• Äldre 27 Jan 17:38
    15011 visningar
    14 svar
    14
    15011

    Frågor om kliniker i Danmark

    Hej alla! 
    Jag har spenderat många timmar här på FL genom att läsa all och mycket användbar information gällande inseminering.
    Jag är nu inne på mitt 33:e år och känner mig mer redo än någonsin för att skaffa barn (min livmoder har dock hört av sig sedan jag var 25 och önskat ett barn Flört).
    Jag har länge försökt att hitta en man som vill bli en del av mitt liv men det verkar som att jag får ge upp denna dröm och inrikta mig på min andra, att bli mamma. Jag har relativt bra koll på processen gällande insemination i Danmark men jag saknar tips på vilken klinik jag kan vända mig till. 
    Många skriver om Storkkliniken, men den är alldeles för dyr och jag vill titta på andra alternativ. 

    Jag har hittat några kliniker som ligger lägre i pris men frågan är om de är bra.. och där kommer ni in i bilden..


    Danska Fertilitetskliniken i Fredriksberg Fertilitetsklinikken IVF i Köpenhamn (www.lundstrom.dk) Triangeln i Hellerup
    Har någon varit på dess kliniker eller hört av någon annan om dess så tar jag tacksamt emot alla råd ni har!

    Tack på förhand! 
     
  • Svar på tråden Frågor om kliniker i Danmark
  • Äldre 31 Jan 17:37
    #1

    Jag har varit på en klinik i helsingör i danmark. Gyn grönlund heter den. Första försöket misslyckades men andra blev ja gravid som tyvärr slutade i missfall. SKa gå ner mer i vikt innan det blir att åka dit igen. Det kostar 2300 DDK.

    Deras internet sida är   www.gyngronlund.dk/

  • Äldre 31 Jan 17:49
    #2

    Hej! Jag går på CFC (Copenhagen Fertility Center) de är billigast på alla behandlingar. Förvisso är det lite av löpande band där men de kan sin sak ändå. Jag bytte dit från Storken när jag började med IVF. En insemination är ett relativt enkelt ingrepp. Det är inte så mkt som kan gå fel. Det viktiga är att själv ha bra koll på sin cykel och sina hormoner, oavsett vilken dansk klinik du väljer. Fördelen med en större klinik som även gör IVF och andra behandlingar är att de även gör ultraljud innan insemination, vilket Storken inte gör. De andra klinikerna har jag ingen erfarenhet av.

  • Äldre 1 Feb 13:26
    #3

    Åååå tack snälla för svar! Det bara bubblar i mig så mycket frågor har jag.. 
    Min mens går att ställa efter klocka men min ÄL har jag aldrig funderat över, ska börja med ÄL stickor nu för att få koll på den. Vidare har jag kollat runt var jag kan ta de test som krävs inför insem.  

    Linnea, ledsen att höra om ditt missfall. Hoppas att vågen går åt rätt håll så att du får möjlighet att åka snart igen!

    Bambi, hur har du gjort med beställningen av sperman? Såg på CFC:s sida att den måste jag beställa själv men hur funkar det.. jag vet ju kanske bara en dag innan när jag måste åka ner. Eller köper jag flera "strån" som CFC förvarar åt mig? Men hur länge håller de sig..? 
    Valet av donator (jag vill ha öppen) känns sjukt nervöst. Såg att du skrivit på sin profil hur svårt du tyckte det var.. Jag funderar mycket kring ärftliga sjukdomar, både psykiska och fysiska.. Vad hade du för tankar när du valde?

    Tack igen för era svar! Solig 

  • Äldre 3 Feb 02:34
    #4

    Ja, jag vet hur mycket det är att ta reda på själv innan man börjar. För mig tog det ovanligt lång tid tycker jag såhär i efterhand. Dessutom tog den känslomässiga biten ännu längre tid att bearbeta, ca 3 år. Men nu känns det som jag har kommit en bra bit på vägen även om jag inte är graqvid ännu. Samtidigt har jag ju börjat med IVF och då känns det som att den kunskap som krävs är av en helt annan dignitet och nu grubblar jag över det och tycker det verkade som en barnlek med inseminationer. Så jag ger gärna lite tips! Kanske kommer jag skriva sånt du redan vet, hoppas det inte gör ngt.
    Kolla dina ägglossningar under flera cykler, varje cykel innan du börjar för att se om du har ägglossning olika dagar i olika cykler. Utöver de prover som klinikerna kräver som i princip bara handlar om att försäkra sig om att du inte har infetionssjukdommar, bör du ta prover som säger något om din fertilitet; AMH, FSH och ev.LH och prolaktin, samt progesteron dag 21 för att se om du har haft ägglossning. Hitta en gyn som är villig att göra ultraljud inför insemination; på så vis kan du vara mer säker innan du åker att ägglossningen verkligen är på gång. Vid VUl ska du också be dem räkna antalet antralfolliklar eftersom dessa kan ge en hint om hur länge du kommer vara fertil. De ska också mäta livmoderns slemhinna. Ang. att köpa sperma har detta blivit mer komplicerat efter årsskiftet. Det finns bara 2 sädbanker och den största (och dyraste) har infört som krav att man köper 5 strån åt gången, vilket blir sjukt dyrt. Sperman är fryst, även vid och efter transport, så om du har strån kvar som du inte använder kan du behålla den fryst på kiliniken, eller bara reservera den på sädbanken, båda mot en extra kostnad, såklart. Jag har inte hittat någon donator som jag känner att jag vill köpa 5 hela strån av för det ockerpis det innebär att betala för 5 strån. Jag hittade förvisso en när jag först började leta men tänkte att jag skulle titta igenom de andra donatorprofilerna först. 3 dagar senare när jag skulle beställa var donatorn försvunnen till mig stora fasa! Jag har inte skandinaviskt ursprung och den enda donator som liknade mig (som barn) och som jag dessutom hade en del gemensamt med, var den som försvann. Till slut, i sista stund, valde jag en annan donator från Cryos Denmark. Förvisso dansk men ok. Om man vill insemineras med öppen donator måste man alltid beställa själv från klinik. Från eurpean sperm bank kostar det 100 euro för frakt, från Cryos Denmark 55 euro + moms.
    Jag har nyligen läst att man kan använda sig ev en egen donator I Danmark; om man hittar någon som vill ställa upp som donator men inte vill ta på sig faderskapet. Jag är dock osäker på hur svensk lagstiftning ställer sig till detta men har för mig att det kan gå. Däremot kan de kräva att sperman fryses i 6 månader innan den används för att försäkra sig om att den är fri från HIV och då måste sperman vara av mycket bra kvalitet.
    Jag är inte helt överförtjust i CFC men orkar inte byta klinik, inte ännu i alla fall. Om du orkar kan du boka in samtal med några kliniker som ligger i den lägre priskategorin. Jag är osäker på huruvida läkare får utföra insemination med öppen donator i Danmark på singlar. Däremot får de utföra IVF med öppen donator på singlar sen oktober förra året, så det kanske är detsamma.
    Lycka till!

  • Äldre 3 Feb 02:47
    #5

    Oj, jag läste inte igenom mitt inlägg innan jag postade och märker en hel del tokigheter och felslag.

    Sädbankerna heter European spermbank, och Cryos International.

    De flesta kliniker har en egen liten depå av donatorsäd som de köpt från spermabankerna men det är oftast anonyma donatorer och urvalet är då ännu mer begränsat. Vid många kliniker, som CFC beställer man själv säden, fr.a. om man man vill ha öppen donator.

    Frakt av säden till kliniken kan gå på två dagar från det att man beställer men det är säkrast att beställa innan!

  • Äldre 3 Feb 16:13
    #6

    Eller så kan du göra heminsemination med privat donator. Det ger ungefär dubbelt så stor chans till graviditet jämfört med fryst sperma. Dessutom kostar det inget, förutom eventuella resor. En annan fördel är att du kan välja en donator som känns vettig och trevlig.

  • Äldre 4 Feb 12:15
    #7

    Wow vad mycket bra info! Tack snälla Bambi2!
    Herregud, det mesta du skrev om, framför allt alla prover, hade jag ingen aning om..
    Varit i kontakt med MamaMia ang tester, ska höra om de tar dessa du skrivit om oxå. Eller var har du ordnat med allt detta? Jag bort ifs i Sthlm.. kanske inte du gör?

    Varit inne och kollat en del på Cryos International, ja det kostar ju en del men jag tänker oxå att det kan vara bra att köpa på sig en del och sedan förvara dem om det är så att jag vill ha ett till barn om allt går bra.. 

    När jag kolla på donator så står det ingen ålder.. märkligt.. men jag har inte klickat vidare för mer info dock. Vidare har jag kollat läst lite om det där CMV, hur funkar det där egentligen? Om jag är positiv,  ska jag då ha en donator som oxå är positiv? CMV är infektioner såsom vattkoppor förstod jag det som.. Det har jag ju haft som liten. Vad tänkte du om CMV pos eller neg när du valde? 

    Detta med ICI (otvättade) och IUI, hur tänkte du där? Tvättade känns bäst eller.. jag menar utifrån att de skriver hur chanserna ökar.. 

    Vad är det som gör att du inte är "över förtjust" i CFC? Tänkte jag ska maila/ringa dem och höra lite hur de gör.. om jag kan "skriva in" mig nu (eller det kanske är överkurs då jag planerar att dra igång karusellen i september?). Ska även fråga tex om jag fixar alla tester, hur länge är de svaren "giltiga" eller måste jag ta nya om själva inseminationen drar ut på tiden? Vidare om vi tar konsultationen via telefon är jag lite orolig att jag inte ska förstå dem bara Glad..  men jag har hör att det finns mycket svensk personal på tex Storkkliniken.. 
     
    Livgivaren; För min del känns det tryggt att köra med öppen donator via klinik, heminsemination är ju onekligen betydligt billigare men att hitta en man som vill donera men inte vara delaktig och sen går med på att barnet tar kontakt om den vill senare i livet känns det väldigt svårt och krångligt. 
    För mig är det väldigt viktigt att barnet får söka upp sin far, om den vill, när barnet är 18. 

    Tack snälla att jag får bolla tankar med dig Bambi2, du har en enorm kunskap! 

  • Äldre 4 Feb 22:17
    #8

    Det är så lite! Här på FL finns en massa fullblodsexperter, som har hållit på ett tag. Ibland tänker jag att vi borde slå våra huven ihop och öppna en egen klinik, haha.

    Jag tror provsvaren helst inte ska vara mer än 3 månader gamla. Å andra sidan brukar man ju få hålla på betydligt längre än tre månader och då krävs inte att proven tas om. Får jag fråga varför du vill vänta till September? Jag kan förstå att man behöver känna sig redo. Jag drog ut på tiden något enormt, trots att jag hade pratat om det med vänner i flera år! Så, när jag väl bestämde mig blev jag jättefrusterad över att behöva vänta ens en månad! Jag började i Juni med inseminationer och varje månad var en berg och dalbana. Trots att det inte är någon tid att försöka i ett halvår, det anses helt normalt, så kändes som att något borde vara fel. När jag sen gick över till IVF och fick ut bra med ägg, som dessutom befruktades var det en enorm lättnad! Men nu går jag händelserna i förväg; du kommer säkert lyckas med inseminationer!

    Jag har aldrig tänkt på CMV faktiskt... kanske man borde. Att man har haft barnsjukdommarna är ju bra för då har man ett naturligt försvar. Och de flesta har väl haft dem?
    När det gäller tvättad eller otvättad så tror jag inte det spelar så stor roll mer än kostnaden, som jag egentligen inte har koll på. Jag är nämligen ganske säker på att de kan tvätta sperman på kliniken om man köper otvättad, mot en kostnad då såklart. Vad som är billigast vet jag inte. Det verkar dock som att klinikerna föredrar att man redan köper tvättad så de slipper det. Vad som är bra att tänka på vid insemination är nog motiliteten på spermierna. Helst över 10, gärna 20. Ju högre motilitet, desto dyrare. För att se ålder och annat kan man klicka på "extended profile" där svarar donatorn på en massa frågor. Man kan också ofta höra donatorns röst! Och se bebisbild.

    CFC är billigast i Danmark och betydligt billigare än svenska kliniker. De har bra teknik till förfogande och bedriver även forskning och utbildning. Jag tycker de liknar Huddinge sjukhus på flera sätt; forskningsinriktad verksamhet med patienter som ett nödvändigt ont. De har lite av löpande band på sina behandlingar. Och väldigt lite tid för samtal, diagnos, uppföljning och utvärdering. Inget har gått direkt fel för mig. Men det är frusterande att känna sig jobbig för att man ställer frågor och vara osäker på vad som händer och varför. Å andra sidan hör jag liknande berättelser från vissa svenska privata kliniker. Jag har som sagt erfarenhet från Storken där de verkligen tar sig tid vid det inledande samtalet. Men sen när jag åkte ner och jag inte fick utslag på ägglossningsstickan hade de inte ens en ultraljudsapparat för att se om den var på gång. Jag åkte hem och sen ner igen några dagar senare när stickan var positiv. Såhär i efterhand tycker jag det var synd att jag inte bytte klinik direkt, så jag slapp osäkerheten. Men man vet ju aldrig. För insemination kan du välja den klinik som kostar minst men har ultraljud i priset. Expertkunskap får man kanske ändå försöka utrusta sig med själv.. med hjälp av gyn i sverige. Jag går också på mama mia men de har inte så mkt tid för rådgivning då de mest bara ställer upp på oss singlar. Sen finns även Eva Svanborg i Solna men har själv inte varit hos henne. På CFC är det inledande samtalet gratis.. men å andra sidan varar det kanske inte så länge. Mitt varade kanske högst 5 min! Jag inbillar mig att jag förstår danska men ibland kanske jag har missuppfattat saker utan att veta det. Egentligen anpassar de sig ganska bra till oss svenskar. Det är rätt roligt med danskar som tror de talar svenska. Men en elog får man ge dem; mina försök till danska har besvarats med en pinsam tystnad Foten i munnen

  • Äldre 6 Feb 09:38
    #9

    En egen klinik där alla anställda har erfarenhet av "insemineringsresor" till Danmark tycker jag låter som en strålande idé! Jag skulle boka tid direkt Skrattande

    Så du påbörjade resan i juni.. jag hoppas verkligen att IVF:en ger utdelning snart Bambi! Kan inte föreställa mig den berg och dalbana du beskriver, att pendla mellan hopp och besvikelse. Jag tänker att du verkligen blivit stärkt av hela denna erfarenhet eller hur? 
    Min tanke gällande att börja i september handlar främst om att jag inte har råd förrän då, sen går jag en utbildning som kostar ganska mycket och den behöver jag få ihop pengar till först (sista terminen i höst), ett evigt sparande varje månad. Vidare väntar jag på besked om huruvida mitt vikariat ska förvandlas till en fast anställning, för min del är detta viktigt. Men framför allt så hoppas jag att all läsning om inseminering och ÄL-bevakande fram till september ska göra mig mer trygg i mitt beslut om att bli mamma. Jag har drömt om att bli det i snart 8 år men beslutet om att faktiskt göra verklighet av min dröm har väckt mycket i mig rent känslomässigt. Har mycket ambivalens gällande att axla rollen som ensamstående mamma, klarar jag det enorma ansvaret eller kommer jag att fucka upp barnet! Obestämd Det är även en sorg att inse det faktum att jag inte kommer att dela upplevelsen med en man, med barnets far.
    Sorg och tvivel.. känns som jag redan befinner mig i berg och dalbanan.. hahaha! Känner du igen dig i dessa tankar/känslor?

    Jag ska kolla upp Eva Svanborg i Solna, att träffa någon som tar sig tid och kan svara och förstå alla min konstiga frågor känns oerhört viktigt för mig! Men tack för att du skriver att CFC inte står för detta, då kan jag förbereda mig på det och inte känna mig avvisad i efterhand. 
    Jag har nog siktet inställt på CFC just för att de är billigast.. Funderar mycket på kostnader. Resorna till Köpenhamn och tillbaks till Sthlm kostar ju oxå en del. Såg att flyg och tåg skiljer bara i tid inte så mycket i pris. Hur har du rest? Blir det dyrare när man måste ta sig dit med så kort varsel?
    Jag har räknat på att första besöket kostar ca 7 000kr, men då har jag ju oxå räknat in 5 strån som räcker till flera insemineringar.  

    Jag kan inte nog uttrycka hur mycket jag uppskattar detta Bambi! 
     

  • Äldre 6 Feb 17:43
    #10

    Jag känner igen mig väldigt mycket i dina funderingar; fr.a. sorgen att inte få barn i en relation med någon som jag älskar. Jag hade haft en plan B i flera år, att försöka med en barndomsvän men det var ett jättesvårt beslut. Men sen när vi väl satte igång processen blev jag som en robot; allt handlade om att få in provsvar så fort som möjligt, tala med Storken, träffa gyn, boka resa osv. När jag inte ble vgravid efter 1:a försöket var jag lesdes men mest irriterad. Och när det sen visade sig vara svårt att få med min kompis och att jag var tvungen att tjafsa varje månad kännde jag mig först irriterad men sen ledsen eftersom jag insåg att jag var rätt ensam; han ville inte lika mycket som jag. Men då hade jag liksom kommit igång och när jag väl bestämde mig för att gå vidare själv, var det en viss lättnad; ingen att tjafsa med! Ingen att bli besviken på. Ingen att anpassa sig till. Det känns fortfarande lite jobbigt med donatorerna, dock. Jag vet inte om jag hade kunnat komma igång tidigare. Ibland klandrar jag mig själv för att ha väntat så länge, jag började ju spara för 3 år sen. Men då kanske jag inte var redo. Sen tror jag man blir mer "redo" efter sitt beslut, när processen väl är igång. Men visst är pengarna ett gissel! Om du ändå vill spara in på ngt skulle det kunna vara sperman; Cryos kräver inte att man köper mer än ett strå åt gången och de är billigare överlag. 5 strån med öppen donator från european spermbank borde väl gå på minst 2000 euro bara det?

    Resorna; jag har kollat både flyg och tåg. Men kände inte att jag kunde vänta till samma dag som ÄL-stickan slog om för att köpa biljetten, för det var i början av semestrarna och priserna gick stadigt uppåt. Det är därför det är så bra att ha en gynkontakt i Stockholm som kanske kan hjälpa en att förutspå ÄL, vid sidan av stickorna. (De billiga funkade inte för mig och jag trodde jag helt saknade ÄL! Men Clearblue gav utslag fast väldigt olika varje månad). Så nu när jag ska resa försöker jag ändå ringa in datumet och titta på Traderas auktioner för tågresor, de annonseras ut 4 dagar innan avresa och budgivningen slutar 2 dagar innan. Sist fick jag nedresan för 260kr! Billigast flyg hem innan jul var då SAS. Annars kan man kolla Norwegian. Tåget är väldigt smidigt tycker jag, inga byten och det går på 5 timmar. Jag har också åkt nattåg en gång, för att vara säker på att komma dit på morgonen i tid till insemination. Många kliniker har vissa fasta hålltider för insemination och äggplock, oftast på morgonen/fm. Med fryst sperma är timingen med ÄL väldigt viktig, därför råder jag dig åter igen att välja klinik med ultraljud, kanske t.o.m. ÄL-spruta.

    Jag tycker inte jag har hållit på så länge egentligen och har inte behövt genomlida så mycket svårt. Har man old school-sex kan det ändå ta ett år utan att något är "fel" och jag har hållit på betydligt kortare. Det är nästan så att jag skulle bli förvånad om det funkade nu. Så inställd har jag varit på att det kan ta tid. Jag har läst om så många som har försökt så länge att jag blir ödmjuk. Men inget av allt detta kan göra mig mindre rastlös. Motsägelsefullt!

    Ang. gyn i Stockholm vet jag inte vilken som är bäst; jag har hört mycket olika om Eva S. både väldigt negativt och positivt. Mama Mia tycker jag funkar bra (just nu är jag väldigt nöjd ändå), fast den gyn som hjälper är inte där på måndagar.

    Är du med I "Femmis" det är en förening för ensamstående kvinnor som är eller vill bli föräldrar med assisterad befruktning.

  • Äldre 9 Feb 19:51
    #11

    Jag tror oxå på det du skriver om att bli mer redo under processens gång. Jag klandrar mig för mycket, bla för att jag inte försökt tillräckligt för att hitta en man.. jag kunde ha gjort/kan göra mer. Jag vägrar dock att bara välja någon på måfå för att undvika ensamheten.

    Tack för tipset om Cryos, ska kolla det..

    Jag fick "glad-gubbe-respons" på Clearblues digitala test i torsdags morse men sen när jag testade igen i fredags morse sa ville inte gubben titta fram.. Fattar inget, började genast rå-noja och drabbades av katastroftankar att jag bara har ÄL i en dag. Sen kom jag på att jag måste nog börja testa både morgon och kväll.. för ÄL kan ju komma senare under dagen även om det är negativt besked på morgonen. Eller hur? Dock tar jag med mig det du skriver om att Clearblue gav ojämt utslag för dej, min mens kan jag ställa efter klockan och har levt med tron om att det är det samma med ÄL. Jag ska kolla ytterligare två månader med Clearblue, om det svajar så kollar jag med gyn.

    Ja, läste det där om att det är viktigt med ÄL då det tinar upp sperman.. jag blir helt nervös över det där.
    Så om jag fattar rätt så ringer jag tex på morgonen när jag har ÄL, de bokar in mig samma dag och sen när jag är på plats så kollar de igen med ultraljud och om det är ÄL så tinar de upp ett strå.. ?
    ÄL sprutor och annat som kan hjälpa processen på traven avvaktar jag med tills jag vet hur min "naturliga" ÄL funkar.. dessutom är jag lite fobisk när det kommer till sprutor Skrikandes   

    Ja det är nog lätt att ställa in sig på att jag blir på smällen efter första resan.. måste göra något åt denna fantasi och ställa in mig på en betydligt längre process.. sen kan jag ju drabbas av missfall även om jag skulle bli gravid snabbare än väntat. Blir alldeles matt av hur mycket som kan gå fel.
    Vill inte ens tänka på hur mycket känslor så som oror och nervositet som kommer att infinna när jag väl sitter på väg till min första insemination.  

    Kollat Femmis men än så länge är jag mer än super nöjd med att snacka med dej!

  • Äldre 11 Feb 01:23
    #12

    Jag var med i Femmis för 3 år sen då jag funderade och sparade. Men kände mig inte riktigt hemma. De flesta verkade ha förlikat sig med tanken och jag blev medveten om att jag inte hade det ännu. Jag sörjde nog fortfarande (ännu) en kärlekshistoria som tagit slut för fort. Nu känner jag att jag har försökt färdigt. Jag har också haft tid att inte försöka alls under långa perioder men det hände verkligen inget alls "när jag minst anade det". Till sist tog jag en time-out från allt , Sverige och jobbet och började leva upp mina fertilitetsbesparingar utomlands. Då träffade jag en hel del män på kort tid men inte den rätta. Ja, så har jag även försökt varianten att vara öppen för att något kan "växa fram med tiden"; jag har gett mig in i förhållanden fast jag inte riktigt var kär för att försöka nöja mig men det blev ganska snabbt ohållbart. Men även när jag började känna att det kanske skulle vara ok att inte få barn i ett förhållande, att det faktiskt fanns fördelar, så hade jag dåligt samvete gentemot mitt framtida barn som jag berövade en pappa.
    Fast det finns ju en gräns för hur mycket och länge man kan försöka och den nåddes några gånger för att bli definitiv i höstas då mitt AMH-värde sjönk drastiskt. Risken fanns att jag aldrig skulle få barn om jag fortsatte vänta. En del i mina svårigheter med att känna mig redo kan ha varit ganska egoistisk egentligen; jag var rädd att det skulle bli ännu mer svårt att kunna träffa någon om jag hade barn. Troligtvis går fler än jag igenom samma process med liknande känslor. Lyckligtvis har jag insett att valet att få barn ensam inte handlar om att välja bort kärlek. Kanske snarare tvärtom.När jag nu återigen är medlem i Femmis och läser om ensamstående mammor känns det ganska naturligt.

    Ang. ägglossning så sker den under en mycket kort stund. När ägget väl har släppt kan det befruktas endast några få timmar. Om man lever i ett förhållande är det därför viktigt att ha sex innan ägglossning så att spermierna redan finns där och kan befrukta när ägget lossnar. Men fryst sperma lever mycket kortare tid, så då blir timing extremt viktigt. Utslag på ÄL-stickan får man i regel 24-36 timmar innan ÄL. Men det kan variera mellan olika kvinnor och hos äldre kan det vara ännu kortare än så. Det konstiga är att på storken ska man ringa så fort man får utslag på stickan men man får tid först dagen efter. Detta förutsätter att man testar minst 2 ggr per dag, helst 3 för att veta exakt när det slår över. Hur länge man ska testa positivt på ÄL-stickan vet jag inte eftersom jag då alltid slutat testa. Kanke är det naturligt att bara testa positivt en dag. Personligen skulle jag komplettera ÄL-stickorna med regelbundna ultraljud för att få koll på när det är på gång. Men det kanske man inte gör förrän det verkligen är dags. Jag tror inte gyn går med på att göra VUL i flera cykler utan att man verkligen tänker försöka. Att jag fick utslag på Clearblue olika dagar i olika cykler beror nog inte på stickorna utan att jag faktiskt har oregelbunden ägglossning. Du behöver nog inte ta ÄL-spruta men det kan vara skönt att veta att det går att få hjälp att kontroller ÄL. Sprutan tas som en insulinspruta i underhudsfettet i magen och själva nålen är mycket liten, det gör inte särskilt ont.
    Jag har aldrig blivit inseminerad med fryst sperma eftersom jag försökte med min vän (som hade ovanligt rörliga spermier!). Så jag vet inte helt säkert hur lång tid det tar att tina. Men jag har läst om andra som gjort ultraljud inför inseminering´och där de har skjutit upp det för att det syntes att ÄL inte var på gång ännu. Så jag antar att det är som su skriver att de då väntar med att tina sperman. Fast om du har fått utslag på stickan innan du åkte brukar ÄL vara på gång och då måste insemination ske snabbt. Så bästa varianten är nog; att försöka göra ett ultraljud (i Stockholm) någon dag innan du brukar få utslag på ÄL stickan (ca dag 12) och få en preliminär uppskattning när det kan ske. Boka biljett för dag 13-14 samtidigt som du fortsätter med ÄL-stickor.

    Nu blev det här jättelångt igen. Har svårt att skriva kort och koncist!

  • Äldre 19 Feb 10:39
    #13

    Tack Bambi2 för dina givande och informativa inlägg!

    Jag känner igen mig sååååå i det du skriver, speciellt gällande rädslan över att inte träffa en man om jag lyckas skaffa barn på egen hand, detta fastän jag har många i min omgivning som träffar respektive då de har barn sedan innan..  
    Just nu så känner jag väldigt starkt (gjort det länge från och till) att jag nog kommer att vara ensam för resten av mitt liv, har nästan svårt att visualisera mig levandes tillsammans med en man i en relation. Sjukt sorgligt såklart och det finns många orsaker till denna känsla men ändå.. Förhoppningsvis lyckas jag få ett barn och finner på så sätt ett syfte med mitt liv.. 
    Kanske en märklig tanke, om jag inte träffar en man och inte lyckas få barn vad finns det då för syfte.. tänker att jag inte är ensam om dessa tankar även om de är ganska depressiva/sorgliga. Finns såklart många kvinnor som varken lever i en kärleksrelation och/eller har barn och är hur lyckliga som helst (all respekt till dem!), bara det att jag inte är där.   

    Ang ÄL så tar jag verkligen till mig tipset gällande att kolla med ultraljud när jag väl väljer att göra verklighet av The Big Plan! Ska kolla med MamaMia.
    När jag ändå är på ämnet så har min mens, som tidigare gått att ställa efter en klocka, nu börjat leva sitt eget lilla liv och kom idag ca 3 dagar för tidigt.. Mycket märkligt, fattar min kropp att jag helt plötsligt börjat uppmärksamma ÄL och mens och nu vill göra det hela otydligt och svårt.. ?? 

    Må så gott!  

  • Äldre 22 Nov 21:05
    #14
Svar på tråden Frågor om kliniker i Danmark