En fråga till er som anser att det är "kvinnans val" om graviditet...

Tja, jag var själv på gång att svara på just det inlägget när jag noterade att det rent tekniskt sett inte fanns så mycket att invända mot... Att mannen är delaktig i befruktningen innebär förvisso inte att han får någon bestämmanderätt över vare sig foster eller den blivande modern.

Därför att kvinnan har ensam beslutanderätt över sin kropp och vad som försigår med den. Vill mannen inte ha barn så får han vara den som står för preventivmedlet, alltså använda kondom.
Finns ingen situation där en man kan tala om för en kvinna att hon ska vare sig avbryta eller fullfölja en graviditet

Haha ! Jafyfan vad man kan formulera sig illa ibland. ;)
Menar såklart när det väl är en graviditet, då valet är att behålla vs abortera.
Kvinnan som påverkas fysiskt i båda fallen... 

det är stor skillnad på att bli lurad och att bli tvingad. om en kvinna gör som ovan lurar hon mannen att bli pappa, inte tvingar honom.

hur stort förtroende man bör visa för en annan människa beror på hur väl man känner honom/henne och vad man själv riskerar om motparten inte lever upp till förtroendet.

...det skulle möjligtvist vara om kvinnan blivit gravid genom att våldta mannen.

Fast jag skulle nog säga nej där också. Det är det inte automatiskt som så att du förlorar din rätt till kroppslig integritet bara för att du begår ett brott. Dessutom torde barnets rätt till liv, oavsett hur liten den rätten är, vara större än den blivande faderns rätt till att inte bli far mot sin vilja. Jag kan ändra inställning om någon ger bra argument, dock.

Som jag har skrivit i tråden ett flertal gånger, anser jag att det beslutet ska tas gemensamt av kvinnan och mannen. Att kvinnan påverkas fysiskt av en graviditet, har ingen påverkan på om mannen blir förälder eller inte. Behålls barnet, blir både kvinnan och mannen föräldrar. Blir det abort, blir ingen av dem föräldrar. 
Ett föräldraskap varar för evigt. Och valet om att behålla barnet eller abort, påverkar enorma tidslinjer eftersom barnet kan få barn, som får barn osv. i en evighet. jämnfört med en evighet, är 9 månader inte särkilt länge.

Det finns folk i tråden som anser föräldraskap, gemensamma beslut, perspektiv i skapande av en ny generation osv. inte betyder något alls. Det enda som betyder något för dessa, är 'kvinnans hårda 9 månader'.

Det finns även folk i tråden som inte anser att kvinnan har något som helst ansvar när hon har sex. Blir hon gravid, anser dessa personer, att det är mannens fel eftersom han  kunde använt kondom. Tanken om att kvinnan skulle taga något som helst ansvar, existerar inte hos dessa personer. 

Kan man inte tänka längre än 9 månader fram i tiden. Kan man inte leva med tanken om att ta ansvar för sitt egna liv. Kan man inte klara av att ta gemensamma beslut med andra, men kräver att alla ska rätta sig efter de beslut man själv tar. Kan man inte se vad föräldraskap betyder för både mannen och kvinnan, så är tanken om "kvinnans självbestämmande" en väldigt trygg och fin tanke. "

"Jag låter bli att ta ansvar eller hänsyn. I slutet är det det ändå jag som bestämmer." Det är ju det de menar.

Men det finns folk som kan tänka längre än 9 månader fram. Det finns folk som kan ta gemensamma beslut med andra människor. Det finns folk som ka ta ansvar för sina handlingar. För dessa är frågan mycket mera nyamcerad och komplicerad än "Kvinnans självbestämmande". 

Tja, jag stämmer ju in på kriterierna i övrigt men jag ser ändå inte att frågan rör så mycket annat än frågan om kvinnans kroppsliga integritet. Om vi bortser från graviditeten så avgörs frågan om föräldraskap i samband med att parterna har sex. Kvinnan kan avbryta en graviditet pga sin rätt till kroppslig integritet men det i sig är inget som involverar mannen även om kvinnan naturligtvis kan diskutera saken med honom.

Ja, det innebär att en kvinna har en "extra" chans att avbryta en graviditet som en man inte har. Ja, det innebär att en man kan bli förälder trots att han, om det varit HAN som varit gravid, själv hade valt en abort. Det finns ingen orättvisa i det om man inte vill mena att naturen är orättvis inrättad som låter ena, och bara ena, parten vara gravid...

är inte helt säker på vad jag tycker där faktiskt, därför "möjligtvis".

kanske tycker jag att vissa typer av brott borde innebära att man förlorar rätten till sin kroppsliga integritet...

tex att man kunde få utföra tvångsabort på en kvinna som våldtagit om det är vad mannen vill eller tvångskastrering av en man som våldtagit.

vad gäller barnets rätt till liv så anser jag inte att det har några egna rättigheter förrän det är så utveckalat att det kan överleva utanför moderns kropp. tyckte jag något annat skulle jag antagligen vara helt och hållet emot abort, vilket jag har full förståelse för att vissa är.

dessutom, om man nu tänker på barnet...skulle nog själv föredra att inte bli född alls än att bli född av en kvinna som våldtagit min pappa och en pappa som inte ville ha mig eftersom jag alltså inte tror att man lider det minsta av att inte bli född men att man riskerar att få lida en hel del om man föds med ovanstående förutsättningar.

 

Som svar på TS; man lider inte av att inte födas. Jag lider av att bära ett barn jag inte vill ha. När man gör en abort så har medvetandet inte hunnit utvecklas ännu så det foster som aborteras lider inte.

jag har då inte hittat någon i tråden som tycker att det är annat än att det bästa är om man och kvinna kan komma överens om huruvida de vill fullfölja eller avbryta en graviditet.

men kan man inte komma överens måste ju någon bestämma eftersom det i just denna situation är omöjligt med en kompromiss.

evighetsperspektivet är ju detsamma för båda parter

vad ansvar innebär är subjektivt, vissa anser att om man blivit gravid ska man ta sitt ansvar och föda o ta hand om barnet, andra att det om förutsättningarna inte är de bästa, tex en av föräldrarna som inte vill, ska man ta sitt ansvar och göra abort.

såväl män som kvinnor kan luras vad gäller preventivmetod, luras är såklart fult, men anser jag, inte ett "brott" av sådan dignitet att det motiverar förlust av det kroppsliga självbestämmandet.

kroppsligt självbestämmande har både män och kvinnor.

att bara kvinnor kan bli gravida, genomgå abort och föda barn är såklart orättvist på gott och ont men antagligen inget vi kan ändra på.

ingenting skulle bli bättre eller mer rättvist för att man just under graviditetens  första del berövade kvinnor rätten att själv bestämma över sina kroppar.

Hurvida ett foster lider av en abort eller inte är väl diskutabelt. Men oavsett, så förvägrar man fostret ett liv. För mig hade det inte spelat någon roll om jag blev mördad som en månadsgammal bebis eller aborterad i v 8. Resultatet hade blivit detsamma: någon fattade beslutet att förvägra mig rätten till ett liv,  jag hade inte funnits.

Nej det är inte diskutabelt. För att ha ett medvetenade krävs en hjärnbark och den börjar bildas senare i graviditeten och då kan man inte heller lida av att inte födas.

Lida av att inte födas.. Är det att försköna "lida av att aborteras"? Forskning är ständigt  i förändring, nya rön som omkullkastar gamla antaganden. Det finns inget säkerhet. En snabb googling ger ex nedstående artikel. Alltså finns det uppenbarligen fortfarande en viss diskussion avseende ex hjärnbarkens betydelse för lidande/medvetande.

http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=8730

Filmet "det tysta skriet" kan också vara intressant tycker jag. Kanske inte avseende aspekten lidande, men mer reaktion.

Men som sagt. För mig spelar det faktiskt ingen roll om fostret lider eller inte. Det är just det faktum att man förvägrar fostret ett liv som jag kan reagera på.

bra skrivet

jag anser att aborten är ett bra val om kvinnan har blivit våldtagen.
och abort är ett bra val om fadern har blivit våldtagen
i alla andra fall gäller det att ta sitt ansvar för eget sexliv och dess konsekvenser.
de har diskussioner utgår från den felaktiga synpunkten att beslutet om ett barn inträffar vid plusset på graviditetstestet.
abort är ingen p-medel.
om de ska bli barn eller inte bestämmer både mannen och kvinnan innan samlaget
vill en man inte bli pappa använder han kondomer eller drar den ut i rätt tid.
att så många män tycker att de skulle bestämma om kvinna ska göra abort eller inte är trams av borstskämda pojkar som tittar för mycket porrfilmer
men jag hoppas att manliga p-piller som kommer snart på marknaden kommer att lösa problemet helt.
för då kan ingen man hävda att hanblev lurade i graviditeten, då kommer han faktiskt att få skylla sig själv om han inte tog den manliga p-pillret

jag anser inte att man ska beröva någon rätten till deras egna kroppar. Jag är bara imot det simpla och ansvariga argument som ligger i att kvinnans självbestämmande betyder allt. 

Kvinnan har en speciell situation eftersom naturen har ordnat att hon bär barnet i sin kropp i 9 månader. Därför har hon rättigheter som mannen inte har. Det är denna rättigheten så många fokuserar på. Men kvinnan bär också ett stort ansvar. Ett ansvar många blundar för eller ignorerar. Ansvaret som har konekvenser som rör kvinnan, mannen och barnet. För att inte tala om barnets barn osv. 

Det är en intressant diskussion om hur kvinnan hanterar det här ansvaret. Några, som jag har påpekat, tänker inte ens på ansvaret. De tänker enbart på sig själva och om det 'är jobbigt' att vara gravid i 9 månader.

Personligen skulle jag aldrig kunna ha en relation till en sådan ansvarslös kvinna och jag kunde aldrig drömma om att mamman till mina barn skulle visa en sådan form för ansvarsbrist.

Personligen har jag den åsikten att det som kan göras gemensamt i dessa frågor, ska göras gemensamt. Ärlighet omkring prevention. Öppenhet om hur evt. konsekvenser bör hanteras. Och gemensamma beslut där man tar hänsyn till både rättigheter och ansvar.

Att jag tycker att det är en självklarhet att det är kvinnans val har väldigt lite att göra med själva längden på graviditeten. Istället så är det avgörande för mig att ingen ska kunna bestämma över kvinnans kropp, hurvida hon ska genomgå en graviditet och förlossning eller en abort, förutom hon själv.

Kvinnan har inga särskilda rättigheter som mannen inte har. Hon har självbestämmande över sin kropp, precis som vad mannen har. Att kvinnan är den som tvingas vara gravid är en orättvisa som dock innebär att hennes rättighet till kroppsligt självbestämmande medför att hon kan avbryta en graviditet, vilket mannen av naturliga skäl inte kan göra. Detta är ingen extra rättighet som kvinnan har utan bara en effekt av att hon har samma rättigheter som en man men också tvingas vara gravid.

Samma sak vad gäller ansvar. En kvinna har inte större ansvar vad gäller barnet än vad mannen har. De är båda skyldiga att vara så goda föräldrar de kan.

Eller vill du göra gällande att kvinnan inte bara skall genomgå graviditeten och i mångt och mycket få sitt kroppsliga självbestämmande ifrågasatt? Hon skall också tvingas bära ansvar för mannens bekvämlighet?

här måste jag lägga in en stor protest.

alla gradiviteter är olika, vissa mår bra, vissa ämre och vissa mår väldigt dåligt.

själv blev jag väldigt sjuk och riskerade att få livslånga komplikationer i form av hjärnskador, nedsatt funktion av lever och njurar.

det finns även andra komplikationer som kan hänga med ett tag efteråt.

så det är inte riktigt så enkelt som att hävda att det bara är nio månader.