Liten2008

Äldre 5 Sep 23:15

143 svar

Vad är "mer familj" ang bonusbarn?

Jag och min sambo har ett barn och nu verkar det som det kommer en liten till

...och min sambo har ett särkullsbarn sedan innan som är hos oss varannan vecka.

Idag när vi gjorde gravtest och det visade sig vara positivt (mycket kan hända, det är bara 4:e veckan) så sa han att "nu är det dags att verkligen bli mer familj"

Vi är inte helt överens om hur konstellationen ska se ut och det har från och till varit ett problem iv många gånger har diskuterat/bråkat om.

Jag ser inte problemet som han gör det, jag ser problemet att han vill att jag ska göra det jag anser är föräldragrejer och han ser mig som problemet som inte gör det, hänger ni med?

Det blir ofta infekterat och vi har vår bestämda åsikt och vi kan inte mötas.

Självklart har jag frågat vad det är han egentligen vill att jag ska göra, om jag ska tvätta fler kläder, ifall jag ska hämta/lämna, ifall jag ska läsa läxorna med honom, ifall jag ska städa efter honom mer än vad jag redan gör och jag får bara ett "nej, det är inte det, utan"... och så fortsätter inte meningen där.

Han vill att vi ska bli "mer familj"... det är det enda han får ur sig i klartext.

Men han har själv valt att flytta ifrån mamman till sitt barn, det verkar som han har en bild av att jag ska bli hon?
Älska barnet helt enkelt och det gör jag inte, jag kommer aldrig på ett naturligt sätt vilja följa med på julspel (gör det men bara för att det förväntas av mig) jag känner inte att jag naturligt vill veta vad han gjort under dagen och fråga ut honom om allt han gjort och sagt, jag frågar inte naturligt barrnet först och främst vad han vill göra, det är nog i allt det här det brister för sambon antar jag.

...men jag behöver vara ärlig, vill inte spela ett spel , låtsas vara någon jag inte är, jag prioriterar inte hans barn som han gör.
BArnet är med oss och självklart får han ha önskemål och många faller in, han får åka till Liseberg bl.a och vi andra följer med, han får önska mat som lagas osv men...

Inte alltid?

Jag tror inte att barnet hade haft ett dyft mer inflytande om det var vår gemensamma, utan det handlar troligen om understrykelse att jag ska tassa på tå litegrann för barnet för det på något sätt skulle vara, jag vet inte, synd om honom?

Vi har så svårt att prata... Det är minerad mark på något sätt, känns som att vad jag än säger, hur jag än säger så blir det fel och sambon sätter sig i någon form av försvar.

Hur kan vi mötas på mitten?
Jag kommer aldrig bli mamma till det barnet, han har redan en som han bor med lika ofta som han är hos oss och min sambo visste att jag inte hade barn sedan innan, precis som jag visste att han hade det.

Men han verkar ha missat att det är just HAN som hade barn sedan innan, allt jag gör är bara plus och inget annat...

Någon som känner igen sig, någon som har något bra förslag (utom att "gå och prata med någon" då vi redan diskuterat det och står tvekande båda två att blanda in ytterligare en åsikt så nära inpå, bägge är rädda att den personen skulle "välja sida" utefter egna åsikter) hur vi skulle kunna se på det och kanske t.o.m komma till en lösning...

SaramedM

Äldre 7 Nov 09:20

#131

Liten2008 skrev 2009-11-06 19:12:26 följande:

Man är inte sund som partner anser jag ifall man tror att man kan köra över sin partner.Beklagar att du vant dig med att ett liv ska se ut så, själv har jag itne blivit avtrubbad och kommer heller inte bli det.

Vad beklagar du? att jag vill att en familj ska vara en familj? Vad är avtrubbat med det?
Köra över sin partner? ni är en familj eller hur? man måste arbeta för att den familjen ska må bra och det är de två vuxnas ansvar

Man kna inte i någon familj välja bort det ansvaret

Agrippina

Äldre 7 Nov 16:31

#132

SaramedM skrev 2009-11-07 09:20:51 följande:

Vad beklagar du? att jag vill att en familj ska vara en familj? Vad är avtrubbat med det? Köra över sin partner? ni är en familj eller hur? man måste arbeta för att den familjen ska må bra och det är de två vuxnas ansvar Man kna inte i någon familj välja bort det ansvaret

alla kan välja vad de vill i sin familjekonstellation. det finns olika typer av familjer beroende på hur medlemmarna i familjen valt att leva sina liv.

jag vet, barnen har inte valt, etc etc, men eftersom de vuxna kan, och i det här fallet verkar ha valt, att ha skild ekonomi så fungerar det på det här sättet för dem.

om du vill kontrollera allt alla gör, skriv en bok där alla gör som du vill.

Koffie

Äldre 9 Nov 22:22

#133

Självklart är alla barn det. Men styvbarnet är inte ts biobarn. Och eftersom de kommit överens om att inte slå ihop sin ekonomi så att ts sambo inte hjälper att betala för hennes hästar, varför skulle ts då betala för hans barn? Ts barn är ju också sambons biobarn, alltså ska sambon betala för 1,5 barn och ts för 0,5 barn. Det låter ju hemskt och väldigt teoretiskt, men så är det om man har skild ekonomi. Att man inte visar det för barnen i praktiken tycker jag är självklart och utgår från att ts inte heller gör det...

Visst är det lite teoretiskt och lite krasst att räkna det så, och rätt knastertorrt. Men jodå, så får man nog göra när man har skild ekonomi.
Mannen verkar inte heller riktigt vara helt ansvarstagande när det gäller ekonomin, om han köper presenter för "hela veckopengen". Däremot så kan han ju ha andra prioriteringar när det gäller hans del av ekonomin, och det kan man ju inte heller säga så mycket om då - utom att TS och partner inte riktigt kan samarbeta på det området, tycks det.

Liten2008

Äldre 10 Nov 00:18

#134

Koffie skrev 2009-11-09 22:22:35 följande:

Visst är det lite teoretiskt och lite krasst att räkna det så, och rätt knastertorrt. Men jodå, så får man nog göra när man har skild ekonomi. Mannen verkar inte heller riktigt vara helt ansvarstagande när det gäller ekonomin, om han köper presenter för "hela veckopengen". Däremot så kan han ju ha andra prioriteringar när det gäller hans del av ekonomin, och det kan man ju inte heller säga så mycket om då - utom att TS och partner inte riktigt kan samarbeta på det området, tycks det.

Kan ju vara liiiiiiiiiiiiiiiiiiite svårt att "samarbeta" när den ena parten just inte gör det, eller hur?

Om han vill torka sig i arschlet med sina pengar så får han göra det.

Det är när den gemensamma delen av ekonomin blir drabbad av det som jag känner att det inte är rättvist, med all rätt.

Finns egentligen inget att diskutera när det kommer till den punkten.

Koffie

Äldre 10 Nov 11:56

#135

Kan ju vara liiiiiiiiiiiiiiiiiiite svårt att "samarbeta" när den ena parten just inte gör det, eller hur?Om han vill torka sig i arschlet med sina pengar så får han göra det.Det är när den gemensamma delen av ekonomin blir drabbad av det som jag känner att det inte är rättvist, med all rätt.Finns egentligen inget att diskutera när det kommer till den punkten.

Yep, det kanske är precis där ni ska börja? Ni har ju inget vidare samarbete där, och det behöver ni ju, eller?
Och jag vet att du sa att du inte ville gå till någon och prata - men jag tror att ni kanske behöver det. Det verkar som om ni inte fixar att prata om sånt här utan att det kommer en massa annat känslomässigt också, och det gör att diskussionen hela tiden strandar. Jag tror att t ex familjerätten vore ett vettigt ställe, eller någon annan medlare - om ni möts i ett bra samarbetssamtal så är det nog en bra start. En bra medlare ska kunna styra upp samtalet bra så att ni inte behöver landa i några känslomässiga diken.
Jag snackar inte familjerådgivning och spykolog - jag pratar någon som kan hjälpa er komma till konkreta gemensamma beslut om praktiska grejor.

SaramedM

Äldre 10 Nov 14:29

#136

Kan ju vara liiiiiiiiiiiiiiiiiiite svårt att "samarbeta" när den ena parten just inte gör det, eller hur?Om han vill torka sig i arschlet med sina pengar så får han göra det.Det är när den gemensamma delen av ekonomin blir drabbad av det som jag känner att det inte är rättvist, med all rätt.Finns egentligen inget att diskutera när det kommer till den punkten.

om man anser att det är samma slöseri att torka sig i arslet med pengarna som att läggga dom på barnen i familjen så går det inte att samarbeta nej

Liten2008

Äldre 10 Nov 19:12

#137

SaramedM skrev 2009-11-10 14:29:21 följande:

om man anser att det är samma slöseri att torka sig i arslet med pengarna som att läggga dom på barnen i familjen så går det inte att samarbeta nej

Måste vara jobbigt den dagen du börjar förstå saker och ting och när världen blir större än den lilla lilla tunnel du kikar ut genom idag.

Du fattar verkligen ingenting och jag önskar dig lycka till med allt, det lär du behöva ifall inte omvärlden redan har överseende med dina uppenbara begränsningar.

SaramedM

Äldre 10 Nov 19:33

#138

Liten2008 skrev 2009-11-10 19:12:51 följande:

Måste vara jobbigt den dagen du börjar förstå saker och ting och när världen blir större än den lilla lilla tunnel du kikar ut genom idag.Du fattar verkligen ingenting och jag önskar dig lycka till med allt, det lär du behöva ifall inte omvärlden redan har överseende med dina uppenbara begränsningar.

Vad fattar jag inte? din man vill att alla barn ska tillhöra familjen, att ni ska ta ett familjeansvar för varandra och du inte vill
Du jämför barnen med dina hobbys och du ska inte behöva minska ner på dom etc etc

Liten2008

Äldre 10 Nov 20:40

#139

SaramedM skrev 2009-11-10 19:33:01 följande:

Vad fattar jag inte? din man vill att alla barn ska tillhöra familjen, att ni ska ta ett familjeansvar för varandra och du inte villDu jämför barnen med dina hobbys och du ska inte behöva minska ner på dom etc etc

Håll dig till det du tar upp så blir det inte så snurrigt för dig.

Själv kommer jag ignorera dina inlägg hädanefter då jag känner att en stum inte ska försöka ta sig ton.

Koffie

Äldre 11 Nov 20:40

#140

Men Liten då, varför är du så otroligt sarkastisk och otrevlig i tonen?

Minli

Äldre 12 Nov 10:22

#141

SaramedM skrev 2009-11-10 19:33:01 följande:

Vad fattar jag inte? din man vill att alla barn ska tillhöra familjen, att ni ska ta ett familjeansvar för varandra och du inte vill Du jämför barnen med dina hobbys och du ska inte behöva minska ner på dom etc etc

Läs om det här...

Liten2008 skrev 2009-09-13 17:09:55 följande:

Det är deras barn till syvene och sist, huvudansvaret vilar på honom och jag hjälper till med det jag känner är rätt och allt sådant är plus för dem. De får mycket hjälp men han vill ha mer, jag städar redan ,jag tvättar redan, jag läser redan läxa, jag läser redan gonattsagor, jag frågar hur dagen varit, jag lyssnar då han berättar saker, jag spelar spel, rättar då han gör fel och berömmer då han gör rätt, jag är vuxen och uppfostrad men jag känner ingenting för honom för det, jag prioriterar honom inte framför mig eller mitt barn för det och det är DET sambon vill med "mer familj", han vill att jag och han ska ligga på samma naturliga inställnig till engagemangsnivå när det kommer till hans barn sedan innan. Men jag behöver tänka efter och fatta beslut på det jag gör, det kommer inte naturligt. Och det kommer aldrig hända.

Nu passar det hemska yttrycket "du visste om att han hade barn när ni blev tillsammans" in!

(Du får ts skälla på mig om detta inte stämmer, men så här har jag tolkat situationen...)

Ts visste ju om att det styvbarnet fanns. Om hon verkligen inte hade kunnat acceptera barnet så hade hon säkerligen aldrig gett sig in på detta. Men hon tänkte att det hon skrivit ovan räcker. Att hon är en vuxen som hjälper till med läxläsning, godnattsagor o.dyl. Så som de flesta styvmammor är.

Problemen börjar då det inte räcker för hennes sambo. Han vill att hon ska ta över "mammarollen" (vilket ingen styvförälder egentligen ska göra). Detta för att han känner att han vill att hans barn ska få leva i en kärnfamilj, även om han skiljt sig från biomamman. För ts är detta en omöjlighet då hon inte älskar barnet. Så istället börjar hon irritera sig på allt som har att göra med barnet. Inte för att hon är elak, utan för att hon känner sig orättvist behandlad av sin sambo. Och då han dessutom inte håller sig till överenskommelsen om ekonomin så blir irritationen ännu större.

Ts har själv skrivit att det skulle kännas skönt att få ut det som gnager i henne. Att hon inte motsätter sig familjerådgivning. Det om något visar väl på att hon är villig att försöka reda ut situationen!

Jag kanske inte håller med ts i allt hon skrivit, men jag förstår henne. Jag vet att hon brukar skriva brutalt ärligt och jag har själv blivit förbannad ibland då jag läser hur hon skriver om barnet. Men om man lever med en sambo som inte anser att det räcker att man är en "normal" styvmamma, utan att man måste älska barnet som ens eget, ja då förstår jag att det är för jävligt och att man behöver någonstans att ventilera.

Det hon skriver är bara hennes känslor och man kan inte rå för hur man känner. För ingenstans har jag läst att hon i praktiken behandlar barnet illa!

Men som sagt, detta är bara min tolkning av situationen...

Koffie

Äldre 12 Nov 10:48

#142

Minli,
jag tycker du skrev ett bra inlägg och tror att din "sammanfattning" nog stämmer hyfsat bra.

Fast jag undrar om inte åtminstone en del av problemet sitter i just att ts pratar så om barnet som hon gör. När någon pratar så brutalt om något man själv värdesätter så går man nästan automatiskt i försvar och så polariseras diskussionen. Visst kan detta forum vara en sorts sätt att släppa ut lite övertryck för ts så hon kan prata "normalt" hemma. Skulle kunna vara.

Och då är det ju antagligen bra, för då kan hon ju prata lugnt och nyanserat om det på hemmaplan och ha en chans att nå fram till mannen. Men - om det är så att det här är en del av hur ts pratar om barnet och relationen till mannen alltid - då tror jag att det kan bli väldigt svårt för ts och partner att mötas om det här. För det är inte solklart en av dem som har rätt - de måste båda komma varandra till mötes och hitta ett läge som båda kan gilla. Det är i allafall vad jag tror.
Men det är fasen så svårt att göra det om det tvärtom skulle vara så att ts alltid är så här sarkastisk, oförsonlig och brutal i tonen, som hon varit i den här tråden. Inte bara mot barnet eller mannen, men också mot andra som på minsta sätt ifrågasatt henne.

Minli

Äldre 12 Nov 11:27

#143

Koffie skrev 2009-11-12 10:48:43 följande:

Minli, jag tycker du skrev ett bra inlägg och tror att din "sammanfattning" nog stämmer hyfsat bra. Fast jag undrar om inte åtminstone en del av problemet sitter i just att ts pratar så om barnet som hon gör. När någon pratar så brutalt om något man själv värdesätter så går man nästan automatiskt i försvar och så polariseras diskussionen. Visst kan detta forum vara en sorts sätt att släppa ut lite övertryck för ts så hon kan prata "normalt" hemma. Skulle kunna vara. Och då är det ju antagligen bra, för då kan hon ju prata lugnt och nyanserat om det på hemmaplan och ha en chans att nå fram till mannen. Men - om det är så att det här är en del av hur ts pratar om barnet och relationen till mannen alltid - då tror jag att det kan bli väldigt svårt för ts och partner att mötas om det här. För det är inte solklart en av dem som har rätt - de måste båda komma varandra till mötes och hitta ett läge som båda kan gilla. Det är i allafall vad jag tror. Men det är fasen så svårt att göra det om det tvärtom skulle vara så att ts alltid är så här sarkastisk, oförsonlig och brutal i tonen, som hon varit i den här tråden. Inte bara mot barnet eller mannen, men också mot andra som på minsta sätt ifrågasatt henne.

Du har helt rätt! Jag försvarar inte hennes ton i inläggen, även om jag förstår hennes poäng...

Om ts pratar så här om barnet med sin sambo så äger hon en stor del av problemet själv. Jag hoppas verkligen att hon använder fl för att avreagera sig. För man har rätt att känna som man gör, men man har inte rätt att vara elak/oförskämd mot andra för det. Men jag tror (hoppas iaf) att hon pratar "normalt" med sambon...

Vad är "mer familj" ang bonusbarn?

INNEHÅLL