Bli tillsammans med ett ex, kan det fungera?

Hej!

Här har du en som e i samma sits. Mannen som jag träffade för 11 år sen o hade ett ca 1 årigt förhållande med är jag idag förlovad med och planerar som bäst att flytta till en större lägenh. tillsammans med honom o min dotter.

Där för 11 år sen var vi väldigt kära men av olika orsaker fungerade inte förhållandet. Han hade sin jobb karriär o jag var "bara barnet". :) jag var då 18 o han 28.. Och nu för bara 3 månader sen träffades vi av en slump o inledde en diskussion om vårt förflutna. han hade inte heller haft något riktigt seriöst förhållande de senaste åren utan hoppats att det en dag skulle bli han o jag igen. jag levde i ett jätte dåligt förhållande o höll fast "bara för dottern". efter många långa samtal om framtiden blev vi båda positivt överraskade av att vi hade starka känslor för varandra fortfarande o valde att börja träffas igen. :)

Såå, jag tycker att ni ska sätta er ner o diskutera om varför det inte fungerade förra gången o framför allt berätta åt varandra hur ni ser på framtiden. om ni båda vill "pröva på " igen eller vet att ni vill va tillsammans så go for it! :)

Puh, blev långt svar det här, men jag hoppas ni får det att fungera.. Lycka till o. kram! 

jag har också precis blivit tillsammans med mitt ex.
Vi träffades för 7 år sedan, var tillsammans i 1 1/2 år, tog slut pga honom för han ville "leka" av sig ( han var bara 17 när vi var ihop). .Träffade en annan man, bodde tillsammans med honom, undertiden hade jag kontakt med mitt ex hela tiden, och varje dag sa han: får jag inte dig tillbaka så kommer aldrig vara med någon! Du är den enda!
Jag visste jag hade känslor för honom, han var min största kärlek men dock hade han sårat mig så mkt när han lämnade mig. 2 år gick och vi höll kontakt som vänner. Jag visste att den mannen jag levde med inte var bra för mig, då det fanns omständigheter vågade jag aldrig riktigt ta tag i saken och lämna honom. J slutet på förra året började jag träffa mitt ex i smyg, då min dåvarande relation verkligen hade gått under jorden från båda hållen, det fanns lixom inget att hämta där längre för jag visste att jag älskade min förra.
Och första gången jag mötte min förredetta, visste jag bara, det är han, han jag ska vara med och han känner likadant! :) Nu bor vi tillsammans och har varit gravida en gång, dock slutade de i mf. Men vi planerar bröllop inom de närmsta året. :)  Gammal riktig kärlek rostar aldrig.... 

Tycker ni ska sätta er ner och prata igenom varför det gick snett och se om det går att lösa, om ni båda känner lia dant och kan lösa det så varför inte satsa på det förhållandet dåsom ni har haft?
Det skulle jag ha gjort, visst så har jag aldrig blivit tillsammans igen med mina x men jag har aldrig haft dom känslorna heller för någon, jagf har varit kär i dom men aldrig älskat dom,
Nu är jag tillsammans med en gammal barndomsvän, som jag har tyckt om sen jag var liten,
Jag älskar honom värkligen, vi vart gravida på första försöket men slutade i mf,
Ska förlova oss i vinter och försöka bli gravida i höst igen.

Hoppas allt löser sej och att ni får varandra!

Åhh vad roligt att läsa era berättelsen och att det faktiskt kan bli bra till slut ändå  
Vi har faktiskt inte pratat seriöst om hur vi ska göra än, och om jag ska vara ärlig tycker jag det är ett jobigt samtal att ta!
Dessutom bryr jag mig alldeles för mycket om vad omgivningen ska tycka (jätte dumt jag vet)
Men man kan ju inte styra sina känslor alltid, och det känns bara så bra just nu! En gång i tiden försökte vi också få barn men som tur var (kan man nog säga nu) så blev det aldrig något, och tidpunkten var verkligen inte rätt då.
Usch, varför ska kärlek oftast vara så komplicerat då?  

Det går!! Lustigt nog är min historia PRECIS samma som din. Till och med tidpunkterna stämmer nästan. Vi hittade tillbaka till varandra i december och väntar vårt första gemensamma barn. Inboxa mig om du vill ventilera :)

Jag träffade min fästman 2010 och vi flyttade ihop 2011. Vi bröt upp året efter då han inte ville ha barn men jag ville det och han ville inte känna att han höll mig tillbaka. Vi hittade tillbaka till varandra förra våren och nu har vi det bättre än någonsin. När han börjar bli färdig med studierna och jag har skaffat ett fast jobb ska vi försöka oss på en bebis. Jag får vänta lite men jag får både min bebis och pappan som jag vill ha. :) Så visst går det att få det att fungera med ett ex, det gäller bara att veta vad det var som gjorde att det inte fungerade tidigare och bestämma sig för om det är värt det eller inte (eller om man, som vi, kan kompromissa).

Oj, jag hade visst råkat hamna i en jättegammal tråd... Hur har det gått, TS?