Låter ni er tonåring välja vilken gymnasielinje de vill?

Innebär valet praktiska omständigheter, långa resor, ökade kostnader, flytt eller liknande så skulle jag nog vilja få säga mitt. Sen väljer de ju själv, alternativet är att de inte alls pluggar.

nu är det inte dags än på länge men den dagen dom ska ja då får dom välja, man får behörighet till högskola vilket man än läser, man kan ju välja till ämnen som matte b,c,d eng b,c. vilket jag gjorde.
Skulle mina döttrar vilja läsa fordon så gärna! dom ska trivas

Nu är inte mina barn så stora på bra länge än men självklart måste de få välja själva, Jag kommer självklart att försöka få dem att förstå att det är ett viktigt val men mer än så kan jag inte göra, det är inte mitt liv.

Nu har ju jag inga tonåringar än, men jag skulle prata med honom/henne och höra hur tankegångarna går. Hjälpa till att hitta det program som passar bäst. Sist och slutligen måste ju tonåringen få bestämma. Man måste vilja och vara motiverad om man ska få bra resultat i skolan.

Ja de har valt det som de själva vill.Vi har diskuterat fram och tillbaka sen har avgörandet varit deras.

Det är ju tonåringens liv ,alltså tonåringens liv,livsfarligt med ett föräldraval.

Ja mina barn kommer att få välja fritt men som nån sa så kommer jag tala om vad för och nackdelarna kan vara.. ..

Det är lätt att i teorin säga att tonåringen själv får välja gymnasielinje, men i praktiken blir det lite svårare. En 15-åring är inte riktigt mogen att själv se de långsiktiga konsekvenserna av sitt val. Tex har barnens pappa bittert ångrat att han valde en praktisk linje på gymnasiet, han har försökt läsa in vissa ämnen på komvux men det tar lång tid när man ska jobba och ta hand om familjen samtidigt. Han känner sig väldigt begränsad i arbetslivet pga det val han gjorde när han var en skoltrött 15-åring.

Min äldsta dotter har väldigt lätt för sig i skolan och har de senaste åren pratat om att bli arkitekt eller läkare. När det var dags för gymnasieval så ville hon välja HR för att hon älskar att laga mat. Där satte faktiskt jag ner foten och erbjöd henne att gå  matlagningskurser på kvällstid istället. Nu går hon Natur vilket ligger mer i linje med hennes yrkesönskemål. I början var hon inte speciellt motiverad och tyckte att det var jobbigt att plugga så mycket, men nu är hon riktigt nöjd med både ämnena och klasskompisarna.

jag har ingen tonåring, men tänkte på då jag sj valde gymnasielinje.. och då hade inte mina föräldrar något alls med det att göra, utan mer skolan som var med och studievägledaren, sedan så berätta man för mamma och pappa att man sökt till det ena o andra gymnasiet med den el den linjen

Jag har ingen tonåring jag heller, men om jag fattat det rätt så är det enklare att skaffa sig högskolebehöriget om man gått en yrkeslinje idag än för oss som gjorde det för...hundra år sen eller nåt.

Jag tror inte man ska styra för mycket, åtminstone inte till den grad att man försöker förverkliga sig själv via sina barn. Ungefär som "Du ska bli advokat eller läkare för det ville jag bli men jag blev "bara" vårdbiträde". Tonåringen har kanske helt andra drömmar än man själv, och bara man själv kan begå sina egna misstag. Annars om inte annat lär man ångra sig om man inte får göra sina egna val. Klart att man kan "hinta" om barnet är bra på matte till exempel att han/hon ska välja natur, för det är en väldigt bred utbildning. Men att välja en yrkesutbildning betyder inte slutet på livet. Idag innebär det bara ett år på Komvux för att läsa in naturämnena och så kan man bli ingenjör eller nåt i stället. Som en extra bonus kanske man är stjärnkock också eftersom man gick HR på gymnasiet. För övrigt behövs alla yrkeskategorier, annars stannar Sverige.

Själv gick jag H-linjen för...hundra år sen och läste sedan basåret på Komvux. Är ingenjör idag. Så inget utesluter det andra. Känner ingen annan ingenjör än jag som läst latin, till exempel. *s* Undrar om de läser latin alls på gymnasiet idag, någon som vet?

Jag ser det som en självklarhet att jag kommer lägga mig i, men valet är ju i grund och botten mitt barns. Diskutera för- och nackdelar, prata framtid, vidareutbildning, intressen, lägga fram egna förslag. Ja, jag kommer lägga mig i men beslutet kommer inte vara mitt.

I huvudsak ja, röstade dock annat för skulle det behövas långa resor och boende på annan ort skulle jag vilja diskutera det först. Har inga tonåringar än så länge men det är så jag tänker nu, får se hur det blir när barnen blir såpass stora.

Min dotter hade några olika val som hon tog upp med mig. Jag rådgjorde då för och nackdelar. Men jag tyckte själv att det hon valde var rätt val och det sa jag tidigt.

Nu går hon i 2: ring och planerar flitigt på vilka meriter hon behöver för universitetstudierna.

Nu har jag inget med hennes val längre att göra. Bara att var tyst annars förlägger hon väl studierna i kina som hon först tänkt, men svajar lite på göteborg.
(vi bor i Eskilstuna).

Hon var på väg till usa på ett år som jag är glad att hon inte gjorde, hon är ju min lilla flicka.

Sonen har ca året till dax för val av inriktning. Här är målen diffusa. Så vi får se vad det blir. han vet dok att han inte får söka byggprogram eller andra fysprogram pågrund av kroppsliga skäl.

Äldsta dottern valde det hon ville o. tar studenten från gymnasiet nu till sommaren.
Eftersom mina föräldrar(läs ena förälder) tjatade in mig på en för mig felaktig linje, har jag aktat mig för att göra om det misstaget. 
Hade det medfört långväga resor o. stora kostnader så hade vi väl fått diskutera det o. försökt komma fram till en lösning. Så var inte fallet nu däremot.

Jag svarade annat. Jag har inte så gamla barn än men den dagen det blir aktuellt så kommer jag att försöka påverka dem till att välja "rätt" program. Detta för att jag vill att de ska ha alla möjligheter när (om) de vill studera vidare.
I värsta fall får jag väl muta dem!

Min son väljer till gymnasiet i år. Det är det första viktiga beslut som han tar i livet. Jag är med som råd, men beslutet ligger på honom. Så ja, han får bestämma vilken gymnasielinje han vill. Jag kan ju inte bestämma åt honom. Då skulle de fortsatta studierna förmodligen inte gå så bra....

Har ingen tonåring än,men självklart ska han få bestämma själv.Sen att jag kommer att ha en åsikt,de e klart.

Mina barn är inte så stora än, men jag fick bestämma själv. Jag valde samhällsprogrammet med en gren som inte fanns i min stad. Så jag reste tåg 2 timmar varje dag hela gymnasiet. Mina föräldrar stöttade mig och skjutsade mig till stationen varje dag. Efter gymnasiet åkte jag till USA för att plugga, då stöttade de mig också. Jag är fortfarande kvar här, nästan 11 år senare.