycker också det är lite konstigt, men kan väl förstå om man tröttnar på stirrande. Det blir väl lite "zoo" över det hela om folk hela dagran stirrar på ens barn och man fattar att det beror på att det är annorlunda, även om man också säger att det är sött.

Själv tycker jag att afrikanska barn är supergulliga, särskilt håret är så läckert. Ofta flätar ju dessutom föräldrarna det och sätter upp det i roliga tofsar och så. Då känns det ju lite som att man själv "gullar" till barnet också och vill att folk ska tycka det är sött, men inte vet jag, tofsarna/flätorna kanske har en praktisk funktion också...

Fast jag har tänkt på det där. Jag antar att om vi vore i Afrika med mina blondies skulle folk vrålstirra också och tycka de var supergulliga i sina raka, blonda hår och kanske kommentera och greja.

Sedan är det väl så att ju yngre barn är desto fler kommmentarer får de, även svenska 1-3-åringar får ju jämt höra hur söta de är, oavsett utseende tycker jag. Det känns väldigt svenskt att kommentera småbarn...sedan kniper man med komplimanger till folk

Det är väl så att det vi inte är helt vana vid blir mycket intressant och spännande. När ett ljust svenskt barn kommer till afrika t.e.x så blir det väldigt uppmärksammat med det ljusa håret och blåa ögonen, alla vill känna på håret och ta på barnet osv.

Jag önskar att vi alla kunde bli mer förstående och toleranta mot varandra, även mot dem vi inte känner. Se det positiva och välj bort det negativa.

Många gånger har man självklart blivit glad och tackat så mycket MEN ibland tänker folk liiite konstigt och då kan jag bli riktigt trött. Speciellt äldre kan ibland komma med komplimanger till bara ena barnet när båda finns med......... då föredrar jag att de inte säger något alls.

Men för några veckor sedan blev jag så glad. Vi var i Strömstad och skulle äta middag på Spahotellet och efter att vi beställt mate så började sonen bli lite grinig då han ville ut och kolla på båtarna. Vi gick ut genom ute serveringen och precis när vi kom ut så hör jag: Åh,så söttttt !
Jag tittar åt det hållet och ser 15-20 personer som tittar och ler mot min son. Och det måste jag nog säga värmde mitt mammahjärta rejält

Jag sträcker på mig och blir stolt när någon säger till mig att min dotter är otroligt söt. Varför ska jag inte känna så?? Hon ÄR ju söt

Kan man få för mycket beröm? Börjar hon undra någon dag så berättar jag för henne varför. Detta kan kanske stärka hennes självkänsla också? Sen tror jag också att det kommer avta då hon blir lite äldre. Jag menar- "alla" små barn är ju nästan söta-förutom om just vår tjej har något litet extra

Jag blev bara lite trött på vägen hem från Vietnam att alla skulle ta i min dotter, pussa hennes kinder, och bära upp henne. Tyckte de behandlade henne som offentlig ägodel. Men säger någon att jag har en söt flicka blir jag bara glad.

Erkänner att jag kan komma på mej själv att stirra... Framför allt på afrikanska barn. Kanske inte så konstigt när man väntar barnbesked. Fantiserar och undrar om mitt barn kommer att vara lik henne eller honom. Får verkligen ta mej i kragen för att låta bli att titta....

Fast att folk säger att barn är söta har väl inget att göra med om de är adopterade eller inte? Min biodotter har knallrött, krulligt hår och det är ofta vi får kommentarer om hur söt hon är och hur fantastiskt hennes hår är. Hon blir glad ibland, när hon bryr sig, och den stolta mamman blir glad nästan jämt.

Som någon skrev så är det när de är små som folk "törs" ge de här kommentarerna, och jag hoppas på att de "boostar" hennes självförtroende inför framtiden!