Seriöst. Autism för att 4 månaders inte jollrar mycket?

Anonym (Seriöst)

Äldre 19 Jul 23:23
27 svar

Visa endast Anmäl

Seriöst. Autism för att 4 månaders inte jollrar mycket?

På fullaste allvar. Blir ledsen och irriterad.

Är det ett tecken på autism att en bebis på 4 månader inte jollrar mycket eller skrattar högt?

* Ler nästan hela tiden när man pratar till henne
* Ger ifrån sig "heee....... heee" ljud som skratt och har skrattat högt och på riktigt 1-2 gånger
* Älskar kontakt och gillar inte att vara för sig själv, vill bli hållen, pratad till, lekt med osv
* Har utvecklats mycket på det fysiska den senaste tiden
* Ger ifrån sig ljud då och då, som "oooo", "äää" och andra småljud men inte så mycket och efter varandra utan sitter hon och leker och biter på leksak så kan hon säga "oooo" mitt i och sen leka vidare för att ett tag senare säga samma sak igen. Inget "babbel" än så som man ser att bebisar pratar med sig själva.
* Har mycket ögonkontakt och ler nästan direkt.

Fram till för 2-3 veckor sedan så gav hon ifrån sig ljud lite oftare och härmade mycket, sa man "pooo" så sa hon "pooo" tillbaka. Nu har det slutat tvärt. Härmar inte och vet inte varför. Kanske fas? Kanske kommer det igen?

Läser man runt så "ska" bebisar prata MYCKET nu... och ofta. Men hon gör inte det. Läser på andra ställen så kan man se att det kan komma runt 4-5 månader.. men oftast läser man mycket tidigare, 2-3 månader.

Blir bara så frustrerad... vadå, skulle det betyda att något är fel? Kan inte bebisar vara olika på den fronten också precis som med när de börjar sitta, rulla, le osv.

LEDSEN!
- «
- ‹
- Sida 2 av 2
- 1
- 2
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Seriöst. Autism för att 4 månaders inte jollrar mycket?
Anonym (Seriöst) Trådstartaren

Äldre 20 Jul 00:44
#11

Visa endast Anmäl

Pormoicheia skrev 2010-07-20 00:15:42 följande:
Vi har, ärligt talat inte sagt något om det till BVC...Men de vet att han är väldigt tillbakadragen just när det kommer till pratet. De saker vi sett är sånt man behöver vara mer uppi honom för att se.

Men för att svara mer på frågorna. Jo, han har alltid, tills senaste året, föredragit att vara själv och kroppskontakt har han alltid velat undvika (förutom tröts när han varit ledsen eller att sitta i knä korta stunder då).
Böcker var han helt ointresserad av tills han fyllde 3, men det är bara bilderna han är intresserad av än då länge.
Inte en chans att han fixar att rita någon huvudfoting tills 4-års kontrollen! Oftast blir det bara vaga streck och "hack" med kritorna på pappret.
Sjunger jag blir han arg och säger åt mig att sluta (oftast skrikern han NEJ med gäll röst och håller för munnen på mig.

Sen har han små tvångssyndrom som håller i sig. Att bli kladdig på händerna är känsligt, att ha papper han torkat sig på kvar på bordet under måltiden går INTE utan det ska i soporna direkt. Han är väldigt ordningsam när det kommer till vissa rutiner (men detta är ju något som är rätt vanligt ibland barn i 3-5 års åldern dock men vi upplever det som lite mer än normalt). Sova i samma säng går ibland, men bara om han slipper ligga för nära för länge. Helst så ligger han i sin egna säng.

Jag skulle kunna göra listan lång på sånt som liksom är "typiskt autism" med honom.

Språkutvecklingen, bristen på "fantasilekar" och bristen på intresse av närhet är ju dock 3 tydliga drag han har. Tittar man på vilka kriterier barnen ska fylla innan 3 års ålder så fyller han de allra flesta, men sedan han fyllde 3 har han dock kommit ikapp bra.

Men vi får se vad de säger på dagis.
Tack så mycket för ditt utförliga och ärliga svar!

Märkte ni av dessa saker även vid 3-4-5 månaders ålder? Dvs att han inte tyckte om att ni sjöng för honom, höll honom, sov med honom osv.

Jag vet inte varför jag ältar detta...
Pormoicheia

Äldre 20 Jul 00:54
#12

Visa endast Anmäl

Anonym (Seriöst) skrev 2010-07-20 00:44:41 följande:
Tack så mycket för ditt utförliga och ärliga svar!

Märkte ni av dessa saker även vid 3-4-5 månaders ålder? Dvs att han inte tyckte om att ni sjöng för honom, höll honom, sov med honom osv.

Jag vet inte varför jag ältar detta...
Ja vi trodde ju att vi gjorde fel först när han bara skrek och skrek. Jag gick i 3 dagar och vyssjade, sjöng, bar, vaggade, badade honom o.s.v. när han inte kom till ro. Väl inne på tredje dagen så var jag helt slut och la ner honom i hans säng och bara gick därifrån och andades, några sekunder senare blev det tyst och så låg han och sov.

Han blev arg när vi liksom störde honom i hans lek (som innebar att ligga på golvet och bara titta på leksakerna snarare än att leka med dem) så han har alltid ogillat allt som barn "i normala fall" älskar (sång, lek, uppmärksamhet, kramar, prat).

Det gick ibland bra att sova tillsammans, under förutsättningen att man inte hade så mycket kontakt med varandra. Så det har alltid funnits där.
I spell like a rake because I'm in so fast in my fingers
Anonym (Seriöst) Trådstartaren

Äldre 20 Jul 01:05
#13

Visa endast Anmäl

Pormoicheia skrev 2010-07-20 00:54:18 följande:
Ja vi trodde ju att vi gjorde fel först när han bara skrek och skrek. Jag gick i 3 dagar och vyssjade, sjöng, bar, vaggade, badade honom o.s.v. när han inte kom till ro. Väl inne på tredje dagen så var jag helt slut och la ner honom i hans säng och bara gick därifrån och andades, några sekunder senare blev det tyst och så låg han och sov.

Han blev arg när vi liksom störde honom i hans lek (som innebar att ligga på golvet och bara titta på leksakerna snarare än att leka med dem) så han har alltid ogillat allt som barn "i normala fall" älskar (sång, lek, uppmärksamhet, kramar, prat).

Det gick ibland bra att sova tillsammans, under förutsättningen att man inte hade så mycket kontakt med varandra. Så det har alltid funnits där.
De bitarna låter inte alls som vår lilla. Hon älskar allt som har med uppmärksamhet att göra och är nyfiken på nästan allt. Leker, biter, försöker göra små ljud osv. Blir glad av våra ansikten och röster, vänder sig efter oss och följer oss med blicken genom hela rummet osv.. och vill absolut inte ligga för sig själv längre än typ 10 min.

Det är bara det här med jollret/pratet...
Pormoicheia

Äldre 20 Jul 01:09
#14

Visa endast Anmäl

Anonym (Seriöst) skrev 2010-07-20 01:05:57 följande:
De bitarna låter inte alls som vår lilla. Hon älskar allt som har med uppmärksamhet att göra och är nyfiken på nästan allt. Leker, biter, försöker göra små ljud osv. Blir glad av våra ansikten och röster, vänder sig efter oss och följer oss med blicken genom hela rummet osv.. och vill absolut inte ligga för sig själv längre än typ 10 min.

Det är bara det här med jollret/pratet...
Inget att oroa sig över, jag lovar
I spell like a rake because I'm in so fast in my fingers
Anonym (Seriöst) Trådstartaren

Äldre 20 Jul 01:30
#15

Visa endast Anmäl

Pormoicheia skrev 2010-07-20 01:09:42 följande:
Inget att oroa sig över, jag lovar
Tack snälla!! ${#emotions_dlg.flower}$
Anonym (Seriöst) Trådstartaren

Äldre 20 Jul 22:35
#16

Visa endast Anmäl

Någon annan som har någon tanke eller erfarenhet?
Anonym (Seriöst) Trådstartaren

Äldre 20 Jul 23:40
#17

Visa endast Anmäl

Hoppas på några fler svar.
Anonym

Äldre 26 Jul 22:58
#18

Visa endast Anmäl

Vår son har jollrat olika mycket i perioder. Ibland har jag märkt att han varit tyst nästan hela tiden i flera veckor, sedan babblar han som sjutton igen. Det är nog ingen fara. Men du kan ju ta upp din oro med bvc.
Anonym

Äldre 26 Jul 23:00
#19

Visa endast Anmäl

Alltså ta upp det med bvc för att få ett proffestionellt svar. Det är ju synd att du ska gå och oroa dig över något som nästan säkert är helt normalt. Och dumt för din son att känna att hans mamma är orolig.
Anonym (Amanda)

Äldre 26 Jul 23:02
#20

Visa endast Anmäl

Jag kan tänka mig att din lilla är inne i en intagande fas just nu, eller att hon helt enkelt är lite försiktig av sig. Sen gör hon kanske som sina föräldrar: Är ni väldigt pratiga och extroverta av er, eller är ni mer lugna, försiktiga och introverta?
PruttPottan

Äldre 27 Jul 00:31
#21

Visa endast Anmäl

Anonym (Seriöst) skrev 2010-07-19 23:39:35 följande:
Tack för din input :) Skönt att läsa!

Hon är helt fantastisk på alla sätt och vis. Är en mycket glad liten bebis som älskar att le och sysselsätta sig men samtidigt verkar hon vara den typen som tycker om att titta och ta in allt. Trycker in händerna i munnen så att man kan tro att hon kommer sätta dem i halsen. Dregglar en hel del nu också så kanske är det tänderna som är på G och som därför tar upp hennes tid och koncentration?

Hon har varit tidig med mycket och är riktig duktig på det mesta. Rullar runt, håller upp huvud och bröstkorg, vänder sig efter ljud och har börjat titta på mamma och pappa när man säger "Var är pappa?", blivit starkare i benen så hon kan stödja sig någorlunda bra på dem, blivit stabilare i nacken så man inte alls behöver tänka på huvudet, greppar efter leksaker och annat som man håller framför henne, följer föremål med blicken och även människor genom rummet osv.

Men hon är ganska så tyst av sig. Och jag har hela tiden tänkt att det är väl som med allt annat men så blir man så ledsen av alla tävlingar på Internet "Min pratar sååå mycket så jag får huvudvärk... det är väl inte normalt att inte jollra?" osv.

Folk fattar inte att de gör andra ledsna... och ger oss hjärnspöken.

Vore intressant att höra om det finns fler än jag som har en lite tystlåten bebis.

Hon föddes tillväxthämmad, vet inte om det har med saker och ting att göra.
Du kunde lika gärna beskrivit vårt barn. Måste säga att jag skrattade till när du beskriver det där med händerna nere i halsen. ag vet inte om det är tänderna men kan nog vara, när jag tänker efter så har sonen börjat med detta igen och en sista tand är på väg upp. Bara att ladda upp med bitringar så man alltid har kylda. Vi har en i frysen som han får på kvällen när han ska somna, den hjälper kinkigheten mycket för oss =)

Vår son har idag lärt sig krypa, innan rulla han mest runt. Och han är 8 månader! Men han var tidig med att kunna pussas och ta tag i en för att pussas på kinden (nåja, lite pussar och mycket hångel då på kinden *s*)

Han pratar fortfarande inte mycket, ibland får han stolleryck och testar rösten men sen sitter han och iaktar världen ganska mycket.

Jag förstår precis vad du menar, man ska inte jämföra men gör det iaf.

Jag ser det å andra sidan som bra att vår son inte är först med allt, då hinner vi anpassa oss också *s* Han tar den tid han behöver. Jag hörde om en som hade en som började gå när han var runt 6 månader, de fick ha störtkruka på honom i frigolit för han var så ostadig. Inte bättre det heller.

OM det nu skulle vara så att ditt barn har ett hadikapp så lär du upptäcka det vart det lider iaf, så sluta upp att lyssna på andra, och NJUT av tiden du har nu, innan ditt barn börjar upptäcka allt runt mer *s* Då får man inte en lugn stund <3

Jag tycker du ska ta upp din oro med BVC, de är till för ditt barn och för dig. Kanske kan de hjälpa dig och visa på att ditt barn är precis normalt =)
*kram*
Anonym (x0x0)

Äldre 24 Aug 11:34
#22

Visa endast Anmäl

trådstartaren...hur har det gått?? min son har dålig ögonkontakt och är nu 4 mån..är mycket orolig
Anonymmamma12

Wed 14 Aug 2024 20:08
#23

Visa endast Anmäl

Hamnade av en slump i denna tråd och kände att jag som före detta orolig mamma vill hjälpa andra i samma ?autism-sökande?. När min son var mellan 0-1,5 var jag övertygad att han hade autism, jag aktivt letade efter tecken och när någon stämde kände jag direkt en klump i magen och tänkte ?jag visste det!!?. Så var ju alls inte fallet och nu när han är 2,5 och en pratglad och social kille har jag släppt det helt. Allt började med att han log sent och jag googla och hitta autism, läste tråd efter tråd och ångrar idag hur mycket tid jag la på att googla. JAG VET att det är svårt att inte googla, men det kommer ändå inte ändra situationen så försök att låta bli. Så onödigt att oroa sig i onödan som i mitt fall. Allt kan ju vara tecken på autism min son log sent, hade inte jättemycket ögonkontakt, va inte så gosig, väldigt svårflörtad osv. Idag skrattar vi åt att han va en liten surgubbe. idag är han världens busigaste, mammigaste och pratgladaste kille, vände helt vid ca 2 år.

Det jag vill ha sagt är oroa er inte och prata med BVC vid oro, inte Google!
Anonym (Jo)

Wed 14 Aug 2024 20:21
#24

Visa endast Anmäl

Jag har en son med grav språkstörning. Sök på det! han jollrade lite eller inte alls, extremt social, älskade närhet på alla sätt, väldigt mammig, han ritade aldrig ngt förutom kladd fram tills förskoleklass. Huvudfotingen kom då. Trots sin språkstörningsdiagnos är han tvåspråkig på eget initiativ. Han började med lite ord i ganska tidig ålder men sen försvann det.

min yngsta som inte har ngn diagnos, han är 5.5 år och gör bara klotter , ingen huvudfoting där :)
Anonym (Jo)

Wed 14 Aug 2024 20:22
#25

Visa endast Anmäl

Jo, glömde skriva att grav språkstörning liknar autism väldigt mkt. :)
Anonym (M)

Wed 14 Aug 2024 20:31
#26

Visa endast Anmäl

Anonym (Jo) skrev 2024-08-14 20:21:28 följande:
Jag har en son med grav språkstörning. Sök på det! han jollrade lite eller inte alls, extremt social, älskade närhet på alla sätt, väldigt mammig, han ritade aldrig ngt förutom kladd fram tills förskoleklass. Huvudfotingen kom då. Trots sin språkstörningsdiagnos är han tvåspråkig på eget initiativ. Han började med lite ord i ganska tidig ålder men sen försvann det.

min yngsta som inte har ngn diagnos, han är 5.5 år och gör bara klotter , ingen huvudfoting där :)

Du vet att tråden är 14 år gammal....

Och nej, alla barn som inte jollrar eller jollrar väldigt lite har inte grav språkträning eller autism.
Anonym (Jo)

Wed 14 Aug 2024 23:20
#27

Visa endast Anmäl

Anonym (M) skrev 2024-08-14 20:31:09 följande:
Du vet att tråden är 14 år gammal....

Och nej, alla barn som inte jollrar eller jollrar väldigt lite har inte grav språkträning eller autism.
Det var inte jag som puttade tråden. Det är väl så klart jag vet!

«
‹
Sida 2 av 2
1
2
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Seriöst. Autism för att 4 månaders inte jollrar mycket?

Seriöst. Autism för att 4 månaders inte jollrar mycket?

INNEHÅLL