Delad vårdnad?????Vad är bäst för barnen?

Gemensam vårdnad eller enskild vårdnad.

Men gemensam vårdnad är väl självklart om ingen av föräldrarna är en idiot.

Däremot hur boendet eller umgänget ska vara är väl olika i olika åldrar. Ni kan kanske få hjälp av familjerätten eller så att komma fram till var som är bäst för era barn. Men varannan vecka brukar väl inte rekommenderas förrän tidigast vid tre år.

Alexi:

Vi ska ha gemensam vårdnad

Precis har för mig att barn under 3 inte kan känna tidsperspektiv och därav känna stor saknad av den ena föräldern!

Han ska hitta en läg i närheten jag bor kvar i "vår" lägenhet dagis är runt knuten å mitt jobb är gångavstånd

Antar att jag kan få bostadsbidrag

Måste man medela familjerätten om att man ska gå isär? Det låter logiskt men vet ej hur processen fungerar,

Hur gör ni andra som har gemensam vårdnad?

Puffarbehöver alla råd jag kan få

/tacksam

Goggla, finns massor med bra info på nätet. Här tex.

www.vardguiden.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Foralder/Skilsmassa/

Vi separerade i mars och för att få en mjukstart för både barn och oss föräldrar så har vi haft 2-2-3 system.
Udda veckor har jag haft barnen måndag-tisdag samt fredag-söndag
Jämna veckor har jag haft barnen onsdag-torsdag.

Då har det inte blivit så lång period från någon av föräldrarna och det har funkat bra som en början så att dom fått vänja sig. Från första september, när vi varit separerade 6 månader kommer vi att byta så det blir vecka/vecka och jag är säker på att barnen kommer att klara det bra.
 

Nu är läget att han kan inte ta lån på banken förens 1 år och jag kan inte släppa lägenheten för jag har ingen familj här jobbar 50% han har en lön på 22000 efter skatt , önskar den praktiska biten löser sig så jag kan ha fullt fokus på barnen .... Värker i hjärtat

Mitt ex och jag separerade när sonen var ca 1år. Sedan dess har vi haft varannan vecka. Det verkar inte finnas mycket att läsa om sånt här, jag har i alla fall inte hittat något. De som säger något om det säger som Alexi, 3 år eller nåt sånt, men jag har inte läst något expertutlåtande eller liknande. Har alltid varit orolig för hur sonen har påverkats av detta, men för oss var detta bästa lösningen. Det har dock aldrig gått en hel vecka emellan att han träffat den andre föräldern. Vi har kunnat umgås rätt bra, lång tid hade vi gemensam pizzakväll på fredagar tex och gjorde något tillsammans på söndagarna. Det har alltid gått bra vid överlämningarna, han har aldrig varit ledsen, utan tvärtom glatt följt med den andra föräldern. Han säger ofta att han saknar den andre, men han säger det om alla människor han inte träffar på ett tag. Svår fråga är det, men skulle jag göra om, så skulle jag nog låta barnet vara till största delen hos den ena. Jag tror det är det bästa, då får det en trygg punkt i tillvaron. Det absolut bästa är nog om barnet bor mest hos ena föräldern och tex varannan helg hos den andre, men att barnet träffar den andre föräldern några gånger däremellan.

Familjerätten kan finnas med som en rådgivande instans för barnets bästa, för att hjälpa föräldrar som inte kommer överens om boende och umgänge på egen hand.

Vi har tagit hjälp av dem då tösens pappa hotade oss ut ur huset och vi akut behövde komma överens så vi hade eget tak över huvudet. Första veckan bodde vi hos vänner, den andra hade vi tillgång till huset för att packa och flytta.Tack och lov löste det sig snabbt med lägenhet efter jag ringde runt till varenda privat hyresvärd och påtalade hur illa situationen var.

Sedan har vi haft hjälp av dem för att bestämma tider för umgänget tills pappan "glömde" att hämta henne på förskolan och hans mamma gjorde en andra orosanmälan till soc. Ja, det har ju aldrig fungerat med umgänget längre än några veckor här och nu hänger det ännu mer i luften då soc avvaktar med att hjälpa oss tills utredningen är över.

Förhoppningsvis har dina barn en pappa som har varit och vill fortsätta att vara närvarande i barnens liv. Ser jag vad de rådde oss till så tror jag mer på att ni har 2-3 dagar var än varannan helg, men visst fungerar säkert det också. För vår del så bor tösen på 20 månader hos mig och träffar pappan 2 gånger per vecka några timmar varje gång. Jag tror det blir viktigare ju äldre barnen är att de "förstår" systemet med umgänget och kan veta när de träffar mamma eller pappa nästa gång.

Sök bostadsbidrag från första dagen du står ensam på lägenheten, bidraget är något högre med hemmavarande barn, men ändras ev av hur umgänget ser ut. Sedan kan du ha rätt till underhåll beroende av hur boendedagarna delas upp för barnen. Allt sker via försäkringskassan. Jag gick dit och pratade med dem, vilket jag upplevde som väldigt smidigt.

Ett tips är också att komma överens om hur ni gör med kostnader för inköp av innekläder, ytterkläder, avgifter till ev fritidsaktiviteter mm. Ska kläderna skickas mellan hemmen eller sköter var och en sitt? Det är risk att det blir en del tjafs om glömda grejer märker jag både för vår del och om pojkvännens tös grejer.