Olycklig i det lyckliga - vad göra?

kakmagen

Äldre 17 Jul 15:14
24 svar

Visa endast Anmäl

Olycklig i det lyckliga - vad göra?

I ärlighetens namn, hur många av er är riktigt lyckliga i era förhållanden? Och ni som är det, hur "gör" ni?

Jag har en underbar son på två år som jag älskar över allt annat. Han är mitt livs största lycka. Sen har jag även ett oplanerat litet knyte i magen som kommer i slutet på september. Jag borde kanske vara världens lyckligaste men jag känner mig så ensam... När jag är med min son är jag glad. Men min sambo och jag pratar inte samma språk. Jag känner mig ständigt missförstådd, vilket säkert han också gör. Det som tär på mig mest är att han är så hård och kall ofta och inte ser vårt förhållande på samma sätt som mig - helt utan kärlek, förutom sonen. Han menar att det räcker för honom att ha mig i samma rum medan jag upplever en väldig ensamhet då jag så sällan får intimitet och omtanke. Oftare möts jag av irritation. Alla andra jag möter frågar hur jag och magen mår, men aldrig han...

Jag vill inte ha det såhär och fattar inte hur jag hamnade i den här situationen. Jag är fast i ett ekorrhjul eftersom jag inte kan prata med honom och heller inte lämna honom för då skulle jag ju även lämna mina barn...

- trött på att gråta
- «
- ‹
- Sida 2 av 2
- 1
- 2
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Olycklig i det lyckliga - vad göra?
Sweet life

Äldre 24 Jul 19:36
#11

Visa endast Anmäl

Lämna och var lycklig...
emeliee01

Äldre 25 Jul 01:03
#12

Visa endast Anmäl

kakmagen : herregud säger jag bara, du förklarade nyss hur jag upplever mitt förhållande med min sambo! helt sjukt hur lika jag känner, vi har precis fått vår son och jag känner inte den ömsesidiga kärleken från min sambo han kan vara kall och det känns inte alls som han är kär längre :(
Lenora

Äldre 25 Jul 01:10
#13

Visa endast Anmäl

kakmagen skrev 2011-07-19 09:40:42 följande:
gosgroda - jag berättade för min barnmorska igår att jag mår skit över vårat förhållande just nu, när min sambo var med. Hon frågade hur vi ställde oss till familjerådgivning och vi tre enades om att det vore värt ett försök för att få familjelivet och livet i stort att fungera bättre.
Lycka till! Hoppas att allt blir bättre för dig snart.
kakmagen

Äldre 27 Jul 11:40
#14

Visa endast Anmäl

Krake skrev 2011-07-21 08:22:59 följande:
Ingen fara

Ja, man ska vara någorlunda trevliga mot varandra. Jag hoppas att rådgivningen hjälper er att hitta ett bra sätt att leva ihop. Börjar man där så kommer nog resten - kärleken, lyckan - på besök då och då.

En vän till mig brukar citera nån lyckoguru som säger att man ska "choose being kind over being right ". Det ligger mycket i det. Själv sitter jag här och underhåller sonen sedan kl. 06, trots att jag tyckte det var min tur att få sovmorgon. Först blev jag arg men sen tänkte jag på detta citat och hoppas på att få en trevlig dag ihop hellre än att börja med bråk.
mycket bra citat! En grundpele för mig i min relation till andra människor är just att försöka vara snäll, att behandla andra som man själv vill bli behandlad är en av stommarna i min uppfostran och en del av mig. Bra jobbat av dig där på morgonkvisten. :)
kakmagen

Äldre 27 Jul 11:51
#15

Visa endast Anmäl

Douglas skrev 2011-07-21 06:13:47 följande:
"Olycklig i det lyckliga", så känner nog de flesta, och rätt ofta. Men om jag var som du skulle jag mest känna mig bekymrad över eran kommunikation. Man vill ju emallanåt kunna prata innerligt och känslosamt med sin partner, det är nog en förutsättning för att "kärlek" ska skapas. Även om man inte kan putinutta jämt. Jobbigt att känna att man lever för sina barn. Man vill ju känna att man har ett kärleksfullt förhållande utan barn, innan man får barn, under barnens uppväxt och efter. Ett oros tecken är irritation. Möts man av irritation av sin partner under lång tid och tämligen obefogat så har denne partner ej tillräckligt med känslor. Lämna är rådet, "barnargumentet" mår säkert barnen sämre av i längden.
Sanningens ord alltihopa! Jag har inget puttinuttbehov för jämnan men tänker varje dag på det faktum att om jag inte hade min älskade lilla gosiga son så skulle det inte bli mycket närhet alls att tala om. För sex (så som vi har det) är inte alls närhet. Knulla kan man ju göra med vem som helst! Och när jag ges intimitet så inkluderar det 8 ggr av 10 tafs. Alltså att han tar på bröst, rumpa eller kön och inte på något "fint" sätt. Jag känner ofta att min kropp är mer av en leksak för honom. Det här med att han nog inte har tillräckligt med känslor uttrycker han tydligt enligt mitt sätt att se på det, i och med sin irriterade ton mot mig, oavsett vad jag gör. Motsägelsefullt nog så säger han ibland att han älskar mig..! "Barnargumentet" innebär att jag inte vill skiljas från mina barn = ego. Men framförallt vill jag finnas här för att skydda dem när pappa brusar upp. Åtminstone den första tiden, när de är små. Tack för goda ord!
kakmagen

Äldre 27 Jul 11:53
#16

Visa endast Anmäl

Life as we know it skrev 2011-07-24 19:36:26 följande:
Lämna och var lycklig...
Tänk om det vore så enkelt... Hade vi inte haft barn ihop så hade det varit den enda rätta utvägen
kakmagen

Äldre 27 Jul 11:55
#17

Visa endast Anmäl

Lenora skrev 2011-07-25 01:10:23 följande:
Lycka till! Hoppas att allt blir bättre för dig snart.
Tack! Jag hoppas på det med. Familjerådgivningen har semesterstängt nu så det är bara att fortsätta bita ihop.
kakmagen

Äldre 27 Jul 11:57
#18

Visa endast Anmäl

emeliee01- tråkigt att höra att du känner det så. Allra första tiden brukar vara tuff för alla, som jag har förstått. Hoppas att det blir bättre med tiden. Första året med sonen var helvetet på jorden här...
Krake

Äldre 27 Jul 17:24
#19

Visa endast Anmäl

kakmagen skrev 2011-07-27 11:40:40 följande:
mycket bra citat! En grundpele för mig i min relation till andra människor är just att försöka vara snäll, att behandla andra som man själv vill bli behandlad är en av stommarna i min uppfostran och en del av mig. Bra jobbat av dig där på morgonkvisten. :)
Tack

Vi har nu haft en liten time-out då mannen var iväg på jobb ett par veckor. Sedan han är tillbaka känns det mycket bättre. Vi är positivare mot varandra och han verkar plötsligt jätteintresserad av magen. Vet inte om det är ett dunderrecept för alla, men kanske något att testa.
Moster, inte monster.
Sweet life

Äldre 27 Jul 20:41
#20

Visa endast Anmäl

kakmagen skrev 2011-07-27 11:53:25 följande:
Tänk om det vore så enkelt... Hade vi inte haft barn ihop så hade det varit den enda rätta utvägen
Ja, jag vet att det inte är enkelt.. Men i längden så är det dig och ditt välbefinnande som är viktigast.. Om du mår bra i dig själv, så kommer du vara en ännu bättre mamma i längden!
kakmagen

Äldre 9 Aug 14:57
#21

Visa endast Anmäl

Life as we know it skrev 2011-07-27 20:41:47 följande:
Ja, jag vet att det inte är enkelt.. Men i längden så är det dig och ditt välbefinnande som är viktigast.. Om du mår bra i dig själv, så kommer du vara en ännu bättre mamma i längden!
åh, jag vet! Människor som mår bra är bättre människor helt enkelt. När man mår skit så ryker ju tålamodet snabbare...
kakmagen

Äldre 9 Aug 15:02
#22

Visa endast Anmäl

Tillägg: Just nu känns det faktiskt stabilt, ta i trä!

Familjerådgivningen har knepiga telefontider men jag gör ett nytt försök imorgon. Däremot så var min mammas inblandning i samtal en jättestor hjälp!! Hon försökte hjälpa oss till ett litet samtal där båda fick komma till tals och vissa missförstånd reddes ut någotsånär. Efter det har det som sagt känts stabilare och tryggare. :) Heja min mamma!
Krake

Äldre 9 Aug 15:54
#23

Visa endast Anmäl

Åh gud vad skönt. Vilken fantastisk mamma! Om samtal hjälper så tror jag definitivt inte att det är kört. Fortsätt ligg på familjerådgivningen och stort lycka till.

Moster, inte monster.
kakmagen

Äldre 12 Aug 18:52
#24

Visa endast Anmäl

Vi fick en återbudstid på familjerådgivningen och det kändes faktiskt jättebra! :) Min mamma är för övrigt den bästa. :)

«
‹
Sida 2 av 2
1
2
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Olycklig i det lyckliga - vad göra?

Olycklig i det lyckliga - vad göra?

INNEHÅLL