Gladskit skrev 2012-03-29 20:52:57 följande:
Jag fick min son för drygt sex år sen. Innan jag fick barn var friheten och möjligheten att planera livet själv något man tog för givet. Sovmorgon? Sure. Mysa i soffan en hel dag och titta på gamla repriser? Inga problem. Träna fem kvällar i veckan? Så länge det var okej med sambon! Jag hade inga särskilda hobbies eller så, inte var vi några partymänniskor heller. Ändå var det inte förrän jag blev mamma som jag insåg hur stort behov av egentid jag faktiskt hade.
Jag var grymt frustrerad över att inte kunna styra själv över min tid. Jag kunde göra upp planer och inse att det aldrig skulle funka. Vad som gick att genomföra och när var helt upp till bebisens dagsform. Man kanske sov lite för länge på morgonen så att vilan blev senarelagd vilket innebar att matningen skulle hamna precis kring lunch och då kunde man ju inte träffa kompisen på ett fik just då för det blev alldeles för stimmigt så det var bara att ställa in. Och tiden i tvättstugan var ju bara att glömma. Typ så!
Att få ett friskt och fint barn var den största gåvan någonsin. Men att göra saker i relationen och för sig själv är grunden, fick jag inte komma iväg och träna och rensa skallen regelbundet exempelvis så skulle jag vara en riktigt usel mamma. Idag är han ju så pass stor att han kan hänga med på sånt som faktiskt inte måste vara 100% barnanpassat utan som även roar mig. Vi hälsar på vänner, äter ute, går på bio och besöker biblioteket.
Vägen från kvinna till mamma är inte bara att överrösas av moderskänslor och gå in i bebisbubblan, så som det ofta utmålas. Det är ett tufft jobb, men också världens bästa jobb
Jag håller med om i stort sett allt i detta inlägg.
Hade också ett mycket aktivt liv innan barn och var iväg på något de flesta kvällar i veckan, träning, umgänge etc. Så det har varit en ganska tuff omställning nu i början när man helst inte skall dra ut de små på alltför mycket äventyr och man inte har alltför många vänner på samma ort som är lediga och har möjlighet att träffas dagtid.
Så de dagar då det är dåligt väder och man helst håller sig inomhus kan bli extremt långsamma om de blir flera i rad, annars är det precis som ovan skrivit - en gåva att få ett friskt litet barn att ta hand om och busa med och glädjas med =)