Min sexåring kissar och bajsar på sej.
Ja som rubriken, min sexåring kissar och bajsar på sej än.
Problemet har funnits där hela tiden, från det att vi började potträna. Det har liksom aldrig funkat bra mer än några veckor i stöten. Det är väldigt frustrerande och vi har sökt hjälp för den fysiska biten, inget fel där dock.
Nu har vi vänt oss till bup. Vi tror att han inte mår bra helt enkelt, han har nämligen ganska jobbiga raseriutbrott dagligen när nått går emot honom.
Bakgrund: för mer än 2,5år sen separerade jag och hans pappa. Strax därpå träffade jag min nuvarande.
Det blev en del flytt och nu bor vi på samma ställe sen 2 år tillbaka.
För ett år sen bytade han förskola och flyttade hit på heltid (varannan helg hos sin pappa, växelvis boende tidigare).
För 4 månader sen blev han storebror och för 1,5 månad sen började jag på ett jobbarjobb.
Det har med andra ord hänt en del i min sons liv och vi tror att detta är utlösande, både när det gäller humör och när det gäller toalettbesöken. Jobbigt, för honom och för oss.
Är det någon annan med liknande problem eller som haft det?
Låg där nått bakom?
Blev det bättre?
Hur blev det när de började skolan?
Det är just den sista punkten jag oroar mej för nu: skolan. Han börjar skolan om en månad, och kissar han på sej där (och bajsar) så lär det ju bli ett problem.
Man har liksom väntat ut det och periodvis går det bra.
Men så händer det nya saker (syskon, mitt jobb) och då blir det genast sämre.
Någon med erfarenhet? Råd?