Är det okej att ha en fobi som är så stark att man riskerar att bli farlig för sin omgivning om man konfronteras med den?
Mitt svar är att det är verkligen inte okej. Jag VET att fobier är något man inte kan styra över. Man tänker inte rationellt osv men man får inte skada andra för det.
Är man tex extremt rädd för hundar, har hundfobi helt enkelt så kan man inte gå runt som en tickande bomb och sparka ihjäl alla hundar man ser som eventuellt skulle kunna bli farliga. Är man så rädd så är det inte okej att inte söka hjälp utan det ska man TVINGAS till. I fallet med hundvalpen så hoppas jag att mannen tvingas söka hjälp OM det nu var hundfobi som var orsaken. Men det finns en annan tråd för det fallet. Här vill jag diskutera fobier rent allmänt..
Av någon anledning tycker människor att det är okej att skylla på sina fobier när dom beteer sig illa.
Jag led av extrem tandläkarfobi. Som jag har jobbat med och blivit av med till stor del. Ger det mig rätten att sparka och slå på tandläkaren? Nej självklart inte! Jag är hysterisk rädd för getingar. Det kan jag inte styra över men jag får inte knuffa och kanske till och med slå på folk för att undkomma dom surrande nissarna. Det fungerar inte.
Jag tycker det är helt okej att ha en fobi för något. Det kan man ju inte styra över. Det är när ens fobi kan få en att göra saker man normalt kanske inte skulle göra, tex att slå eller sparka på hundar, katter eller vad man nu är rädd för som man måste söka hjälp. Man kan inte gå runt som en tickande bomb och sen skylla på sin fobi. Det går att bli fri från en fobi så det kan man inte heller skylla på.
Tänk om någon skulle ha fobi för tex barn. Får man knuffa bort alla barn man möter då? Självklart INTE!
