Bebis med på begravning?!

Jag tycker oxå att barn ska stanna hemma när man går på begravning! Min son var bara 3 veckor gammal när jag var på svärfars begravning,  Har oxå varit på flera stycken släktbegravningar men jag har aldrig tagit med barnen! Jag tycker att det är ingen plats för barn!!! Visst går vi till begravningplatsen och lämnar blommor på gravarna med barnen men det är en helt annan sak än att ta med barn på en begravning där vuxna människor är jätteledsna och gråter titt som tätt! Begravningar är ingen plats för barnen!!!! Tycker att det är "dumt" att ta med barn speciellt om man har en barnvakt!! Din lilla dotter klarar nog sig helt bra utan dig under ett par timmar!

Klart man kan ta med barn på begravning och det tycker jag man ska göra. Döden är en naturlig del av livet och det är gråt med och att sörja och vara ledsen det tillhör när någon har dött. Varför ska man dölja saker som är så pass viktiga.
När min son dog i höstas så var det självklart att hans små kusiner skulle vara med jag hade blivit ledsen annars. Och att min 4 åriga systerson frågade saker under själva akten det gjorde inte mig nå han undrade så klart vad som hände.
Ts kan ju faktiskt sitta långt bak så hon kan smyga sig ut..bebisen kan vara nymatad så hon är nöjd innan. Tror att det kommer att gå bra.

Hur tror du din farfar hade velat ha det?
Jag hoppas han velat ha med sitt barnbarnsbarn....

och vad är fel i att barnen ser att även de vuxna kan vara ledsna? sorg är en lika stor del av livet som glädje, och barnen får mkt större förståelse för att en människa har gått bort om de går på begravningen, än om människan bara försvinner spårlöst.

så är dessutom TS bebis alldeles för liten för att ens fatta meningen med en begravning. såklart måste hon få ta hand om sin bebis, den kommer med största trolighet bara att sova i hennes famn.

Min farfar dog när sonen var bara en vecka. Begravning när han var en månad. För oss och resten av släkten var det självklart att han var med. Visst tyckte jag det var lite jobbigt när han gnydde under ceremonin, men fick höra efteråt, främst av äldre släktingar som jag kanske trodde skulle klaga, att det var så skönt att höra ett litet barn i den jobbiga stunden, för då kände de att livet ändå gick vidare. Ta inte åt dig av det din pappa säger - kanske är han mitt uppe i att bearbeta sorgen och tänker inte klart. Du och ditt barn har ju också rätt att säga farväl!

Jag tycker bara att begravning är ingen plats för barn! det är min åsikt! Och det att TS baby är för liten att vara med barnvakt, tycker inte jag! En begravning tar inte hela dan! Min son var 3 VECKOR gammal när han var hos min mamma när hans farfar blev begravd! Varför skulle jag ha tagit honom dit? Han var ju så liten? och min dotter var 1är och 6 månader.. Hon var oxå hos min mamma! Ingen undrade varför barnen var hemma! Dom tyckte som jag, varför ta med barnen till en kall kyrka där alla är ledsna? Dom får nog uppleva sorg nog när dom blir äldre! Det har varit rätt så många dödsfall i våran familj men ALDRIG skulle jag ta med barnen! Nu har jag 4 barn... Har varit på 2 begravningar denna år och båda gångerna har barnen varit hos barnvakt! T.o.m då när vi förlorade babyn i magen och spred askan på kyrkogården så fick barnen vara hemma..... Varför är det så konstigt om jag inte vill ta med mina barn på nåt så sorgligt som begravning? OCH om jag läste rätt på TS så vill inte hennes pappa att babyn ska komma med! Kan man inte bara respektera sin fars önskan? Det är ju hans far som begravs? Alla människor tycker olika och om man inte vill ha barn på begravning/bröllop eller dylikt så ska man faktiskt ha respekt för andras önskan!!!

TS,beklagar sorgen men tänk på vad din pappa vill ha?!

ruskigt ledsamt att du gång på gång har lämnat dina barn hemma. jag var på begravning när min dotter var 3 månader och sonen var 1,5. lillan sov under nästan hela begravningsakten och vaknade på slutet. så då gick jag och ammade henne. sonen var det lite mer fart i, men han hade ändå inga problem med begravningen. och ja, vi grät. och hela släkten blev tröstade av barnen som följde med, min syster fick en jättekram av min son för hennes tårar rann.
och vad är fel i att uppleva sorg? tror du att ett barn inte upplever sorg bara för att h*n skippar begravningen? barnet saknar den döda lika mkt som alla andra. men om barnet inte får uppleva begravningen så får h*n inget avslut, får inte ta avsked av den som dött.
vad gäller bebisar, så måste de såklart få följa med mamman, speciellt om de ammas!
ja, TS pappa har släktband med den avlidna. men det har TS också! Det var hennes farfar. och det är den lilla bebisens gammelfarfar som ska begravas. de har alla släktband och har allihopa rätt att vara där. ingen har mer rätt än någon annan.

Jag hade med min dotter som var ca 2-3 månader när min farbror begravdes för drygt 2 år sen. Hon, som ditt barn hade inte lärt sig ta flaska än.....därför hade jag henne med på begravningen, storebror var på dagis.
Nän min äldsta son var bebis begravdes min mans farmor då ordnade vi barnvakt till honom. Gick super bra! Skönt för mig att få vara ledsen och sörja utan att behöva vara mamma i första hand.

Tråkigt att din familj känner att din bebis inte bör vara med på begravningen, det är ju endå DITT val.

min son  var 3 ½ mån när vi gick på min pappas begravning, jag ammade och allt gick bara bra. Hade en släkting som bar honom under nedsänkningen av kistan. Men det känner du bäst själv hur du vill....

ruskigt ledsamt??? Men herregdu människa! Du får det att låta som om dom har varit i helvetet under tiden jag har varit på begravning!!  5-6 gånger under 8 år!! Mina barn är nu twins 3år pojk 6år tös 7 år!! Annars är jag alltid hemma! Jag går inte ut på helgerna och super och festar.... Mina barn har varit hos en underbar människa (min egen mamma ,och en gång hos deras farmor med åldern 56 och 57 år!) Så menar du att dom har fått några skador nu då?? Alla människor tycker inte att barn ska vara med på begravning!  Mina barn vet om döden om sorgen om allt dom ska UTAN att dom behöver följa med till begravningen! Vi har berättat på annan vis!! SÅ gör vi i våran släkt PÅ BÅDA SIDORNA!! På min och min mans alltså!  Jag skulle ALDRIG ta mitt barn till begravning! Om du tycker att jag är en dålig mamma på grund av det så gör det du!!  Våra barn kommer ihåg sina släktingar med värme och kärlek fast dom inte har varit på begravning! Och jaa, här vart vi bor så har dom en tradition att låta kistan vara öppen, skulle det vara bra för barnen att se sina DÖDA släktingar?

men du. varva ner. för det första har jag inte ifrågasatt ditt föräldraskap, och det handlar varken om hur ofta man har barnvakt eller super. det är ruskigt ledsamt att du har försuttit alla de chanserna till att lära barnen om begravningar, vad som händer där och hur man tar farväl av en älskad person.
varför är det viktigt att ni går på begravningarna, om det inte är viktigt för barnen? Varför är deras känslor förminskade?

Skulle dina barn minnas sina släktingar med mindre värme om de gick på begravningen? om de såg att det är okej att känna sorg, och att dela sorgen med resten av sin släkt?
Min mamma dog för 3 år sen, och visserligen var inte mina barn födda då, men mina systrars var det. De barnen fick ta farväl av sin mormor på hennes dödsbädd, efter att hon gått bort. och de barnen fick inga men, mådde inte dåligt, utan förstod att mormor var borta. att se henne efter döden hjälpte barnen att inse vad som hänt, och att bearbeta upplevelsen. att se döda människor är varken skrämmande eller hemskt, om inte föräldrarna gör det till något skrämmande och hemskt.
underskatta inte barns känslor och förståelse. bara för att det är mindre människor så innebär det inte att de är mindre värda människor.

Ett så litet barn tycker jag inte stör. Jag tycker inte barn stör alls i kyrkan. Det är guds rum och där är väl alla välkomna?! Och som någon annan sagt, sitt långt bak och amma om det skulle behövas. Kan inte barnets pappa också vara med? Som en backup OM det blir för jobbigt för dig, TS?

Min älskade mormor gick bort när E var nio månader. För oss var det självklart att hon skulle få vara med. Fast vi satt längst fram och där låg blommor överallt. Men vi tog med banan som hon ällskade att äta och lite "tysta" leksaker. Och prästen såg ingen konstigt i att hon var med utan tyckte barn hör hemma i livets alla skeden.

Klart att barn ska få vara med på begravningar, döden och sorg är en naturlig del av livet.

Jag håller med om att alla ska vara välkomna i kyrkan. Men rör det sig om ett barn med kolik som gallskriker igenom hela ceremonin så att folk inte kan höra vad prästen säger, hålla sina avskedstal osv förstår jag inte hur man kan säga att de inte stör. Jag skulle bli vansinnig om ett spädbarn gallskrek sig igenom en begravning där jag försökte ta farväl av någon. 

Ja, fast det var ju inte på tapeten i tråden. Ingen har sagt att ett gallskrikande spädbarn inte stör?

Barn kommer däremot inte ha 100 koll på hur det är ok att bete sig och inte på en begravning, men de tycker jag inte gör något,
Jag kommer ihåg när min lilla kusin skulle begravas, han blev bara åtta månader, min då 2 åriga lillasyster satt och ropade "Hej Jojje! leka!" i kyrkan till fotografiet på kistan, och det lös i ögonen på alla rödgråtna människor, lilla Saga som ville leka med sin kusin..

Även om hon levde om lite, pratade och protesterade lite lamt mot att vi skulle sjunga lilla snigel, så var det ingen, vad jag vet, som störde sig på det..

Det var många som tyckte det var skönt, att påminnas lite om livet när man sitter där och sörjer döden. T.o.m min morbror och hans fru, som hade förlorat sitt barn, tyckte att det inte kunde varit på något bättre sätt.

Det förstår jag (och beklagar tragedin din familj fått gå igenom) MEN....det finns ett vedertaget resonemang hos vissa som innebär att barn är underbara och därför kan de aldrig störa. Det är skitsnack. Barn är underbara. Men dekan visst störa! Allt har sin tid och med vissa barn kommer ett visst beteende. Och vissa beteende är inte alltid lämpliga i alla situationer bara för att barn är fina. Det var mest det jag ville ha sagt. 

Ja, där håller jag helt med dig.  Jag har gått ut med min exsambos systerdotter (då två år) ur kyrkan på hans mormors begravning för att hon fick ett raseriutbrott och min svägerska inte gjorde det själv.. Hon tyckte nog att det var skönt att jag tog över, jag var inte den som satt rödgråten och sörjde tanten, jag kände ju henne knappt.

Däremot tycker jag att det är skillnad på att störa och störa, en tvååring som pratar, sjunger lite eller leker och frågar efter den avlidne, eller varför man är ledsen = ok. Skrika, slåss, vråla och åla runt bland kyrkbänkarna = inte ok..

Jag tycker inte att barn stör bara för att de är barn. En tvååring kan inte sitta helt blickstilla och knäpptyst igenom en hel begravning, men det betyder inte att de inte ska få följa med.

Då tycker vi samma Jag tycker att barn ska få en chans att vara med på det mesta. Men jag tycker inte att man nitiskt ska anse att precis vad som helst är ok och upp till omgivningen tat gilla bara för att barnet är barn. Barn kan inte ta ansvar för allting själva. Då är det bra om det finns en vuxen som inser det och kan ta ansvar istället för att ansvarslöst och omdömeslöst gömma sig bakom "det är bara ett barn. Barn får göra som de vill överallt" 

Våran dotter dog förra sommaren. Naturligtvis följde våra barn med på sin systers begravning.
Skulle aldrig komma på tanken att dom inte skulle ha fått vara med och ta farväl av henne.
Storebror sa en gång att han nog inte ville. Och då sa jag att självklart ska du med på din systers begravning och vi ska blåsa såpbubblor till henne och hennes änglakompisar och då blev han så glad. Och han såg verkligen framemot att få blåsa såpbubblor upp till sin syster.

Så vi hade våra 3 små barn med oss,min syster hade sin lilla  då två åriga dotter med. Min mans bror och sambo hade deras två små barn med..6 mycket små barn var alltså med. Vi var bara närmaste familjen,och naturligtvis skulle barnen med. Sedan fick dom efteråt ta sitt avsked med att blåsa såpbubblor till sin syster/kusin och än idag pratar dom alla om sin syster/kusin när det handlar om att blåsa såpbubblor..

Det hela slutade med att vi,20 personer,stod och blåste såpbubblor..Och när vi kände att vi var färdiga,så kom precis glassbilen förbi och började plinga..Kunde inte ha varit ett mer perfekt avslut  än så på en barnbegravning.

Döden är en del av livet..Sorg är en del av livet..Allt är inte rosenskimmrande,ibland sker det tråkigheter och mamma/pappa,mor och far föräldrar..etc..gråter..En begravning är till för att minnas den döde,och även barn kan minnas den döde...

Nu handlar det om en bebis..Och ammar man så är det inte bara att lämna bort barnet.

Är det ngn som ett barn aldrig har kännt så tar man ju barnvakt. Som när min mans faster dog för 2 år sedan. Då tog vi barnvakt för att dom aldrig hade träffat henne,för att hon hade blivit sjuk precis när våran äldsta föddes,så då behövde dom inte komma med ansåg jag.
Men min mans bror hade en annan åsikt och dom tog med sig sina barn fast dom barnen inte heller hade träffat den fastern...Alla gör som man själv anser är rätt,ingen annan kan bestämma det.