En varm rekommendation till er som (liksom jag själv) blir fullkomlig vansinnig på att bara gå hemma: sök praktiktjänst! I många fall leder det till jobb, eller (om man tänker börja plugga tex) extrajobb! I annat fall får man en ny arbetslivserfarenhet, nya kontakter, ett arbetsbetyg och referenser som är viktiga när man fortsätter att söka jobb.
Jag väntar nu på godkännande av min andra praktikplats under min arbetslöshet. Där kommer jag att stanna så länge jag får (för arbetsförmedlingen) eftersom jag är till 300% säker på att inte få en anställning någonstans just nu - har nämligen blivit gravid. Inte bästa tajmingen direkt men man får göra det bästa av situationen.
På min förra praktikplats, som avslutades strax före jul, varslade de tyvärr personal mitt under perioden så där blev det inget jobb men ett fantastiskt bra, skriftligt, betyg och en butikschef som jag får använda som referens. Det var härligt att få göra något.
För det mesta får man själv skaffa sig en praktikplats. Kontakta vänner och bekanta och se om man på deras arbetsplats kan tänka sig att ta emot en praktikant. Kontakta andra företag du tycker verkar intressanta och ställ samma fråga till dem. Ring dem och berätta att de kan "få dig gratis" under ett par månader via arbetsförmedlingen och att de inte behöver garantera dig anställning.
När du fått ett ja från en arbetsplats kontaktar du din handläggare. Denne förser dig med nödvändiga blanketter som arbetsplatsen skall skriva under innan du skickat tillbaka dem till din handläggare som i sin tur skickar dem till facket. När facket godkänt praktikplatsen (OBS! Det är viktigt att företaget i fråga inte varslat personal, då godkänns inte praktiken) tar arbetsförmedlingen ställning till hur länge praktiken bör pågå.
Under din praktikperiod är det försäkringskassan som betalar din ersättning i form av aktivitetsstöd. Detta stöd skall motsvara den summa du får i a-kassa. Om du bara praktiserar de timmar du ska står det dig dessutom fritt att jobba extra, och alltså tjäna pengar, på kvällar och helger, om du får den möjligheten. Det får man inte göra om man går på a-kassa.
Att ha en praktikplats har för mig inneburit att jag har tagit mig ur deppigheten som kom sig av att jag förlorade det jobb som betydde så mycket för mig. Jag visar för hela världen att jag vill jobba och lära mig nya saker och jag har ett socialt liv, vilket är viktigt för mig. I den stad där jag bor finns idag väldigt många arbetslösa och konkurrensen är stenhård. Min handläggare sa till mig för en tid sedan "jag hoppas att du förstår att du inte kommer att få något jobb på ett tag, så som det ser ut på arbetsmarknaden just nu"!! Jag jobbar på att överbevisa henne. (Samma handläggare frågade visserligen om jag tänkte börja plugga till våren när jag just berättat att jag ska bli mamma i september, hmmmm...)
Och angående jobb i Sthlm: att vara så fruktansvärt rigid i en fråga samtidigt som man är så oerhört naiv så att man tror att om man bara flyttar en hel familj från Jkpg till huvudstaden så kommer de genast få jobb, bostad och dagisplats, måste vara fruktansvärt besvärligt. Jag menar, vem kan i längden orka med en människa som är så oempatisk i kombination med den rena dumheten? Så tragiskt...
Att jobb finns innebär inte att man kan få dem bara för att man vill. Jag har sökt sjuka mängder jobb och ringt upp den ansvarige för de allra flesta för att få reda på att de fått in 800 andra ansökningar och kommer att höra av sig om det blir aktuellt.
Många jobb kräver specialkompetens och/eller utbildning! Andra går på längst erfarenhet. Det gör mig olycklig att höra att folk som har det väl förspänt med arbete och ett tryggt liv går och tror att vi arbetslösa har oss själva att skylla, alt att vi väljer att ha det så här för att vi är lata. Jag älskade mitt jobb och är fortfarande ledsen för att jag aldrig mer kommer att få gå dit!