Samsovning innan de vuxna vill sova

Vad dum jag är. Såg inte att det var TS själv som skrivit det inlägg du svarade på. Troligtvis reagerade jag för att det skilde sig så mycket från detta:

I vilket är ni inte ensamma. Jag uppfattade det hela som att det handlade om vad TS och hennes man ville, inte bebisen. Får be ursäkt!

Vi får väl se vi har faktiskt inte provat . Som det känns kan det gå precis hur som.

MalinEddieJag trodde att jag skulle värja mig från svar som dessa när jag själv skriver i TS att det är OK att stjäla hans sömn på detta sättet. Ni slår ju in en öppen dörr eftersom jag redan vet om det ni skriver men jag uttryckte mig kanske otydligt.

Jag frågar därför igen: Samsover ni? Hur gör/gjorde ni innan de vuxna ville sova när era bebisar var 4 månader? Vill samla lite idéer som känns vettiga.

Vi samsov med vår dotter i den åldern. Hon sov dock själv i vår säng till vi gick och la oss. Hon somnde ofta till bröstet/flaskan men också i selen eller famnen. VI la ner henne när hon sov. När hon var äldre låg vi bredvid henne tills hon somnade och gick sedan ut. När hon var i ert barns ålder hade hon däremot jättesvårt att somna vid bröstet/flaskan. Det var samma sak med vårt andra barn. Jag fick amma i mörka rum för att de överhuvudtaget skulle ha ro att äta. Allt annat var mer intressant.
Åter igen, jag ber om ursäkt för att jag tolkade ditt inlägg på annat sätt än det var menat.Kan ni inte fortsätta göra så som du beskriver ovan?

Utan biten att du stannar kvar om han sover gott ensam. Som jag förstår det har ni inte provat. Prova att gå ut och se.

Mina har sovit i soffan tills vi gick och la oss.

Hej
Jag vet inte om vi utövar "äkta samsovning" men ändå

Dottern är 8 månader nu (så här har vi gjort sen vi börja "lägga henne för natten" vid 4 månaders ålder. Innan va hon i min famn eller i bärsjal tills jag la mig, brydde sig ej om ljud etc) och om hon mår bra och är på humör (inte ledsen) lägger vi henne i hennes spjälsäng på kvällen o så sover hon där tills hon vaknar , det kan vara allt från 22-05, då tar jag henne till mig och så sover vi vidare. När hennes pappa går upp till jobbet stoppar han sin kudde under madrassen så det blir ett bra stopp.

Om dottern inte vill/kan somna själv ligger vi med henne i stora sängen tills hon kommer till ro och så får hon ligga kvar där, ibland händer det att hon är så orolig att hon vaknar när vi reser oss upp och då är man liksom fast där men det är inte så ofta.

Håller med MalinEddie, varför inte göra som ni gjort nu, bara det att du går därifrån när han sover istället??

Visst har det funnits perioder då de inte kunnat sova ensamma alls, tex i separationsfasen. Då har det hänt enstaka kvällar att man har fått ligga kvar, för då har de bara kunnat sova om man varit konstant nära. Vilket de inte gjort om vi tagit ner dem och haft dem med oss vid tvn eller när vi gör sysslor eftersom detta håller dem vakna. Men rent generellt tror jag absolut att det går alldeles utmärkt att lämna så här stora barn efter att de somnat.

Det folk brukar ha problem med är ju att man förväntar sig att de ska somna själva och då är man ute och cyklar ganska ofta eftersom få bebisar kan somna själva helt utan sällskap utan börjar då skrika istället. Men som sagt, ett sovande barn, varför skulle man inte kunna gå därifrån? Vaknar de så går man ju självklart dit, det är ju så folk gör Man ligger inte och stirrar på ett lugnt sovande barn en hel kväll bara för sakens skull...

När våra har kunnat sova själva i sängen så har vi låtit dem göra det. Vi är inne i sovrummet på tio sekunder om det är något.

Jag har aldrig känt det som att vi överger dem utan snarare att vi möter deras förändrade behov, d.v.s. det av tidigare nattning och lugnare kvällar. Våra barn har också visat tydligt att vi gjort helt rätt i att bära och samsova, men de har även visat tydligt när de inte haft ett konstant behov av det längre. Båda har t.ex. börjat röra sig mycket mer i sömnen när de varit runt halvåret, och då ville de inte ligga i famnen och sova varje gång eller hela nätterna längre.

Om ni inte vill prova att låta honom sova ensam så behöver ni inte, men att prova är inte att överge honom Det är mycket möjligt att han snart kan sova igenom TV-ljud och rörelse igen.

När det gäller ljudkänslighet verkar det komma o gå,,
I söndags var en sån kväll som dottern (8mån) inte kunde somna, är mitt uppe i seperationsfasen!! Jag låg med henne i stora sängen länge men varje gång hon slumrade till vaknade hon förskräckt och grät,
vi hade för en gångs skull hyrt en film, ser sällan på tv annars och hade sett fram emot detta, så jag gav upp nattningen, bäddade ner mig i tvsoffan med dottern i knät (vänd från tv:n), pappan gjorde ytterligare en flaska välling och hon sov igenom 2 timmars filmen Jägarna 2, full av skott, insparkade dörrar etc. Dottern sov som en stock! Kanske inget att rekommendera men jag kände inte för att vara supermorsan som gav upp myskvällen för att natta i en timme till. Ibland får man anpassa sig och jag vet att hon brukar somna bra, denna kväll var det för mycket aktivitet i hennes huvud och kropp! Har lärt sig att sätta sig upp och vinka och krypa under en helg!!
 

Min lilla blev sövd i sängen så var jag uppe och vandrade en stund till efter det. Nu bor vi relativt litet så hon var inte direkt övergiven i ett avlägset rum även om det säkert hade funkat bra på vissa barn ändå Min lilla krävde närhet så det var bara att vandra förbi och visa sig emellanåt (läs amma) så sov hon gott, de flesta kvällar i alla fall.

Jag har låtit mina barn sova själva dagtid och på kvällen innan vi går o lägger oss. Söver barnen i vår säng liggandes tillsammans med barnet och går sen upp när barnet sover. Jag tror inte att de behöver konstant kontakt men att det är viktigt att man finns där när dom behöver en. Att de inte behöver ligga o skrika när de vaknar och att dom känner ens värme och rörelser om natten. Har haft dörren öppen när dom sover i ett annat rum så att man hör så fort dom vaknar till. då kan man gå dit innan dom vaknar.

Vår bebis är snart 4 månader och han somnar runt 22-tiden. Ibland somnar han tidigare men vaknar då igen efter någon timme.

Hur som helst så har jag än så länge inga problem med att få honom att somna i min famn i soffan. När jag är säker på att han somnat ordentligt lägger jag honom i vår säng, då jag gärna vill vara uppe ett litet tag till och hinna göra sådant som inte hunnits med under dagen.

Han sover fint själv i vår säng tills vi går och lägger oss. Men vi brukar turas om och tittar till honom ca en gång i halvtimmen så han på nåt sätt ändå ska känna att vi är där.

Kan ni inte prova att göra så också? Kanske har han precis som vår son inget emot att ligga själv nån timme innan ni kommer till sängs

Vår bebis är fem månader och vi samsover. Hon är född 2 månader för tidigt och är van att vara hud mot hud nästan jämt vilket jag tror har bidragit till att hon inte alls kan sova själv innan vi lägger oss, men för det allra mesta är mysigt att ha henne hos oss:) Precis som er bebis Hr hon inte lika lätt längre att somna var som helst hur som helst även om hon inte är så ljud&ljuskänslig. Jag brukar vagga henne en liten stund i min famn i ett rum där det är lugnt och sedan när hon somnat sätta mig med henne i famnen där jag vill vara. Kan det fungera kanske?

Vi hade samma problem som ni TS. När dotra var ca 2 mån kunde vi inte längre ha henne vaken på kvällar. Kl 19 blev hon alldeles spattig och flaxig, ville knappt amma och det var inte tal om att sitta i soffan och mysa. Fick helt enkelt göra natt för henne kl 19 annars blev hon övertrött. Jag ammade i sovrummet och la henne sedan i en vagga. I början tog det tid innan det funkade. Fick vagga länge, amma en gång till osv innan hon kom till ro. Men sen gick det bättre. Och när hon blev för stor för vaggan bytte vi till spjälsängen som står bredvid vår säng. Nu är hon snart 6 mån, jag ammar till sömns, lägger ner i spjäl och tassar därifrån. Sen när hon vaknar första gången tar jag över henne till stora sängen och så myser och snuttas det resten av natten.

Vi samsov med vår son (och gör fortfarande nu när han är 2,5)

Jag ammade till sömns och la sedan ner honom i sängen. Bullade upp kuddar runt och hade en babyvakt på så att vi hörde om han vaknade. Ett tips är att lägga en värmekudde i sängen innan man lägger ner babyn eller ha en filt runt babyn så att det inte blir kallt lär man lägger ner honom på lakanet. Detta är inte att överge babyn eftersom man självklart svarar på babyns behov så fort den vaknar.

Vi lade dottern i egen säng, och om och när hon vaknade så fick hon sova vidare i vår säng. Är likadant nu.

Ert barns behov är nu att få sova ostört, låt denne få göra det.

Vår dotter är snart fyra månader och vi samsover. Jag gillar det och hon verkar gilla det även om hon kan sova själv.

Jag känner dock lite som du att jag inte är helt bekväm med att lämna henne själv i sovrummet hela kvällen. Så antingen så kryper vi ner tillsammans och jag eller min man ligger kvar och tittar på film med hörlurar eller läser en bok. Det blir dock oftast om hon somnar lite senare på kvällen. Annars så brukar jag lägga henne i vagnen där hon sover gott. Jag ställer den oftast i hallen där jag ofta passerar och kan titta till henne.

Men jag märker precis som du också en markant skillnad i ljudkänslighet nu vid 3,5 månad. Innan kunde hon sova igenom det mesta och vi slamrade för fullt med disk, film, prat mm. men nu räcker det med en knarrande golvbräda för att ögonen ska flyga upp. Jag överväger därför om det bästa inte är att natta henne i sängen och sedan smyga ut när hon sover gott. Det är ju inte långt till kök och vardagsrum i vårt hus så jag är ju där på ett kick om hon vaknar till. Men det är mest på morgonkvisten hon blir lite orolig i sömnen och kan behöva en hand på kroppen eller en strykning på pannan.

Jag tror inte det är fel att prova, blir han orolig utan er och sover dåligt de få timmarna så får ni testa något annat.

Vad roligt med fler svar i tråden och jag uppskattar alla som delar med sig av sina erfarenheter. Vår son är nu 6 månader och har lärt sig att krypa så för att ha ett tryggt ställe att lägga honom på när han sover ensam i sovrummet skaffade vi en begagnad spjälsäng med avtagbar sida. Den står kloss mot vår säng och som barriär för att krypa ut fungerar just nu kuddar och täcken. Ljudkänsligheten är mindre nu även om plötsliga ljud såklart kan ställa till det.

Självklart är han inte övergiven där han ligger men sina första månader i livet kunde han absolut inte sova utan kroppskontakt så det blev en sån vana att ge honom det. Ibland ändrar bebisarna preferenser från bara en dag till en annan och just det här gången behövde JAG lite tid på mig.

Jag har låtit bebisen somna i soffan eller i min famn, när dom vart äldre så har jag lagt dom i min säng så har dom fått ligga ensamma kvar tills jag går och lägger mig där.
Dom är 10 månader och 2 år nu..