Omanliga nypretto "män". Vad tycker ni andra tjejer?

Fast det var kanske inte så du menade Stinky?

Lägg inte ord i min mun. Det du skriver nu, får du äta upp själv.

jo det här "allt eller inget" är så jävla tramsigt.

Men det är ju mycket "allt eller inget" när du skriver i olika trådar. Varför lever du inte efter det då? Känns som mycket snack och lite verkstad. Och jag är nog inte den enda som reagerat på det.

jag lever absolut efter mina värderingar. Helt och hållet. Att jag valt att stanna hemma är för att jag inte tror att dagis är bra för barn under tre. (en värdering jag valt att leva efter) Och för att det ska vara möjligt så måste min man jobba. (jag kan inte försörja oss på min lön) 

Och att vi gjort ETT stereotypiskt val innebär inte att vi lever stereotypt i övrigt. Tvärtom. Desto mer noggranna är vi med att vara bra förebilder. Och detso mer noggranna att kompensera på andra sätt. Allt vi kan för att våra barn ska få växa upp utan en sunkig gammal norm.

och vad är alternativet tycker du? Eftersom att jag väljer att stanna hemma så borde jag även skita i resten? Klä dottern som en rosa prinsessa och ytterligare snäva till möjligheterna?

Ingen kan göra allt. Man får göra så gott man kan.

och "lite verkstad"? Har du insikt i mitt familjeliv så att du vet att jag bara snackar och inte lever efter det?

Helt ärligt, så uppfattar jag dig som mycket snack och lite verkstad. Men jag vet ju inget om ditt familjeliv förutom det du så öppenhjärtligt skriver om här på FL, och jag baserar min åsikt på det.Många som hävdar att de inte är stereotyper, är ofta mer stereotypa än vad de försöker förmedla sin omgivning. Och genom att leva efter en riktig sunkig, gammal norm, dvs. att du går hemma medan din man arbetar, så tycker jag inte att ni lyckas nämnvärt. Ni har ju alternativet att ha enklare tillvaro genom att leva på din lön, men det väljer ni minsann inte. Som sagt: barn gör som man själv gör, inte som man säger.

jo visst vi skulle kunna välja att vara hemlösa och svälta. Men vissa saker är faktiskt viktiga. Typ ett hem. Mat på bordet. Jag skäms inte för att jag prioriterar det före mina ev. ideal.

Jag och min man har valt att göra så gott vi kan. och som det ser ut när jag jämför min unge med andras så ser det ut som att vi har lyckats förbannat bra! Vi har lyckats bredda hennes roll och möjligheter. Hon bemöts inte som en ömtålig prinsessa, inte ens efter sitt kön (eftersom att folk inte ser vad hon är) och hon vallas inte in i en liten mall.

Det gör stor skillnad nu när grunden för hennes självkänsla och personlighet utvecklas.

Aha, så du har alltså inget jobb eller inga inkomster alls? Ajdå. Varför satte du barn till världen, om du är beroende av din mans ekonomi? Vad är det för slags jämställdhet?

De flesta tycker att de lyckas med sina barn. Den förälder som säger att de misslyckats med sina barn, förekommer sällan. 

jag har ett väldigt dåligt betalt jobb. jag kan inte försörja en familj på det. Vi har gjort de bästa val vi kan utifrån de förutsättningar vi har.

jag skaffade barn för att jag ville ha barn. Jag tänker inte låta det faktum att jag inte har en bra lön hindra det. skulle jag vänta tills allt var perfekt så skulle jag inte få barn.

Med lyckas menar jag att min dotter får möjligheten att utvecklas utan att pressas in i en könsmall. För nu iallafall. Tids nog så börjar hon dagis och möter då normer. Tyvärr. Men då får jag helt enkelt jobba mer aktivt med att kompensera de brister som finns där.

Nåväl, skitsamma. Vi kommer nog alltid att ha olika åsikter om uppfostran, jämlikhet etc., men nu är vi långt från TS.

Jag tycker fortfarande att det är avtändande med "gubbkärringar". Ytligare och mer oattraktiva män får man leta efter.  

Vilken tur då att ingen tvingar dig att bli ihop med någon av dem. 

DET skulle varit rena skräcken!

Åh, det var kul att någon tänkte på det också! Stämmer mycket bra :)

Sedan finns det ju för all del de män som är av nendarthalar-typen och som verkligen inte känns ett dugg manliga för det! Nu talar jag om dessa massor av "macho"-män som kommer i flock, vrålandes och loskandes på gator och torg.

De utvecklas för all del redan i grundskolan med ofta likaledes vrålande föräldrar vid kanten av fotbollsplanen! Mammor med - kan tilläggas...

Ses ofta på något ölhak högt kommenterandes förbipasserade tjejer, gärna med en rap som extra slutkläm! Utvecklas ibland till huliganer och kliar sig ofta i skrevet.

Ofta - men inte alltid - är de gräsligt högljudda och skriker till varandra även på en meters avstånd.

DET tycker jag heller inte är direkt tändande för det är inte ett dugg macho för mig.

Minns en gång för länge sedan när jag som yngre extraknäckte som servitris och följdaktligen kom hem mitt i nätterna. Jag hyrde en etta i andra hand ovanpå en plåtverkstad.

Klockan sex varje morgon började killarna / gubbarna / neanderthalarna vråla utanför mitt fönster:

- ÖÖhh Berra - ge mig den där ...

- JAAA  HÄÄR skrek nästa!

Osv. hela morgonen. Ingen hänsyn tagen till de boendes i huset - och jag vaknade alltid efter typ tre timmars sömn. Efter ett par veckors tortyr öppnades ett fönster och undertecknad slog upp fönstret på vid gavel och VRÅLADE tillbaka att de faktiskt kunde hålla käften när klockan var sex på morgonen. De fick en utskälling som nog höll på en kvart och slutade med att ta bad om ursäkt och sedan blev det i alla fall tystare... 

Hänsyn? Tolerans?

Det är också en viss stereotyp som inte ens fejkar något alls - de är bara alldeles och fullkomligt naturliga!

Det är vissa som kommit in på uppfostran och kommit bort lite från TS?

FORTFARANDE så har jag inget emot vare sig mjuka män eller machomän så länge de är naturliga! Vad man sedan väljer är ju som sagt som baken. Hellre en mjuk men manlig man än en totalt fyrkantig macho dock. Kan ju bli liiite svårt att sköta jobbet annars med traditionnt macho värderingar...

Min lille 1 1/2 - kille är totalt absorberad om någon använder en skruvmejsel eller dylikt. MEN han älskar också att sno storasyrrans allra glittrigaste diadem. Helt OK! Han får gärna ha det på dagis om han vill. Faktum är att jag köpte ett alldeles eget åt honom eftersom syrran surnade till när hennes favoritdiadem försvann...

Min tjej har varit rädd för motorljud - och det var lite svårt när hon var yngre eftersom vi gillar allt som rullar. Men nu vill hon ha en egen cross - men den ska vara ROSA.

Däremot har jag heller aldrig särbehandlat henne för att hon är tjej heller. Hon har fått klättra lika högt - springa lika fort osv och heller aldrig satt på henne kläder som är "för fina" för lek. Men hon älskar rosa, glitter, lila och är en riktig prinsessa! Bara man låter dem pröva allt och inte begränsar dem så blir de flesta barn glada och lyckliga.

Så - on ser ut som en prinsessa - men är tuff som en tiger - lite som jag själv, faktiskt.

Det fria valet under normala gränser är vad jag tror på. Nej när det är nödvändigt men inte en otroligt massa tjat i onödan....

Och jag gillar fortfarande inte påklistrade människor. Oavsett om de är gubbkärrinar ( kul uttryck!) , eller macho-wannabees.....

Och som justja skrev - det märks verkligen TYDLIGT vad som är fejk och inte!

*asg* även om jag inte stött på några "gubbkärringar" enligt TS beskrivning så har jag defenitivt stött på den typ av macho män som du beskriver! Och nä, det är verkligen inte en typ av man jag skulle vilja dela mitt liv med!

(F.ö avskyr jag tillgjorda människor oavsett kön, men tillgjorda fjompkvinnor som inte klarar nått på egen hand är nog de jag har svårast för...)

Och jag undrar fortfarande hur du kan veta vilka som är "fejk" och vilka som är "äkta" utan att lära känna dem?

Grattis!! Du verkar ha hittat en av de sällsynta exemplaren som är allt man önskar sig men ännu lite till! Det låter onekligen som en perfekt combo :)

Och jag kan hålla med dig, som skrev att det är minst lite larvigt med fjompiga kvinnor. Det kan jag också störa mig på :) Gud vad jag stör mig dessa dagar - det kanske kommer med åldern eller så...

Men ärligt - tjejer som inte kan byta proppar "hjälp...det blixtrar"...Ohhh.. Eller som skriker på närmaste karl för att värmepumpen stannar i stället för att i alla fall försöka att titta i manualen först. Som knappt vågar byta en glödlampa osv...

Men framförallt så är jag riktigt less på den sortens tjejer som med berått mod manipulerar sin stora starka karl å det grövsta för att få som hon vill. Jag har hört massor av exempel på hur kvinnor får sina killar / grannar /whoever att göra ovanstående saker för att de lägger fram det lite slugt så att HAN SJÄLV ska tro att det HANS förslag!!!   I stället för att bara fråga? Vad är det för fel med det??? I stället för att spela på "stackars lilla jag" - syndromet. Det är ju nedvärderande för kvinnan ???  Eller är vi lätt handikappade idioter?

Jag kan erkänna att jag - om en händig karl är i närheten - ber honom att byta eldosor, dra om telefonen och borra upp saker. Helt enkelt för att det går fortare och för att jag hellre gör något annat och är LAT när det gäller ovan prylar - för det är inte så kul tycker jag.

Men jag skulle inte för den sakens skull stå och fjolla mig för att han ska känna sig extra manlig och "ding" komma på det själv - så testosteronhalten stiger och bröstet bankar av stolthet för det, ha...ha...

Skäms ni inte brudar - snälla kan ni inte bara fråga i stället  enklare så liksom!

Minns någon gång på krogen kring 18. Mina kompisar tyckte att jag skulle gå fram till baren och "fixa lite öl" !! Vaddå fixa lite öl? Jo, men du är så snygg och dessutom har du snyggaste benen och kortkort. Hmmm.

Kan säga att jag varken då eller senare ställt upp som någon stationär "ölfångare" ! Däremot har jag vid tillfälle själv skickat över en god drink om jag sett något riktigt intressant på andra sidan baren.

Slemmiga raggtyper kan hålla sig borta även om de är ursnygga - tacka vet jag roliga och chosefria killar som har svar på tal och hjärna. Råkar de sedan även vara händiga, lite macho och fyrkantiga till utseendet och dessutom gilla att laga mat och har bra närhet till sina känslor - wow! 

Har lite svårt för tjejers sätt att curla både sina barn och karlarna och tycker att många får skylla sig själva när de sitter och klagar över att de aldrig har "egen tid" som det så fint heter. Curla inte då - inget behöver vara perfekt! Tiden räcker inte till allt - skulle fler inse det i stället för att krampaktigt susa iväg så fort ungen somnat och tillrättalägga hemmet  skulle fler barn ha 2 föräldrar. 

Herregud - lägg er och sussa med ungen eller läs något bra och varva ned hjärnan lite. Leksaker kommer ni ändå att få plocka, plocka och plocka i tid och evighet - och ju fortare man hjälps åt med det mesta desto lättare känns det. Det behöver liksom inte ingå att städa och rengöra hemmet i "arbetet" varje dag.

Jag är själv inte särskilt kvinnlig till sättet - har ett mer rakt sätt att sköta saker och ting när det kommer till kritan. Jag gillar inte medsystrar som just pratar sönder och ältar saker och ting i tid och evighet i stället för att göra något åt det. Då blir jag bara irriterad -- jag menar GÖR något åt det då människa...

Jag ska försöka lära mina barn att tänka själva och ta det som står i tidningen med en nypa salt. Att inte använda uttryck som "dom" säger och "dom" bestämmer. Vaddå? Ta reda på fakta och gör en egen bedömning. Det enda som skulle göra mig deppig är om mina barn sällade sig till denna skara som lägger ansvaret för vad som händer på andra eller några diffusa "dom" för orättvisor i samhället. För det är ju enklare än att själv ta något eget ansvar!

Benskörhet t.ex som det talats om - det är STATEN som har ansvar för det ! Hallelujah! Herregud, när ska människor inse att de har ett eget ansvar för sina liv. Ät rätt mat och rör på er, ni hade hemkunskap i skolan samt under senare år - på månge offentliga platser.

Nej, ni ska inte banta med 511 dieter, ni ska äta rätt och röra på er!

Men det är för JOBBIGT! Pust.

Nu är jag låångt från TS själv - men har blivit lite trött och flummade ut i lite andra tankar som bara dök upp. Det är så skönt när alla sover och huset är tomt - men nu ska jag vara vettig och gå och lägga mig för en gångs skull...

God natt alla oavsett åsikter :)