Orättvis fördelning? Tips och råd att få vardagen att gå ihop?

Sätt ner foten och ställ krav på latkorven.

Instämmer, här gjorde pappan allt med bebisen utom att amma den när han var ledig, samt att vi handlade och fixade mat varje dag. jag städade och tvättade dock mer eftersom jag var hemma och han lagar lite oftare mat än mig.Den som är tröttast försökte vi avlasta på natten.

Vi har 4 barn och delar på ALLT som har med hem och barn att göra. Våran bebis är 8 veckor och han tar henne lika mycket som jag. Ja jag får ju sköta ammandet men han byter blöja leker gosar går på promenad handlar diskar lagar mat tvättar mm mm.

Vi var hemma ihop ett halvår med första barnet och i fyra månader med andra - det hjälpte ju

Börja med att ta tid på hur lång tid du ammar. Jag klockade mig själv med första barnet och han ammade i åtta timmar per dygn - det är en normal arbetsdag. Om du sedan lägger att byta blöjor och kanske trösta, natta och rapa barnet så har man snabbt jobbat ihop lika många timmar på barnavård som på att jobba. Om man ser siffrorna svart på vitt blir det lättare att förstå att man faktiskt måste fortsätta dela på hushållsarbetet.

Vår regel var att den som är hemma gör det han eller hon hinner och orkar med och så får vi ta resten sedan. I perioder har vi gjort väldigt lite hushållsarbete. Vi har haft barn som vaknat mycket på nätterna och då måste man prioritera sömn.

Kom ihåg att det är galet jobbigt att få första barnet. Det är en enorm omställning och man måste ha tålamod med sig själv och relationen och inte ge upp utan envist förhandla tills båda är ganska nöjda.

(OCH DELA PÅ FÖRÄLDRALEDIGHETEN!!!) 

Några månader går snabbt, jag var hemma 4 månader med en 6 månaders och en treåring. Skötte hela hushållet samt barnen under den tiden. Har väl aldrig haft så lata dagar.

Det är ju bara att du lämnar hans del till honom? 

När vi båda var hemma så hade pappan det mesta ansvaret då jag tog amningen (som var en hel del på nätterna och halva dagarna). När en jobbar så delar vi lika men den som är hemma lämnar ingen skit till den andra att ta hand om. Dvs nu när jag är hemma så städar jag varje dag innan han kommer hem så att det ser ut som det gjorde när han gick hemifrån på morgonen. Ingen dammsugning och dammtorkning och skrubbande av toaletterna och sådant "veckostäd" utan jag ser till att alla leksaker, prylar och disk och smulor från frukost och lunch är undanplockat. Och sedan så har vi delat ansvar för resten av kvällen vilket vanligen betyder att han lagar mat (och då har jag hand om barnen) och jag plockar undan allt efter middagen (och då har han hand om barnen).

när vi hade ett liknande problem här hemma så skrev jag ner alla syslor jag utfört i hemmet under en vecka och en lista på alla syslorna han hade utfört den veckan.

sedan visade jag sambon listorna så han själv fick se svart på vit vem av oss som gjort vad och han blev väldigt häpen över hur ojämnt fördelat det var och att han själv inte alls gjort så mycket som han trott.

och som någon skrev tidigare klocka all tid du lägger på bebisen och skriv upp det andra så kan du vissa honom svart på vitt.      

Tack för alla tips och råd! :)

För hans del handlar det nog inte så mycket om lathet, som någon skrev, (det tillhör inte alls hans personlighet) utan jag tror mer det handlar om okunskap och dessvärre lite ointresse. Vad jag menar är att han ser inte sig själv som till någon nytta när jag t ex ammar och ammar gör jag hela tiden känns det som hehe annars sover han ju mest, så min man tänker väl att han har möjlighet att ta den tiden åt att göra vad han vill då istället. Och det är där problemet ligger tror jag. För jag åh andra sidan känner att han då kan visa intresse och ta sitt ansvar genom att ta initiativ till att t ex diska, tvätta eller planera mat osv... Eller bara sitta och göra mig sällskap, kanske hjälpa mig med amningen att lägga bebisen till rätta, rapa honom osv...
Ber jag honom så gör han det men herregud, fattar inte varför han blivit så seg på allt sånt där!? vi är unga (24 år) och lever ju på 2000-talet och han är inte alls den typen egentligen som faller in i det gamla genustänket, utan han är väldigt noga i vanliga fall med jämställdhet, så jag vet inte vad han får sina idéer ifrån just nu... :/

Ja, vi ska dela lika på f-ledigheten. Det var en självklarhet för både honom och mig. 
Jag tror han har svårt att ta till sig spädbarnstiden. Han pratar mycket om när vår son kommer växa upp och han ser fram emot sin pappaledighet jätte mycket, så som sagt, det ligger nog mycket okunskap bakom. Han vet inte vilket jobb det är att amma, man blir så trött och utmattad och får en känsla av att aldrig få ha sin kropp i fred. Ibland behöver man bara få vara med sig själv och göra annat utan att ha bebisen hängandes vid tutten eller på axeln. Kanske ska skriva ner det och klocka det som flera av er gav som förslag... 

Men men, när jag läser mitt inlägg igen så känner jag att jag kanske uttryckt mig lite klumpigt emellanåt för det är inte alltid så här. Han visar väldigt stort intresse för sonen i sig och ger honom mycket närhet och kärlek när han är med honom, och han sitter inte framför datorn hela dagarna, såklart, utan vi umgås också, men tyvärr inte i den utsträckning som jag hade önskat, och det är därför jag önskar en förbättring.
Jag får väl se nu hur veckan blir här. Det är hans första dag idag. Vi pratade lite om våra förväntningar igår och hur vi föreställt oss att vardagen kommer bli nu när han jobbar och vi hade väl inte riktigt lika tankar tyvärr. Vill inte att det ska behöva bli en "kamp" om "vem som gör mest"... :/ Känns så hemskt att prata om sitt barn som om det vore någon börda vi måste dela på.. :/ Gav förslaget att han helt enkelt tar vår son när han kommer hem, men då ser han det som att han inte får någon vila alls, medan jag hävdar att han får ju sin vila på natten när jag är uppe och ammar och byter blöja. Vet inte om det gick hem hos honom... men som sagt får jag avvakta och se hur veckan blir... Han kanske tar jätte mycket ansvar när han väl kommer hem och han visar ju verkligen hur mycket han älskar vår son och vill vara med honom, så kanske blir det inga problem som uppstår... jag hoppas det.. 

Nu blev det långt svar....
Fler som vill dela med sig av sina erfarenheter hur ni delar upp vardagen...? :)