Ointresserade föräldrar..
Jag och min sambo planerar att skaffa ett gemensamt barn, troligt är att spiralen åker i Maj eller juni.. Jag är superlycklig över detta och även min sambo som jag sagt länge till att jag inte skulle ha flera barn.
Till saken hör att jag har 2 barn sen innan 12 och 16 år med en annan man.. Åh min sambo har inga barn men var beredd att strunta i barn för att vi skulle kunna leva tillsammans.. Men sen så har jag känt att jag vill nog se om vi kan få en till liten bebis ;)
Nu är det ju så att man skulle tycka att ett sådant beslut skulle väcka ngn glädje hos familjen runt omrking, eller ja mina föräldrar då..
Men min mamma som jag bara har kontakt med periodsvis pga hennes förmåga att skapa drama, har poängterat för mig 100 gånger utan att hon ens vet att jag planerar barn att hon tänker minsann inte vara mormor för fler otacksamma barnbarn.. Hon har 6 stycken och eftersom dom inte bugar när hon kommer så är dom otacksamma..
Min pappa som lyckats med konstycket att få 13 barnbarn han visar missnöje bara genom att sucka och ännu inte träffat syrrans yngsta som är 1 månad..
Självklart vet jag att barn är mitt ansvar och jag menar inte att dom ska vara barnvakt eller liknande men det hade varit roligt om jag hade vetat att dom skulle bli glada och tycka att det skulle bli roligt..
Min sambos familj är oxå inte med.. Hans mamma har jag bara träffat på håll 1 gång, dom har ingen kontakt men hon bor 5 min med bil från oss.. Hans pappa träffar vi ibland men han har inget större intresse att finnas med känns det som.. Tror inte han skulle bli glad vid en eventuell graviditet..
Jag har fantastiska vänner och flera syskon som skulle bli själaglada.. Men någonstans är det en sorg att inte ha hela familjen som kan dela glädje
