neelliee skrev 2010-07-02 09:23:15 följande:
Fast bestämma är ju precis vad man gör när man reglerar adoptioner väldigt hårt. Tycker att du säger emot dig själv ordentligt - adoptivföräldrar ska man nogsamt kontrollera så att de inte använder ett barn till "gud vet vad". Men när det gäller biologiska föräldrar kan man alltså inte avgöra vid en kontroll vem som är bra och inte? Vad tror du skiljer adpotivföräldrar från människor som är förunnade den stora gåvan att kunna få biologiska barn, mer än just fertiliteten? Om vem som helst ska få chansen att vara förälder till ett biologiskt barn, hur kan då adotivföräldrar granskas _så hårt_ om man utgår från att infertila människor är lika fina och vill lika väl som fertila? Jag håller med om att adopterades föräldar bör vara "extra bra" för att kunna möta ett adopterat barns bagage, men HUR stor skillnaden ska vara mellan en "godtagbar biologisk förälder" och en "godtagbar adoptivförälder" är en intressant fråga att diskutera.
Jag har inte sagt att man "ska" klara en abort om man är vuxen - bara att det rent fysiska vid en abort inte är så gräsligt vidrigt jobbigt jämfört med annan smärta som folk råkar ut för under ett normalt liv. Jobbigt absolut, ont javisst. Men man klarar det. Att slippa det fysiskt onda vid en abort kan inte för mig försvara att skaffa barn man inte klarar av, i synnerhet inte som en förlossning gör mer ont. Det fysiska vid en abort är inte värre än beskedet "du kommer att förbli barnlös resten av ditt liv". Därför är det intressant att diskutera det _mentala onda_ vid en abort och jämföra med det onda att inte klara en adpotionsutredning.
Är fertilas mentala smärta viktigare att ta på allvar än infertilas?
Jag tycker att du är lite vimsig i dina argument. Jag har lite svårt att förstå hur du menar.
Till att börja med blir man tvungen att sära på adoptivbarnen kontra biobarnen.
Hade vem som helst kunnat adoptera barn hur som helst, tror jag dels att det hade blivit stor risk för slavar. För att inte tala om barn som skulle kunna användas till sex och dyl.
Detta för att det är en enorm skillnad mellan att åka och hämta ett övergivet barn mot ett barn som har föräldrar. Det finns människor vars egna biobarn far otroligt illa, fast det är som tur var varken accepterat eller vanligt.
Det är bara att titta bakåt i tiden på barn som var på barnhem. Även dagens barn som hamnar i fosterhem tvingas jobba på gården, lämna ifrån sig sina pengar, får stryk och annat hemskt. Just för att det inte finns någon som står bakom barnen.
De allra flesta biologiska föräldrar gör allt för att skydda sina barn.
Självklart finns du ju, som bevisat, bra adoptivföräldrar där ute som vill ha barnen som sina egna. Fast för att man skall kunna vara säker på den saken, måste man ju givetvis göra en del tester och verkligen se till att barnen får det så bra som möjligt.
Det är där den stora skillnaden ligger.
Ett barn som föds in i en familj har en massa familj och vänner runt sig. Som ett skyddsnät. Det är inte alltid det fungerar. Fast oftast gör de det.
För dem barn som inte har en familj och således inget skyddsnät, måste vissa åtgärdes tas, så att dem barnen inte faller i fel händer.
Kan du tänka dig vilken sexköpsmarknad det skulle vara på barn om vem som helst kunde adoptera?