vad ska jag göra? min dotter fick en leksaksspruta i snippan...

Jag hade inte gjort något alls. Barn är nyfikna på varandras kroppar, stora som små. Möjligen  skulle jag ha ett extra öga på dem, men jag skulle inte kalla det övergrepp eller liknande. En annan sak om barnet var uppenbart ledsen etc.

Vad jag har läst så undrar jag om inte det äldre barnet varit utsatt för något sexuellt, framförallt om barnet visar tydlig ångest som beskrivet kring sin stjärt. Jag hade pratat med mamman och sedan hade jag inte låtit barnen leka utan uppsikt. Det är ju trots allt inte barnets fel att det gör som det gör.

Visst kan man som förälder skrämma upp och på det sättet se till att det inte upprepas, men det är inte ett så konstigt beteende från en 4-åring.
Men det är klart att det är att föredra att barnen är jämngamla när de experimenterar.
Här hemma har vi haft det här "problemet" med dottern och en kompis när de var runt 4-5 år och jag har varit väldigt tydlig med att man absolut inte får stoppa in nåt i varken sin egen eller andras snippor.
När dotterna sa att det hänt upprepade jag det och berättade också för de andra föräldrarna och sen var det inte mer med det.

Jag tycker absolut INTE att ni ska göra det äldre barnet till nån slags förövare och hålla rättegång.
Prata med din lilla utan att skrämma upp henne och be din syster prata ordentligt med sin dotter (alt gör det själv om ni står varandra nära). Sen får ni helt enkelt inte lämna dem ensamma på ett tag.

Det värsta du kan göra är att lägga över dina känslor på din dotter eller systerdotter, det kommer att göra dem både rädda och förvirrade.
Ibland får man bara bita ihop och säga: Ojdå, det var ju inte bra. Så får man ju inte göra.
Och till det större barnet kan du/föräldrarna säga: Jag förstår att det är spännande med snippor och snoppar men man får ALDRIG stoppa in nåt där. Det är farligt och man kan gå sönder. Det får du ALDRIG göra mer om du ska leka med din kompis.

Skuldbelägg INTE 4-åringen för guds skull!!!! Sådant kan medföra livslånga skamkänslor kring sexualitet och även  kring relationen till just er. Försök se det hela i ett STÖRRE perspektiv.
Självklart känns er lilla 2-åring liten i jämförelse med 4-åringen. MEN(!!!!!!) 4-åringen ÄR också ett litet barn.

Jag anser självklart att händelsen var FELFELFEL... Men hänt har hänt och som många andra har skrivit är det enda ni kan göra att vara mer närvarande.
Även om 4-åringen till viss del förstår skillnad på rätt och fel, så han hon även RÄTT till ett vuxet stöd i denna situation.

Att skuldbelägga, skälla ut, hota, kränka, tvinga fram en ursäkt skulle aldrig leda till något annat än skam i den lilla 4-åringens självkänsla. Att prata "för mycket" om detta ämne kan troligtvis sätta griller i huvudet på barnet. Bättre att tydligt och lugnt säga NEJ och förklara så enkelt det går att man inte för göra så.
Var det länge sedan det hänt kan du glömma att ta upp det i efterhand. Barn lever här och nu.
Och jag vet, av egen erfarenhet, att intresset för sexuella utforskningar hos småbarn klingar av med tiden. Men din dotter ska förstås INTE komma till någon skada fram tills dess. Och där kommer ni in i bilden. Vuxna, sansade, lugna, vägledande, trygga och snälla föräldrar ständigt närvarande!
Om 4-åringen var min unge och du var min syster, skulle jag vilja att vi tillsammans tog ansvar för att sådant aldrig upprepades. Men om du på något sätt "gav dig på en 4-åring" med hot, skam och skuldkänslor skulle jag förmodligen bryta kontakten med dig!   Lycka till! /Misa

Sedan behöver inte småbarn ha varit utsatta för sexuella övergrepp bara för att ogilla tempen i rumpan.
Båda mina barn har från tidig ålder (6-9-månader) vridit och skruvat på sig och gnällt och ibland skrikit i högan sky av tempen... Det tror jag är vanligare än att ligga helt oberörd...

känner att jag måste opängtera att jag INTE kommer kräva en ursäkt/förlåt från min systers dotter("den skyldiga") det jag skrev var i affekt av vad som hänt, ett par timar efter när chocken kom å jag mådde dåligt. Jag förstår att hon är ett litet barn och inte kommer må bättre av att jag anklagar henne. JAG vill ALLA väl! orsaken till varför min systers dotter ogilar att ta tempen är att hon lider av konstant förstopning och har fått många lavemang o.s.v anl. att jag nämde det var för att säga att hon 4,5 VET att det medför hene ångest/lolust och då gör det hon gjorde på min dotter ÄNNU värre än "ett vanligt barn"........

Jag förstår din känsla Kram på dig!

Min dotter som är 3,5 och hennes jämngamla kusin leker ofta doktor. För några månader sedan kom kusinens pappa på tjejerna med att leka doktor; min dotter låg på soffan utan byxor och trosor, och kusinen var på väg att försöka undersöka henne med en sån där "PEZ" figur (sån som ploppar ut godis ni vet). Inget hann hända alltså, vilket jag är glad för då de har vassa kanter och "huvudet" ju rör på sig...

Här var det ju dock lek på jämn nivå, och båda var med på det, och jag ser inget negativt i själva händelsen. (Med ett äldre barn eller där leken inte var på jämn nivå hade jag nog blivit mer illa till mods) Däremot, med tanke på skador och bakterier osv, har jag sagt att hon gärna får leka doktor, men att hon inte ska leka doktor med snippan eller rumpan. Jag vet inte om det är rätt eller fel sagt, för jag vill inte att hon ska se det som "fel", att det är "fula" kroppsdelar eller något...men samtidigt kan jag ju inte förklara hur ingående som helst heller för en 3,5 åring...utan vill ju undvika att det händer nåt som gör henne eller någon annan illa i de regionerna.

Det år precis så.

Det verkar som om du TS tror att barn är större mognadsmässigt bara för att de är 4½ år.. men det är de inte.

De är fortfarande små barn, och fast detä r 2 år skillnad så är en 4½åring långt ifrån mogen förståndsmässigt för att förstå massa saker som du verkar vilja att de ska förstå.
Skulle du lämna den 2åring med levande ljus?
nej för hon förstår inte vad som skulle kunna hända.. och inte en 4½ åring heller..

Så jag förstår inte varför du skyller på barnet...  det var ju ni vuxna som hade ansvaret!
Och det inkluderar även dig!

det låtrer som om du stämplat denna 4½åringsom en bov redan... och det enda jag kan säga då är att boven i dramar är inte hon utan en vuxen. en 4½åring kan inte ta ansvar för sina handlingar.

Får man skriva så här? Nu blir jag ganska upprörd! SJÄLVKLART är det INTE OKEJ att föra upp saker i ett annat barns snippa, rumpa eller dylikt. SJÄLVKLART ska man prata med barnet som gjort det - att man inte får göra så. Och SJÄLVKLART ska man prata med det utsatta barnet så som någon tidigare skrev - att man ska säga nej, hämta en vuxen osv. MEN! Det ÄR väldigt vanligt att barn i den åldern (4-6 år) leker "doktor", provar sådana här saker, vill titta hur andra barn ser ut "där nere" osv. UTAN att de kommer att växa upp och bli våldtäktsmän och UTAN att föräldrarna har gjort sexuella saker framför barnet. Det handlar inte om sexualitet på det sättet för så små barn. Nyfikenhet är en gissning. Men föräldrarna MÅSTE självlkart lära barnet gränser: att så får man inte göra.

Sjuka gener som skulle leda till att man bli våldtäktsman? Skärpning.

4,5 åringen vet absolut att det är fel. Och när hon blir äldre kommer hon att minnas detta och skämmas. Föräldrarna måste absolut ta sitt ansvar och prata med barnet. Tjejen bör få klart för dej att det är inte acceptabelt och hon ska be om ursäkt till sin lilla kusin.
Har varit nanny i många år och tagit hand om många 4,5 åringar. De är väldigt medvetnaom vad de gör. Vissa är kära och oskudsfulla, andra är det inte....

Håller med många om att det självklart är jättefel, verkar konstigt att tvinga in nåt. Sen tror jag inte att hon kopplade ihop eller tänkte på att det är obehagligt att ta tempen, men nånstans visste ju 4-åringen att det inte var OK när det skulle va hemligt.
Kan du ta tillfället att prata med din lilla tjej att hennes snippa är privat, att ingen ska röra där.

det låter som att hon försöker bearbeta just den ångesten.

avslutar denna tråd med att säga-relationen med min syster/hennes dotter är ine löst. Har inte fått ngn ursäkt. Min dotter vaknar flra ggr/natt i mardrömmar och vill sova i våran säng, när hon är vaken så leker hon mkt doktors lekar och de ska visa sin snippa ... vi avleder henne och leker annat)på barnpsykologens råd), prata inte om det. MEN mitt hjärta brister varje gång, är såå ledsen, min fiina prinsesa är trasig.

Det är inte ok. Jag menar om jag var du så skulle jag ta ett snack med det äldre barnets föräldrar. Och att det äldre barnet sa att det var deras ?????/hemlighet är inte ok