I dag när jag kom upp till Ellas grav fick jag ingen vacker syn. De hade tagit upp alla blommor o allt jag fixat runt om kring. Det kom en vaktmästare som berättade att sten va felsatt o att de måste sätta om den.
Jag blev jätte ledsen o fattar inte varför man inte kan ringa o tala om det innan...
De sa åt mig att jag skulle åka en sväng o komma tillbaka om en timme.
Sen fick jag åka upp o plantera om allt o göra fint igen...
Förstår inte vilka människor som kan göra något sådant..
Så fruktansvärt.
Att dom inte kunde ringa innan o berätta.
hur stod den fel? kunde dom inte ha rättat till den utan att rycka upp blommor.
Tycker du ska, om du orkar, ring till kyrkoheden o klaga.
Det skulle ju ha varit dom som satt tillbaka blommorna. Fast å andra sidan är det nog inte det viktigaste. Kommar man till en grav för att sörja/hedra/sakna så vill man ha lugn o ro.
Lider med dig
Tycker du ska klaa på det. Har väldigt svårt att tro att det får gå till så! Vidrigt!
Ja visst skulle de kunna göra så! Ett litet ynikt telefonsamtal skulle göra mycket så man slipper denna chock när man kommer till sitt barns grav!
Jag har varit med om liknande. Dock inte med att stenen har kommit fel, då emmas sten inte kommit ännu men nån månad efter min dotter Emmas begravning skulle jag en dag gå dit för bara sitta där, och bara vara, nära min dotter.. precis som jag alltid brukade göra varje dag!
Ju närmare jag kom till hennes gravplats såg jag hur allting, alla hennes blommor och saker bara låg huller om buller!
Trodde först jag kommit fel men ju närmare jag kom insåg jag att det var hennes plats!
Det var jätte chockade för mig för jag hade dagarna innan precis planterat om och gjort jätte fint!
Till min förvåning såg jag att hennes stavhjärta som jag hade gett till henne hade gått sönder!
Blev rasande arg och ringde till expetionen och de sa att tar inte sönder saker det måste varit så och de var tvugna att dra upp allting då de skulle lägga upp jord!
Men kunde de inte RINGA ett samtal för nämna det.. eller sätta upp en skylt några veckor innan precis när man kommer in..Nått!
nått så man slapp denna chocken när man kom!
Så jag förstår precis hur du känner dig!
Vilken tråkig syn och varför kan man inte ringa ett kort samtal och berätta som det är. Styrkekramar till dig!
Jag fick liknande känslor när det hade gått en vecka efter begravningen och blommorna började vissna. Jag var där nästan varje dag. Ena dan tänkte jag att nu börjar dom se tråkiga ut men en del är ju forfarande fina så jag lät allting vara. Jag hade ingen aning om att vaktmästaren där tog hand om alla vissna blommor. Nästa gång jag kom dit var allt borta! Jag skulle sparat nallarna och korten hade jag tänkt. Tomhetskänslan efter min son blev om möjligt ännu tommare. Några av de få minnena jag kunde samla ihop efter honom rycktes bort också.
Min svärmor, som är helt fantastisk, var på kyrkogården och letade i kontainern och även pratade med vaktmästaren men det var omöjligt att hitta rätt säck som blommorna låg i. Efter några dagar hade jag accepterat situationen och begravningsbyrån kom med fotografier på alla blommor och kort. Jag önskar att folk kunde respektera människor i sorg mycket mera. Vaktmästaren har jag inte pratat med sen och jag vill inte vara arg så jag har släppt det. Han gjorde bara sitt jobb. Men tänk om jag hade vetat från början att det går till på det viset när blommorna är vissna så hade jag varit förberedd på det. Det var dålig information och det är jag besviken på.
Det är verkligen respektlöst att behandla gravarna som om det vore endast en sten och några blommor. Det är så mycket känslor förknippade med dem. För mig är graven någonting att sköta om och vårda istället för bebisen som skulle varit här nu. Förstår verkligen hur du känner. Dom som arbetar med såna här saker borde inse hur viktig just graven är när man har förlorat sitt barn.
Kram till dig
Fy, vilken jobbig erfarenhet! Förstår att du blev ledsen! Tycker att de som jobbar på kyrkogården borde ha en förståelse för att plantering och annat fint man ordnar vid graven är väldigt betydelsefullt och gjort med eftertanke. Måste något flyttas, ska det göras varsamt och utan att lämna spår. Kan du inte kontakta kyrkogårdschefen och prata lite?
Chefen för kyrkogården där vår dotter ligger begravd är en jättefin man. Vi har träffats några gånger och kommit överens om att vi själva slänger vissna blommor och ordnar och fixar, annars hör det tydligen till deras uppgifter. Nu är det här en ganska liten kyrkogård, så alla som jobbar där har koll på barngravarna och tydligen vill de flesta föräldrar sköta sina barns gravar själva. På våren har dock kyrkogårdsarbetarna gjort fint i rabattkanten så att det ser snyggt ut och plockat bort löv och annat som är kvar sedan vintern.
Mitt förslag är alltså att du ringer och pratar och ser vad ni kan hjälpas åt att komma överens om så att du inte behöver mötas av fler obehagliga överasskningar när du åker till graven.
KRAM