Hur tar jag reda på vad folk stör sig på hos mig?

jag tänker som så att om man blir mobbad i skolan, kanske särskilt då under låg / mellanstadiet då missar man ju de sociala sammanhang som resten av klassen ingår i. Fortsätter mobbingen upp i högstadiet när folk börjar gå på fester och dylikt då missar man det sammanhanget också
Man lär sej då inte koderna för hur man " ska " uppföra sej i olika situationer.

Så kan jag känna med mej själv. Jag var aldrig på tex fester hemma hos folk under högstadieåldern. Då var jag inte mobbad, men ville ju heller inte umgås med de som tidigare mobbat mej. Så jag kan faktiskt fortfarande känna mej vilsen i såna sammanhang, trots att jag är 47 år gammal.

Jag känner igen mig så väl, har aldrig fungerat bra i sociala sammanhang och drar mig gärna undan. 

Du kanske kan fråga om du har gjort något fel eftersom du blir annorlunda bemött/utfryst. Eller om du tex luktar illa eller har för mycket parfym. 

Ibland kan man bli utfryst för minsta lilla grej. 

Sluta bry dig om vad folk tycker om dig och bara kör på.

Grunden till att folk är tråkiga beror ofta på att de bjuder för lite på av sig själva. Berättar för lite och man får dra svaren ur dem. Bjud på dig.

Jag upplever liknande situation på mitt jobb. Märker att folk ofta är korta med mig, initierar aldrig konversation med mig och skrattar aldrig åt mina skämt. Det sista kan ju visserligen vara att jag helt enkelt är tråkig.

Har funderat vad det kan bero på, jag tror att det blir en ond spiral där jag försöker socialisera och framstår som needy och krävande. Jag håller såklart inte på att störa folk när de arbetar, men tydligen är jag för på även vid lunch och liknande. Det är vad jag tror iallafall.

Jag kan relatera till det du skriver TS men för flera år sedan. Jag har alltid haft vänner men visste att många såg mig som ett UFO. 

I mitt fall handlar det möjligtvis om autistiska drag. Jag har till exempel svårt med kallprat, avskyr mingel och var rätt filterlös förr. 

Jag började studera hur folk umgås, ungefär som jag gjorde med mina specialintressen. Jag analyserade hur kallprat fungerar och varför en del personer sågs som trevliga och andra inte. 

Det jag kom fram till är följande:

1. Du kan inte fejka självförtroende så du måste börja med dig själv och utmana dina rädslor och din osäkerhet. Jag var mobbad under hela grundskolan och hade dåligt självförtroende men jobbade mycket med mig själv, bland annat genom terapi.

Det är banalt men det flesta människor är flockdjur och kommer att frysa ut den ?svagare? individen. Det handlar om normer och konformism, de flesta backar när man avviker för mycket.

Själv gillar jag andra UFOn för med dem är tanken fri och du får vara som du är. Folk överlag funkar inte så. 

2. Försök inte för mycket, fjäska inte och var absolut inte undergiven. Du ska signalera att du vet ditt eget värde så kommer människor att söka ditt sällskap för de vill inte missa något bra. 

3. Säg enbart positiva saker. Jag kunde vara ärlig på ett naivt sätt förut, aldrig  elak men sanningen är ju inte alltid trevlig. Jag vill förstås inte såra andra så jag följer regeln att om jag inte har något positivt att säga så kan jag lika gärna vara tyst. 

4. Visa genuint intresse för andra. Ställ inte slentrianfrågor utan lyssna aktivt och ställ relevanta följdfrågor så att personen känner sig sedd och intressant. De flesta människor är intressanta om man får igång ett meningsfullt samtal. 

Jag har gått från att vara ett UFO i andras ögon till att få höra att jag är så himla trevlig och är ofta den som folk dras till, både på jobbet och privat. 

Jag gör inte ovanstående för att manipulera. Jag har bara lärt mig att umgås på ett sätt som andra mår bra av. Jag förstår det inte alltid men jag gör det för deras skull. 

Det kan vara svårt att sätta fingret på vad som är så störande hos andra att man blir irriterad. En del verkar följa en helt annan takt än omgivningen. 

Ibland kan man däremot sätta fingret på precis vad som är störande. På jobbet handlar det ofta om kollegor som inte beter sig professionellt på olika sätt. Tex att vara alldeles för privata, att inte följa regler och dessutom ifrågasätta reglerna vid tillsägelse, att dra upp luvan över huvudet på möten, att gnälla över att behöva göra tråkiga arbetsuppgifter, att sitta med telefonen under arbetstid, ständiga "sjukskrivningar". 

Jag tror inte att du hör till den senare gruppen. Det kan kanske vara så att din taktkänsla inte stämmer överens med övriga och det kan nog lätt bli så om man är väldigt blyg. Du kanske funderar för mycket på hur du ska passa in att du missar när, var och hur du ska lägga in "stöten". 
Det blir fel och situationen blir krystad och besvärlig. Människor kan även ha en jargong med varandra och om det kommer någon som inte passar in i den behöver de uppträda på ett sätt som de egentligen inte vill och allt blir fel. 

Jag hoppas att du inte tar illa upp. Det jag skriver behöver inte stämma in på dig alls. Jag själv vill innerst inne inte att någon ska känna sig utanför och därför tagit mig an personer som andra inte orkar med av olika anledningar och det har inte blivit bra för mig själv. Så jag har blivit hårdare med tiden tyvärr. Alltså detta är ett svårt problem att lösa och det är verkligen jätte hemskt när någon blir utanför. Det bästa kanske är att du pratar med någon professionell, eller kanske chefen. Man är ju ändå väldigt många timmar på jobbet varje dag så det är viktigt att man trivs.

Punkt
Om du behöver spela för att vara positiv och känslomässigt generös behöver du jobba på dig själv. Negativa människor är bland det värsta som finns.