Till vilket pris ska man undvika ett litet barn blir "oroligt"?

Klart flytvästen ska vara kvar på!
Alternativet är att barnet inte ska vara med i båten.

Men herregud! Vilka veliga föräldrar! Klart att ungar inte kan få som dom vill jämt, det skulle ju vara absurt! Det finns tillfällen då barn får skrika - dom kan inte få bestämma jämt. Föreställ dig hur dom kommer att ha det med sin unge om några år... Jisses.

Om föräldrarna visste att hon blir så när det handlar om flytvästar så borde de ha förberett henne hemma om den kommande upplevelsen.

Nu har jag inte varit i just den situationen som du beskriver, men när vi är ute och åker bli och sonen blir arg och inte vill sitta i bilstolen så står jag helt enkelt ut med hans gråt. Hans säkerhet är det viktigaste för mig.

så om min son skulle vägra flytväst så skulle jag altingen tvinga honom att ha den - alternativt stannat i land med min son. han hade _inte_ fått åka utan flytväst.

Jag hade tvingat på flytvästen eller klivit av båten. Det där är ju bara sjukt.

Samma barn får alltid sin vilja igenom. Hon har en barnflicka som ser efter henne och leker med henne om hon inte vill sitta kvar vid bordet exempelvis.

Men om vi sitter vid frukosten och hon får för sig att hon vill ut och titta på en fågel exempelvis och barnflickan inte duger just då, så måste den hon ropar på (antingen mamman eller pappan) släppa allt vad frukost heter och gå ut och leka med henne.
Annars börjar hon gallskrika.

Visst ska man lyssna på sitt barn, men det går väl att förmedla till barnet att det kan vänta ett tag, eller?

Säkerhet går alltid före barnets vilja faktiskt. vissa saker får man inte ge efter på, flytväst,hur man beter sig i trafiken osv är sådant. Även tandborstning osv måste göras oavsett vad barnet gillar det.

Oj, i det här fallet tror jag de gör både sig själva och barnet en otjänst faktiskt. De är ju en sak att man t ex tar upp och bär runt på sitt spädbarn för att undvika att det skriker och en helt annan sak att låta en 1,5-åring styra allt. Hon är ju inte dummare än att hon förstår att hon får precis som hon vill om hon skriker. Jag tror att föräldrarna behöver börja sätta lite gränser. I fallet med båten hade jag förklarat för barnet att det är flytväst som gäller annars blir det ingen båttur. Och då hade en förälder fått stanna i land med barnet om hon fortfarande hade vägrat. Hade vi redan hunnit ut med båten så hade hon fått skrika (självklart kan man försöka få barnet att sluta skrika genom att avleda uppmärksamhet etc).

Min åsikt är att man aldrig ska lämna en baby eller ett litet barn ensamt med sin gråt. Självklart gråter barn av olika orsaker, och i bland är det helt enkelt bara att låta dem gråta.
I det fallet du nämner här, så ser jag bara 2 lösningar: låta flickan kliva av båten och stanna hemma eller ha flytvästen på sig. För min del skulle jag nog ha lämnat flickan hemma, för varför plåga henne med västen och alla andra med oljudet? Hon var nog alldeles för liten för den där utfärden.
Samma sak gäller ju med barn som blir hysteriska av bilbältet. Det brukar växa bort, och under tiden kan man undvika bilfärder så gott det går och - när man ändå måste åka bil - göra pinan så kort som möjligt.

Jag är en ganska tillåtande förälder tycker jag, och jag brukar inte säga nej sådär jätteofta till mina barn. På gott och ont kanske. Men vissa saker bestämmer jag och deras pappa och här kompromissas det inte. Det gäller tex bilbälte i bilen, cykelhjälm, tandborstning och flyväst i båt. Ibland måste man vara bestämd, ingen båt utan väst så är det bara.

I båten har man flytväst. Det finns inga alternativ i vår familj. Samma med bilåkande - man sitter fast i rätt bilstol. Inga kompromisser finns, men jag försöker trösta och visa att jag förstår att de inte gillar det men förklara att man måste. Sen är det bara att vara nära.
Men jag håller med Lövet, om man nu vet att barnet inte gillar flytväst och sitta stilla (vilket typ ingen 1,5 åring gör om de inte sover...) så kunde kanske en förälder stanna i land med henne.

Skit vad läskigt!! Skulle ALDRIG ta av flytvästen på mitt barn. Dte är ju livsfarligt, de sjunker ju som en sten om de skulle falla i! Mina barn kan ju ha blivit helt tokiga av att ha blivit fastspända i bilen oftast när de varit trötta) men det finns ju ingen annan utväg. Säkerheten först punkt slut.

nnars ska väl inte ett barn behöva gråta onödan men ibland förstår ett litet barn inte sitt eget bästa. hur många gånger händer det inte att ett barn som är jättetrött gråter. Det enda man kan göra aär att försöka få den att komma till ro hur det än stretar emot.

Man ska såklart inte tvinga sina barn till sådant som de inte vill, men säkerheten går före. Om man inte tycker det är ok att ens barn skriker för att det inte vill ha flytväst (eller säkerhetsbälte i bilen) så får man låta bli att åka båt (eller bil). Att strunta i flytväst mitt ute på vattnet är urbota korkat - de föräldrarna borde ha en stadig utskällning.

Barnet är ju ganska litet i det här fallet så i många lägen hade jag kanske låtit henne få sin vilja igenom men INTE när det gäller SÄKERHET, där kompromissas det aldrig. Flytväst på. Punkt slut.

Att gråta är per definition inte dåligt eller fel eller skadligt. När gråten och ledsenheten inte får ta plats mår man faktiskt väldigt dåligt. Däremot ska gråt och ledsenhet inte IGNORERAS eller förminskas eller göra obekväm, utan bekräftas och tillåtas.

Barnet i TS får alldeles för mycket "makt" över sina föräldrar och det är inte bra. Det är däremot bra att barnet är tydlig i sina signaler och kan kommunicera med omvärlden när något inte är bra, och DET måste man ta på allvar och bekräfta.

Alltså: "Vi vet att det känns jättejobbigt för dig med flytvästen och vi förstår att du helst är utan. Nu har mamma och pappa bestämt att alla ska ha flytväst och då blir det så, vill du vara arg en stund över det är det helt okej" - typ