Gifta oss nu eller vänta..? Vad hade Du gjort i vår sits?

Några kompisar till mig fick barn, och gifte sig borgerligt strax innan nedkomsten. De berättade dock inte för någon att de hade gift sig. De bjöd in till bröllopsfest något år senare, och eftersom ingen visste om att de redan varit gifta i ett år var det ingen som reagerade på det.

Jag tycker ni absolut ska gifta er! Men bara en gång, skulle själv tycka det var mycket märkligt om jag skulle bli bjuden på bröllopsfest några år senare. Visst om det hade vart en "vanlig fest" i inbjudningen så skulle det vara skitkul men annars skulle det vara för mycket press på att vara rätt klädd, fixa presenter m.m.

Det finns mängder av sätt att gifta sig "billigt". Tänk ut er budget. 5000? 10 000? 

Tänk så här:
Gäster: 25 st
Mat: Pastasallad med kyckling, bröd och smör (450  
Dessert: Bröllopstårta (gå till en gymnasieskola i närheten som har konditorprogrammet. Du betalar endast materialkostnad och dom får praktik. Eftersom det är lärarledd så ger dom inte bort den innan den är "färdig" Så ca 250:-
Blommor: Be mamma/svärmor om det som en tjänst. Behöver inte bli mycket
Hår/smink/naglar: Kolla med dina nära, oftast är det någon som är duktigare på sånt än man tror. Annars, lika dant där, gå till en gymnasieskola eller skönhetsskola och gör det där. Du betalar en liten summa och dom får praktik. Ca 300:-
Lokal: Har ni någon kvarterslokal i ert bostadsområde? Scoutstuga/ridskoleförening? Ca 100:-/dygn
Dekorationer till lokalen: Värmeljus, dukar, servetter, vinglas mm. Åk till ikea, 250:-
Inbjudningskort med porto: 300:-
Klänning: ca 500:- om du köper från tex kina och vill du inte ha en klassisk brudklänning utan bara nåt fint finns det mängder av snygga klänningar online för ca 2-300:-
Smekmånad: Åk en helg till prag, tallinn eller liknande på spahotell. 2500:- inkl mat och resa. 
Vigsel: 500kr (iaf om det är här i gbg) 

Där har du en realistisk budget på drygt 5.000 och då är allt utan ringar inräknade. Väljer du dessutom att inte ha någon helhelg som smekmånad utan bara en hotellnatt exempelvis så har du redan där sparat 1500. En budget på totalt 3500 alltså men fortfarande lika trevligt och mysigt med ett bröllop som kostar det 10-dubbla
 

Oj ser nu att ni redan har bestämt er. Ber om ursäkt för mitt inlägg

Jag tycker att det låter som ett perfekt upplägg, och är lite nyfiken på vilket hotell ni har valt.

För övrigt tycker jag att det är viktigare att vara gift än att gifta mig, och är glad att vi gjorde det innan husköp och barn - för trygghetens skull.

kul att ni bestämt er, låter som en toppenskön dag för småbarnsföräldrar! otroligt lyxigt. 

vi ska ha en ganska stor fest trots att vi reda gift oss men det är för min man är en riktigt social festprisse så alternativet med en liten fest fanns inte. ananrs hade jag gärna hållt det minder och rest iväg istället. det kostar ju med stor fest!  

Ingen fara! Tackar så mycket ändå för din tid och ditt engagemang, ditt inlägg var informativt och trevligt, inget att be om ursäkt för. Och säkert kom det någon annan till nytta! Vi kommer troligen (ej helt 100% än) välja ett hotell som heter Comfort Hotell Nouveau. Det finns dyrare, större och säkert ännu finare, men jag har ringt runt lite och kollat, och vi ville gärna ville ha möjligheten att basta, slappa och simma lite dagen efter vigseln, så därför vann detta. (De andra hade ingen pool..) Så det blir nog en svit eller liknande på detta hotell. Å andra sidan: känns inte så där jätteviktigt hur rummet ser ut, hur stort det är osv, eftersom vi bara kommer att tillbringa ett par timmar där för att sova. Så länge det är trevligt, rent och har en stor, skön säng, är jag nöjd. Vi vill ha en stooor säng, sova tillsammans, för det gör vi inte hemma. Vi sover hos barnen, i deras respektive rum ("pendlar" mellan barnen varannan natt - har visat sig att alla får mest sömn då.. Vad gör man inte för att få sova...haha.. "Alla sätt är bra utom de dåliga"..  

Håller (numera..) med dig om att det känns viktigare att vara gift, än att gifta mig, så att säga. Med detta menar jag att tiden efter vigseln är mer avgörande, än själva vigseln och festen. Men jag måste medge att jag inte alltid haft den synen på det hela.. Innan kändes själva bröllopet väldigt viktigt, jag ville ha "min dag" i rampljuset, men nu har jag plötsligt ändrat inställning till detta. Nu ser jag istället mer fram emot att presenteras som min mans "fru/hustru", och att planera familjens gemensamma utomlandssemester.  Ja, faktiskt (en toppendag för småbarnsföräldrar) Jag ser redan fram emot det. Vi har som sagt inte varit "ute" mycket alls de senaste åren medan barnen varit små osv, och nu när vi egentligen äntligen KAN göra sådant, kommer ju nästa bebbe.. Så det gäller att passa på nu de sista månaderna..! Sen är det KÖRT!

Kul att ni ska ha en stor fest, trots tidigare bröllop! Tycker personligen att man ska och borde få göra som man själv vill, är inte alls mycket för "kotym" och "etikettregler", utan var och en ska göra på SITT sätt, och passar det inte omgivningen, kan de ju låta bli att komma dit, med sin negativitet.. Men jag håller med dig; det är rätt kostsamt att hålla en stor fest, och för många familjer handlar det nog, trots allt, om att man måste välja mellan festen eller semestern. Så är det i alla fall för oss, och då valde vi att ge hela familjen en minnesvärd längre tid, med mycket intryck, kunskaper, nöjen osv, istället för att vi (mest jag..) skulle få EN minnesvärd dag.  

Min sambo vaknade med ett leende på läpparna idag, kramade mig och sa "Nu ska vi snart gifta oss, älskling!" Sen skuttade han upp, fixade till sig och körde iväg för att vara på Skatteverket när de öppnar kl.10.00, för att lämna in ansökan om hindersprövning..! Säga vad man vill om vår enkla vigsel, men jag har i alla fall en förväntansfull och motiverad pojkvän.. Kul! Detta bröllop var nog egentligen precis vad han ville ha hela tiden, men inte riktigt vågade "pusha" för, när jag var en "bröllops-godzilla"...hahaha Jag var nog inte riiiiktigt mottaglig just då..men nu kom jag fram till det själv, så då är det okej..

Att presentera sig som man och fru och för mig också att heta samma som maken, det är stort, vi är familjen xx liksom.

Kul att ni bestämt er! :) tycker det låter supermysigt!

Precis Det är så jag tänker också. Jag skrev på pappret om namnändring igår kväll, ska ta hans efternamn. Övervägde först att ha kvar mitt eget som mellannamn, men han sa "Snääääällla, kan du inte bara ha mitt efternamn...? Känns inte riktigt som att du har bestämt dig annars...?", så jag smälte..

Sen har vi lagt till följande i programmet: Efter själva vigseln kör vi alla hem till oss, "installerar" mormor och barnen inför natten och äter bröllopstårta (vit prinsess med dekorationer) och dricker kaffe. En stund senare åker mannen och jag ensamma tillbaka till stan, checkar in på hotellet och går sen ut och äter på restaurang. På detta sätt får vi dels med tårtan (tjoho!), och det blir även ett lite lugnare och mer naturligt avsked från barnen ("hej då" hemma istället för i stan). Har börjat se fram emot denna dag rätt mycket redan. Tror det blir väldigt trevligt. Tror även att barnen kommer tycka det är kul att vara med när mamma och pappa gifter sig. Jag tänkte att de skulle få vara lite finklädda i kostym och klänning (som vi redan har, behöver ej köpa), med vars en liten bukett blommor i händerna. De kommer att vara supersöta.  

Återigen, låter som en fantastisk dag för er alla! Ni kanske kan planera något speciellt för barnen på kvällen med mormor och morfar också, deras middag, aktivitet eller något.

Det där med dubbelnamn har jag aldrig förstått mig på, jag är stolt över att dela makens namn med honom och inget annat.

Absolut! Det är ju deras dag också. Tänkte ev. beställa hem middag till dem (de gillar viss thaimat t.ex.), hyra en trevlig film och köpa hem något gott att smaska på... De brukar nästan aldrig få godis och sånt, så det vore rätt speciellt för dem ifall de fick det denna dag. Eller något annat kul. Kanske spela spel med mormor, pyssla eller något sådant. Mormor har en ängels tålamod, kan leka med dem i timmar. Hon är fantastisk, känner mig helt trygg med att lämna barnen med henne. Skönt. 

Vi hade en liten ceremoni i hemmet med endast våra barn och föräldrar närvarande. Eftersom min mans pappa får viga var han vigselförättare och de övriga tre föräldrarna var vittnen. 
Vi har pratat med släkt och vänner om att vi kommer att ha en kyrklig ceremoni med löftesförnyelse om några år. Det var dags att gifta sig nu upplevde vi, men det var inte dags för en superfest för med stor släkt och många vänner blir det ett stort gäng även om vi bara bjuder de allra närmaste. Jag är höggravid och vi har helt enkelt inte ork nog att planera något så stort. Och det blir ännu mindre ork efter förlossningen gissar vi, då trebarnsfamilj  

Vårat lilla bröllop blev underbart, vi kände verkligen att det var våran dag och barnen fick ta så stor plats som de ville. Jag upplevde att dagen verkligen var våran. Jag minns det fortfarande med ett leende

Såg även att det var samtal om namn. Även det är härligt, att ha samma efternamn som den man vill dela livet med är speciellt.

Underbart!  <3

Precis samma situation och resonemang som jag har! Så lustigt! Även jag höggravid (v.30 nu), med 3:e barnet osv. Stort grattis till bröllopet och äktenskapet! Och till graviditeten! Härligt att ni fick ER DAG!

En liten uppdatering: Min sambo är fortfarande glad som en lärka, är ovanligt kärleksfull och go, verkar mycket nöjd med utvecklingen..haha.. Vi har nu fått tillbaka en godkänd hindersprövning, alla papper är inlämnade och klara, vigseln är bokad till den 18:e februari, hotellet bokat, tårtan beställd (och likaså "gubben och gumman" som ska ställas uppe på tårtan), bordet på restaurangen är bokat, föräldrarna informerade - allt verkar flyta på som det ska. Ska bara hitta något trevligt att ha på mig också, och det kan nog visa sig vara det svåraste..har en enorm bebismage..!

Tack! Jag har nått 33 fulla veckor, så nästan lika långt i graviditeten också!    Vi har funderat länge fram och tillbaka, men vi tyckte att det faktiskt var den bästa lösningen  

Gällande kläder hade jag på mig en vit tunn blus med spetskrage och under en gravidkjol. Det var inte det snyggaste kanske, men vit överdel iaf    Vi klädde upp oss som vi brukar när vi har kalas, och det var mest före vi tänkte på kläderna. Under dagen och efteråt så var det själva giftermålet som var i fokus. Vi hade också en bröllopstårta med ett brudpar på, paret står nu på en hylla i vårt sovrum  

Det var när hindersprövningen kom tillbaka som vi verkligen kände att wow, nu ska vi gifta oss    Vi har varit tillsammans i 6,5 år och gått igenom både lycka och sorg, så det har länge känts att det verkligen är vi  

Roligt att vigseln redan är 18 februari, denna månad ju!!  

Wow, 33 veckor..snart dags! Så spännande! Härligt med bebbar!
Jag tänker också ha en vit, tunn blusliknande sak, har hittat en i satin eller vad det är (?), något blankt tyg är det i varje fall, ser lite "lyxigt" ut. Behöver bara hitta någon trevlig "underdel", en kjol av något slag. Visst, någon brudklänning är det ju INTE...haha..men "man tager vad man haver".

Trodde faktiskt inte att jag skulle kunna bli exalterad över ett bröllop som det jag nu planerar och snart ska genomföra, trodde att allt "det där andra" var superviktigt för mig, men så verkar det inte vara, när allt kommer omkring. Känns riktigt kul att göra så här också! Bara att få gå ut och äta, känns superlyxigt för oss. Och bio! Har inte sett en bio (tillsammans) på 6 år..! Ska bli mysigt. Och snart också! Mindre än 3 veckor kvar. Här är det snabba puckar.. Men man vet ju aldrig ifall bebben vill titta ut lite tidigare än planerat, och vi vill ju helst hinna med detta först så..det är bara att köra på!

Ja, efter 6.5 år tillsammans, speciellt med barn, så hinner det minsann hända rätt mycket, båda "upp och ner". Man hinner kolla att man klarar av även motgångarna tillsammans, kan stötta varandra osv. Härligt att ni tog steget att gifta er, det blir liksom mer på riktigt då, inbillar jag mig - och så slipper ju i alla fall både ert och vårt 3:e barn födas "i synd" (utom äktenskapet)...! *Haha*

Ja sambon som mer såg det som en "skriva-på-papper"-dag tyckte det var väldigt fint, såg så oerhört lycligt ut hela dagen och har pratat om att det var så fint även efteråt. Och jag har också fått känslan av att vi hör ihop ännu mer, vilket jag faktiskt inte trodde  
Vi gifte oss nästan exakt på dagen en månad efter att vi skickade in hindersprövningen  

Det är faktiskt härligt att få sin speciella dag utan att samma dag behöva ha en jättefest där man funderar på hur andra har det. Faktiskt.

Bio, äta ute och hotellnatt (?) låter jättemysigt! 

Du skriver att du vill ha något mer än bara en vigsel på 30 minuter. Hoppas att du är medveten om att den långa ceremonin i rådhuset är 3 minuter, den korta knappt 1 minut. En normal vigsel i kyrkan tar möjligen 30 minuter men även den är ofta kortare.

Jag menar inte att det är något dåligt med att gifta sig på tre minuter i rådhuset - vi gjorde det själva - men bara så att du inte blir besviken nu när ni har bestämt er. Jag tycker att ert upplägg låter jättehärligt! 

Tack för notisen, men jo, jag är medveten om längden på vigseln. Vet att den är kort, men har (sedan jag skrev min TS) ändrat uppfattning om "hela grejen" med vigsel, fest, klädsel osv, och insett att detta nog faktiskt är mer rätt för oss, trots allt. Det är nu 2 veckor kvar och vi ser båda fram emot dagen ifråga jättemycket, pratar om det nästan dagligen, räknar ner dagarna osv. Har även inhandlat en vigselring till mig. Vi hade ju tänkt använda en ring jag fått av min mamma, dels pga. att den är väldigt passande för ändamålet, men kanske främst pga. "pengabrist" för tillfället. Men sambon stod inte ut med denna del av upplägget, utan ville absolut köpa en ny ring till mig. Vi hade turen att hitta en jättefin diamantring som kostat över 6000:-, men som vi fick för 2.700:-! Så jag är jättenöjd med allt nu.