• chatnoir

    Tre dagars inskolning?

    Jag undrar om någon här har erfarenhet av tre dagars inskolning på dagis? Sonen ska skolas in om ett par veckor och på vårt dagis har de börjat med tre dagars. Å ena sidan tror jag att det skulle kunna gå bra. Sonen är väldigt trygg och harmoniskt och redo att knyta an till andra personer. Han tycker också att det är superroligt med andra barn och glömmer oss totalt när det finns andra barn att leka med. Å andra sidan kan jag inte låta bli att känna mig lite orolig och tycka att det är väl kort med tre dagar.

    Vi har varit och hälsat på ganska ofta och lekt ute på gården, så både fröknarna och dagis är bekanta. Vi åker eller går förbi så gått som dagligen och säger då att det är hans dagis. Så jag tycker att han är ganska väl förberedd även om vi bara har varit inne i lokalerna ett par gånger.

    Jag antar att det finns möjlighet att förlänga inskolningen om det blir jobbigt för honom, eller vad tror ni? Jag kan vara med längre än de tre dagarna, så det är inga problem för oss att förlänga om vi upplever att sonen behöver det.

  • Svar på tråden Tre dagars inskolning?
  • chatnoir
    Hej och Hopp skrev 2010-08-08 19:28:37 följande:

    Jag är förskollärare och har skolat in barn enligt heldagsinskolningsmetoden och tycker att det fungerar bra. Jag tycker inte att man ska utgå från 3 dagar - jag tycker inte att man ska stressa på för mycket med inskolningen med något barn... Men att barn och föräldrar upplever hela vardagen tillsammans är väldigt positivt.

    Jag ska själv snart skola in min dotter (som alltså är adopterad) och här blir det ingen 3-dagars.
    Jag har avsatt en månad för inskolningen - jag tänker vara med henne mycket och länge så att hon förhoppningsvis är helt trygg med förskolepedagogen innan jag lämnar henne.


    Intressant att du som förskollärare har erfarenhet av den kortare inskolningsmetoden men trots det väljer en långvariant till dotter. Jag antar att du har valt den för att din dotter är adopterad?
  • chatnoir
    chloe08 skrev 2010-08-08 22:19:36 följande:

    Vi har fått rekommendation av "specialister" som jobbar med anknytning att låta inskolningen ta tid. Miljön liknar på många sätt barnhem och det kan innebär att många olika känslor kommer upp och det är viktigt speciellt för våra adopterade små liv att låta inskolningen ta tid. Vi har räknat med minst 6-8 veckor. Vi påpekade detta till personalen som hade full förståelse att inskolningen tar tid och enligt rekommendation så är det bättre att låta det ta tid än att det blir bakslag och man får börja om igen. Jag kommer till en början vara aktivt med prinsen för att sedan backa och finnas i närheten så länge det behövs, detta oavsett att dagiset har inskolning på en vecka. 
    Märker man att det funkar bra så skadar det ju inte att finnas i närheten så barnet är medvetet om att man är i närheten, kanske i annat rum medans  barnet är med personalen och barngruppen självständigt, det ger en trygghetskänsla för barnet. Det ska bli spännande att se hur det går i höst...


    Jag har också funderat en del på att miljön på dagis liknar barnhemmet. Därför skulle det kännas väldigt bra om han får vänja sig vid den miljön i lugn och ro med oss i närheten. Miljön liknar barnhemmet, men mamma och pappa finns kvar och är aldrig långt borta! Om han blir ledsen finns vi där för att trösta, liksom möjligheten att trygghetstanka fem sekunder med en kram.
  • chatnoir
    M2003 skrev 2010-08-08 23:07:21 följande:
    För alla våra barn har vi bara haft tre dagar. Första adopterade dottern skulle få en vecka men det blev snabbt reducerat till 3 dagar som blev två dagar. Hon älskade dagis frånförsta sekund! Redan andra dagen gick jag och var borta i fyra timmar. För de andra har det inte tagit mer än max tre dagar. Allt har flutit på väl!
    Jag tror att det är den separationsångest man själv känner som man överför på barnen och då går det inte bra. Vi har iofs peppat våra barn flera veckopr innan de skall börja dagis med små glada tillrop "oh tänk så kul snart skall du få börja dagis och där får man leka jätte mycket och busa och ha så roligt!" Barnen var helspeedade inför dagis start och tyckte att det skulle bli jätte roligt. De riktigt små vet jag förstås inte hur medvetana de var, men bra har det gått hela tiden och alla barnen har trivts utmärkt! Lycka till!
    Jag hoppas och tror att sonen också kommer älska dagis! Det är därför vi väljer att börja nu även om vi egentligen skulle kunna trixa med våra timmar och ha honom hemma några månader till. Som jag skrev i TS så talar vi också ofta om dagis och han vet redan att man har väldigt roligt där eftersom vi ofta har varit där och lekt ute på gården. Det är väl det som gör att jag trots allt tror att det kommer gå ganska smidigt, det känns helt enkelt som att både vi och han är redo.
  • chatnoir
    Tufselina skrev 2010-08-08 23:24:41 följande:
    Att just själva avskedet är svårt kan bero på att många adopterade barn har blivit lämnade ganska abrupt av barnhemspersonal, fostermamma etc några kanske ett flertal gånger innan barnet kom till oss. De har blivit lämnade av någon känd person, lämnat sin kända miljö och kommit till okända människor och en okänd miljö. Vad är det som säger att det inte kan hända igen???? Barnet kan inte vara säkert på det!
    Vi har alltid lämnat kvar något ex halsband, vantar etc samt att dotterna har haft ett litet album med foto på oss, sitt rum mm. Har hon varit ledsen och längtat efter oss har det varit en tröst för henne + att pedagogerna naturligtvis har haft henne nära. Vi skolade in henne under 6 veckor och gick inte ifrån henne förrän hon var trygg med en pedagog, hon släppte in de andra pedagogerna efter ett tag men hon orkade inte knyta an till mer än en i taget.
    Det verka som om du har fått en bra kontakt med förskolan och det är så positivt. Det finns en skrift som adoptionsorgansationerna ger ut, den kostar 40 kr och man kan beställa på hemsidorna. Sen finns det en bok av Dan och Lotta Höjer , Adopterade barn i förskolan (tror jag den heter) som oxå är bra att läsa för personalen. Lycka till med förskolestarten!
    Intressant förklaring till varför just avskedet är så smärtsamt!
  • Krickita

    Vi hade tre-dagars och det funkade jättebra! Egentligen borde man kalla det heldags-inskolning, för grejen är att föräldrarna är med hela dagar och barnet har en trygg famn att utgå från och utforska allt det nya.

    Däremot måste man avsätta 1-2 mån för inskolningen totalt, för man får räkna med att dom blir sjuka/trötta och behöver vara hemma mycket i början. Vår son gick 1-3 dagar per vecka de första månaderna.

    Min pojke var bara 18 mån när han började, han var ju bara 6 mån när vi fick honom. Men då hade vi varit supernoga med vårt ankytningsarbete hela första året, ingen annan än vi föräldrar fick mata, natta, byta, trösta.

    Vinkevink

  • chatnoir
    Krickita skrev 2010-08-09 12:39:21 följande:
    Vi hade tre-dagars och det funkade jättebra! Egentligen borde man kalla det heldags-inskolning, för grejen är att föräldrarna är med hela dagar och barnet har en trygg famn att utgå från och utforska allt det nya.

    Däremot måste man avsätta 1-2 mån för inskolningen totalt, för man får räkna med att dom blir sjuka/trötta och behöver vara hemma mycket i början. Vår son gick 1-3 dagar per vecka de första månaderna.

    Min pojke var bara 18 mån när han började, han var ju bara 6 mån när vi fick honom. Men då hade vi varit supernoga med vårt ankytningsarbete hela första året, ingen annan än vi föräldrar fick mata, natta, byta, trösta.

    Vinkevink
    Roligt att höra att det funkade bra för er! Sonen ska gå 9-12, måndag till torsdag, så han kommer vara hemma mycket med oss. Kanske därför som det känns så bra, eftersom vi kommer ha en massa tid tillsammans fortfarande. Det är ingen vrålstart med heldagar, utan tanken är att han ska få vara där och leka några timmar. Vi tror att han kommer må bra av det.
  • Hej och Hopp

    Jag har absolut inget emot heldagsinskolning - och kommer att vara med hela dagar med dottern, men gillar inte om man använder metoden för att det ska gå fort. Jag tror inte att det är negativt för något barn att få lite längre tid på förskolan tillsammans med sina föräldrar även om det säkert går bra för många även med kort tid.

    Hade inte min dotter varit adopterad så hade jag inte avsatt en månad för inskolningen (även om man alltid måste vara beredd på att det kan ta tid) men jag hade ändå inte bara skolat in mitt barn i 3 dagar. Nu har inte den förskola som min dotter ska börja på ett sådant inskolningsschema som grund heller...

    Jag tänker också på att förskolemiljön liknar barnhemmet på ett sätt även om min dotter var 9 månader när jag hämtade henne och det som egentligen liknar är att det är många barn och några vuxna som ansvarar för dem. Själva miljön i hennes vietnamesiska barnhem och en svensk förskola har inte många andra likheter måste jag säga.

    Men - den stora frågan är ju separationen från mig och hennes tidigare erfarenhet av separationer. Jag tror också att det kommer gå bra egentligen men jag vet inte hur hon kommer att reagera och jag vill göra det så mjukt som bara är möjligt.

  • chatnoir
    Hej och Hopp skrev 2010-08-09 17:22:15 följande:
    Men - den stora frågan är ju separationen från mig och hennes tidigare erfarenhet av separationer. Jag tror också att det kommer gå bra egentligen men jag vet inte hur hon kommer att reagera och jag vill göra det så mjukt som bara är möjligt.
    Exakt, jag känner också att varför skynda på det om vi har tid att avsätta för att sonen ska landa tryggt i allt det nya? Samtidigt vill jag inte helt ifrågasätta förskolans metod, som de tycker fungerar bra. Men jag ska absolut tala med dem innan inskolningen och säga att vi inte kommer släppa sonen om det inte känns bra och att vi har tid att avsätta för att ta det lugnare om det behövs. Hoppas bara att det tas väl emot av personalen, att de inte tycker att man är besvärlig. Men det är väl risken man får ta för att behålla harmonin i vår lilla familj.
  • iconic
    chatnoir skrev 2010-08-10 11:12:54 följande:
    Exakt, jag känner också att varför skynda på det om vi har tid att avsätta för att sonen ska landa tryggt i allt det nya? Samtidigt vill jag inte helt ifrågasätta förskolans metod, som de tycker fungerar bra. Men jag ska absolut tala med dem innan inskolningen och säga att vi inte kommer släppa sonen om det inte känns bra och att vi har tid att avsätta för att ta det lugnare om det behövs. Hoppas bara att det tas väl emot av personalen, att de inte tycker att man är besvärlig. Men det är väl risken man får ta för att behålla harmonin i vår lilla familj.
    Som förälder har man rätt att vara besvärlig. Har man aldrig behövt vara det förr så kommer det garanterat nya utmaningar då man som förälder kommer att behöva stå upp för barnet i förskola, skola osv. Vad jag menar är  om de nu skulle tycka du är besvärlig för att du är lyhörd för din sons behov, så får de ta det helt enkelt... Jag tror det kommer lösa sig galant för er. Ni har ju verkligen tänkt igenom era behov innan ni kliver in på förskolan och verkar samtidigt öppna för att ta in personalens erfarenheter som ngt positivt. 
  • Hej och Hopp

    Min erfarenhet är att de flesta förskolepedagoger är flexibla och tillmötesgående så det är nog ingen fara.
    Så länge det inte går ut över övriga barn eller alltför mycket över verksamheten så brukar det mesta gå att lösa.

  • chatnoir
    iconic skrev 2010-08-10 14:16:40 följande:
    Som förälder har man rätt att vara besvärlig. Har man aldrig behövt vara det förr så kommer det garanterat nya utmaningar då man som förälder kommer att behöva stå upp för barnet i förskola, skola osv. Vad jag menar är  om de nu skulle tycka du är besvärlig för att du är lyhörd för din sons behov, så får de ta det helt enkelt... Jag tror det kommer lösa sig galant för er. Ni har ju verkligen tänkt igenom era behov innan ni kliver in på förskolan och verkar samtidigt öppna för att ta in personalens erfarenheter som ngt positivt. 
    Tack!
Svar på tråden Tre dagars inskolning?